Kinavagnar från Belgien och O&K

[image]
Har erhållit bilder och dokument från Paul Scheller för åsikter och kommentarer.
Notabelt är att kopplen av AAR-typ sitter på europeisk koppelhöjd.
Synpunkter välkomna.
Någonstans tror jag mig ha läst att boggi-G-vagnar hamnat i Nordafrika.
[image]

[image]

Hur många Litt Ibr-vagnar inköptes till Sverige och när?

Med anledning av den obesvarade frågan ovan:
Kinavagnar från Belgien och O&K
av Christer Fredriksson @, söndag 13 oktober 2013, 20:35 @ BD
Hur många Litt Ibr-vagnar inköptes till Sverige och när?

så tar jag mig friheten att komplettera(?)fakta i denna tråd med ett citat ur en annan tråd ursprungligen kallad "fråga" som berör Ibr vagnarna,.

Antaganden och förmodanden - Kina...? (Fordon: lok)
av Kjell Friberg @, onsdag 2 april 2014, 07:33 @ Kurt G Möller
150 vagnar tillverkade 1937 av belgiska Nivelles kom till SJ 1940. Vagnar kom också till GDG-banorna BJ och GDJ men dessa var ej aktuella för det urspårade tåget i Meråker varför jag ej specifierar dem närmare här.

Bilderna på protokollsidorna ovan är mycket informativa och betänkansvärda ur svensk synvinkel med hänsyn till att det är skrivet 1940. Mitt under brinnande krig.
I ett av styckena står det att Sverige ansträngde sig för att få 170 av de 400 tillverkade vagnarna av tysk typ OO- . Detta för att man hade ett trängande behov av vagnarna för malmtransporter i mellansverige.

Nu undrar jag:
I vilka omlopp/ på vilka sträckor och med vilken last från vem gick Ibr lådvagnarna i verkligheten i trafik?
Gick de i heltåg (hur många vagnar)?
Under vilken tid?
Fick de senare andra uppgifter och gick ensamma i blandade godståg ?
När kunde man se de sista i svensk trafik?

Bilderna visar även andra typer av Kinavagnar.
Kom några av dessa till Sverige ?
Om ja,
I vilka omlopp/ på vilka sträckor och med vilken last från vem gick dessa andra vagnstyper i verkligheten i trafik?
Gick de bara i heltåg(hur många vagnar)?
Under vilken tid?
Fick de senare andra uppgifter och gick ensamma i blandade godståg ?
När kunde man se de sista i svensk trafik?

När ändå vagnstyperna är på tal:
DRG ville egentligen inte ha några av vagnarna ty hjulen var för små, framgår ur protokollen ovan.
Avviker Kinavagnarna mycket även i övrigt från motsvarande vagnar avsedda för den tyska marknaden?
Har heltyska lådvagnar av typ O/OO eller flakvagnar S/SS tidigare regelmässigt rullat i Sverige?
Har kanske till och med svenska privatbolag köpt sådana ?

/Curt

Med anledning av den obesvarade frågan ovan:
Kinavagnar från Belgien och O&K
av Christer Fredriksson @, söndag 13 oktober 2013, 20:35 @ BD
Hur många Litt Ibr-vagnar inköptes till Sverige och när?

så tar jag mig friheten att komplettera(?)fakta i denna tråd med ett citat ur en annan tråd ursprungligen kallad "fråga" som berör Ibr vagnarna,.

Antaganden och förmodanden - Kina...? (Fordon: lok)
av Kjell Friberg @, onsdag 2 april 2014, 07:33 @ Kurt G Möller
150 vagnar tillverkade 1937 av belgiska Nivelles kom till SJ 1940. Vagnar kom också till GDG-banorna BJ och GDJ men dessa var ej aktuella för det urspårade tåget i Meråker varför jag ej specifierar dem närmare här.

Bilderna på protokollsidorna ovan är mycket informativa och betänkansvärda ur svensk synvinkel med hänsyn till att det är skrivet 1940. Mitt under brinnande krig.
I ett av styckena står det att Sverige ansträngde sig för att få 170 av de 400 tillverkade vagnarna av tysk typ OO- . Detta för att man hade ett trängande behov av vagnarna för malmtransporter i mellansverige.

Nu undrar jag:
I vilka omlopp/ på vilka sträckor och med vilken last från vem gick Ibr lådvagnarna i verkligheten i trafik?
Gick de i heltåg (hur många vagnar)?
Under vilken tid?
Fick de senare andra uppgifter och gick ensamma i blandade godståg ?
När kunde man se de sista i svensk trafik?

/Curt

Säkert är att bl a Ibr-vagnar användes för malmtransporter från gruvan i Håksberg. Enligt min far användes bl a nya 40 tons boggivagnar. Han fanns i Håksberg t o m nyåret 1942/43.

I Güterwagen Band 3 av Stefan Carstens & Hans Ulrich Diener från 1996 står det om de öppna ("gondola") Kinesvagnarna på sidan 184 .

På DRB blev vagnarna betecknade OO Saarbrûcken (B) och på DB OO 40 och delade nummerserie med DB OO 19 vagnar (DB 630 000 - 630 399) . Några få av OO 40 vagnarna fick buffertar och skruvkoppel ena änden , och vagnarna användes i fasta tågsätt . Bla Georgsmarienhütte - Osnabrück hafen . 4 av vagnarna hann bli ommärkta DB Ealmo innan de sista slopades 1967 .

DB OO 19 var en mix av Franska (USA byggda ?) , Belgiska och Ryska öppna boggilådvagnar (ev mfl länder) från första världskriget .

I DDR blev alla OO Saarbrücken vagnarna till OO 47 men oklart om några av Kinesvagnarna hamnade i DDR .

Och till slut står att 339 vagnar nu med skruvkoppel & buffertar kom till Sverige mellan 1939 och 1947 , till SJ och svenska privatbanor .

Var det inte Christian Olsson som såg vagnarna stå uppställda och övergivna i en Belgisk hamn omkring 1940 ?

mvh Rolf Berg

Var det inte Christian Olsson som såg vagnarna stå uppställda och övergivna i en Belgisk hamn omkring 1940 ?

mvh Rolf Berg

Mycket möjligt men det bör i så fall ha varit 1937/38. Men vagnarna avsågs att levereras i byggsatser som platta paket och ej i monterat skick.

Var det inte Christian Olsson som såg vagnarna stå uppställda och övergivna i en Belgisk hamn omkring 1940 ?

mvh Rolf Berg

Mycket möjligt men det bör i så fall ha varit 1937/38. Men vagnarna avsågs att levereras i byggsatser som platta paket och ej i monterat skick.

Misstänker att Chr Olssons kontakter med O&K spelade in och att det var efter att vagnarna från de belgiska tillverkarna hade hamnat i O&Ks händer som affären initierades.

8<...

Kan någon berätta mer om den här vändskivan och var den fanns? Jag tror mig aldrig ha sett en sådan här variant med ett smalspår bredvid normalspåret. Och hur fungerade det hela i praktiken? Var det ett smalspår som i vändskivans nuvarande läge bara fungerade som ett ett genomgångsspår på grund av ont om utrymme på bangården?

Givetvis utan något samtidigt förekommande normalspårsfordon på skivan. Eller användes skivan för att verkligen kunna välja rätt uppställningsspår? Det här med vändskivor är ett fascinerande kapitel som borde vara ämne för en noggrannare genomgång i en bok! Det har ju exempelvis funnits mycket intressanta 'tvilling'-vändskivor i Tyskland vilka gått i varandra eftersom man utökat spårlängden och därmed diametern på skivorna. Och det finns säkert även andra udda konstruktioner. Så finns det någon bok eller sajt på nätet som specialiserar sig på just vändskivor?

Ja, Tittar jag på vagnarna som står bakom, och husbyggnaderna, så är en, inte helt okvalificerad gissning, att kortet är från Belgien eller något ditåt.
Närmare än så tror jag ingen kan komma.
:-) Sune

Obs. sista fotot, där vagnen har vad som borde vara två OLIKA tillverkarskyltar.

O&K har använt båda modellerna på vagnar såväl som smålok. Kan detta handla om att den ena är en broms-patentskylt från Westinghouse?

Eller var vagnen ett sambygge ihop m annan verkstad...?

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Kinavagnar från Belgien och O&K (Järnväg allmänt)