Motorvagn Xo5 20 - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Har lite olika uppgifter på SJs motorvagn nr 20.
En uppgift säger att litteran var Xo5.Ser man sedan på Samlingsportalen
MYJ XCo 300
så ser man att den har litt Xod6 20. Stämmer detta? I så fall vad var Xo5 för en maskin?

Båda är rätt. SJ hade många olika litterasystem på sina motorvagnar på 1930-1940-talet. Finns det någon bild av motorvagnen som plogmotorvagn i Kristinehamn?
Ulf Diehl

Många av dom här tidiga motorvagnarna är intressanta för jag har inte sett dom förut. Och dom tycks ha varit lokala i många fall?
Det är nästan bara svartvita fotografier på dom. Vilken kulör brukade dom ha? Var det bruntåg som det mesta övriga?

Många av dom här tidiga motorvagnarna är intressanta för jag har inte sett dom förut. Och dom tycks ha varit lokala i många fall?
Det är nästan bara svartvita fotografier på dom. Vilken kulör brukade dom ha? Var det bruntåg som det mesta övriga?

Efter en tid hos SNJ kom motorvagnen till SJ i Kristinehamn som plogmotorvagn. Under min militärtjänstgöring vid A9 i sagda stad 1967/68 blev jag vid ett tillfälle guidad på lokstallsområdet av någon av SJ-befälet där och jag fick också gå in i vagnen och titta. Den hade då sin fullständiga inredning kvar med soffor av mörkbrunt (vill jag minnas)skinn eller liknande. Själva motorvagnen var rödbrun (grått tak tror jag). Jag tog några diabilder på plats och ska försöka hitta dem och i så fall lägga ut dem här på forumet, men det blir inte idag.

Jag tog några diabilder på plats och ska försöka hitta dem och i så fall lägga ut dem här på forumet, men det blir inte idag.

Ja tack, snälla. Det hade varit jätteintressant!

/Olof

Många av dom här tidiga motorvagnarna är intressanta för jag har inte sett dom förut. Och dom tycks ha varit lokala i många fall?
Det är nästan bara svartvita fotografier på dom. Vilken kulör brukade dom ha? Var det bruntåg som det mesta övriga?

Många av de här motorvagnarna skaffades i ett par exemplar var av olika enskilda järnvägar under 30-talet. De olika järnvägarna försökte ofta profilera sig och sina nya moderna motorvagnarna genom moderna färgsättningar. Det gällde till exempel VBHJ (gult och blått) och HNJ (rött och svart). När de efter förstatligandet kom till SJ blev de ofta ommålade till SJ brunt eller beige.

/Olof

Någonstans har jag sett ett foto i färg på vagnen taget på Malmö Västra. Förgen (som jag minns det) rödbrun med mörkgrått tak. Litterat med d för diesel är äldre än Xo5-litterat. Jämför att man hade HC-rälsbussar med olika bokstäver p g a drivmedel.

Enligt en uppgift tidigare i detta forum fanns MYJ.s motorvagn kvar i Ystad på SJ-tiden och användes på fd MYJ och YEJ fram till 1955, då den såldes till SNJ.
I SvK åren kring 1950 anges alla tåg till och från Ystad med P (persontåg)men det kan naturligtvis ha inkluderat motorvagnståg. Tänkbart är att den gick i sista kvällståget Y-M och första morgontåget M-Y som medförde endast 3 klass.
Var den ensam motorvagn i Ystad måste den ofta ha ersatts av loktåg vid översyn mm. Vet någon mera exakt hur det var?
Christer Torgersson, Malmö

Före litterareformen 1970 använde SJ litt X för motorvagnar med normal stöt- och draginrättning, d v s skruvkoppel och buffertar. Men ingen regel utan undantag: de sent levererade X0a6 hade automatkoppel som bara fungerade mellan X0a6. Motsvarande gällde X1, men de var redan från början littererade enligt 1970 års system.
X-litterat användes för både el- och förbränningsmotorvagnar och både för 4- och 5-axliga boggivagnar och för 2-, 3- och 4-axliga vagnar med axellager i vagnens huvudramverk. Under sent 30-tal och fram till 1945 använde man underlittera a för elmotorvagnar, d för dieselmotorvagnar och g för vagnar med förgasarmotorer, alltså bensinmotorvagnar. Efter 1945 nöjde man sig med a för elmotorvagnar och betecknade alla förbränningsmotorvagnar utan bokstavsunderlittera.
Nästan alla tunga boggimotorvagnar för diesel-/bensindrift kom från privatbanorna. Följande har övertagits/ägts av SJ efter 1940:
Nr 5, litt X0d4>X01, byggd 1938 av DEVA för VBHJ, sedan oklar historia, såld till SNJ 1946
Nr 6, litt X0d5, 5-axlig, byggd 1932 av DEVA för LyJ, såld till SNJ 1944. Träpanelklädd korg.
Nr 13, litt X0d1>X02, 4-axlig, byggd 1930 av Kockums för VBHJ, slopad som motorvagn 1948
Nr 14, litt X0d2>X03, 4-axlig, samma historia som nr 13
Nr 15, 16, litt X0d3>X04, 4-axliga, byggda 1938 av Linke-Hofmann för VBHJ, sålda till SNJ 1955
Nr 17, litt X0d4>X01, byggd 1937 av DEVA för UVHJ, såld 1955 till SNJ
Nr 18, litt X0md1, byggd 1936 av NOHAB för ???, slopad 1941
Nr 20, litt X0d6>X05, byggd 1935 av Kockums för MYJ, såld 1955 till SNJ
Nr 300, litt X0g3>X06, byggd 1931 av Hässleholms Mek Vst för UGJ, slopad 1955
Nr 308, 309, litt X0g3>X06, byggda 1925 för UGJ, i övrigt samma historia som nr 300.

Sven B

Nästan alla tunga boggimotorvagnar för diesel-/bensindrift kom från privatbanorna. Följande har övertagits/ägts av SJ efter 1940:

.....

Nr 18, litt X0md1, byggd 1936 av NOHAB för ???, slopad 1941

.....
Leif Elghs utmärkta bok om FJ (1988) ger svaret:
Fordonet (tvno NH 1699/1936 = FJ 2) var inte tungt utan lätt, de facto en boggirälsbuss. Det tycks inte ha haft några koppel alls. SJ upptäckte snart
fellittereringen och redan 1941 blev vagnen Yomsg/Yomsb/Yom6b/Yop nr 429.

Tack för den kunskapen!
Jag har visserligen boken om FJ men kom aldrig att tänka på den möjligheten. Men det verkar ju också som om SJ dåvarande maskinfolk hade problem med systematiken i denna sak.
Nordligaste delen av f d FJ är för övrigt en barndomsbana för mig.
Sven B

Det kom väl två vagnar från FJ: 18 och 19, om jag kommer ihåg Leif Elghs bok rätt.
Den ena - som jag hade för mig var nr 19 - var som tidigare påpekats felklassad och fick nummer och littera i rälsbusserien.

Den andra var om jag förstått saken rätt systervagn till Motalavagnen på SRJ som fick både nummer i en annan serie och annat littera... :-P

Jag har alltid undrat om SRJ:s Motala-vagn ursprungligen avsågs få annat littera än Nohabvagnarnas Xo5p (de var ju trots allt olika), gissningsvis Xo6p. I så fall borde Rydbergarna - som fick litt Xo6p - varit öronmärkta för litt Xo8p.

Det är i alla fall det enda jag kommit på som liknar en förklaring för hoppet mellan Xoa7p och Xoa9p. Hade Motalavagnen blivit 6-a och Rydbergarna 8-or, så hade SJR motorvagnar fått en strikt kronologisk litteraserie:
Xoa2p, Xoa3p, Xoa4p, Xo5p, Xo6p, Xoa7p, Xo8p och Xoa9p.

Anledningen att 9-orna blev nior, var i så fall måhända att det blivande litterat fanns på för många ritningar hos leverantören när SJ ändrade sig.

Nå det var off topic.

Det kom väl två vagnar från FJ: 18 och 19, om jag kommer ihåg Leif Elghs bok rätt.
Den ena - som jag hade för mig var nr 19 - var som tidigare påpekats felklassad och fick nummer och littera i rälsbusserien.

Den andra var om jag förstått saken rätt systervagn till Motalavagnen på SRJ som fick både nummer i en annan serie och annat littera... :-P

Jag har alltid undrat om SRJ:s Motala-vagn ursprungligen avsågs få annat littera än Nohabvagnarnas Xo5p (de var ju trots allt olika), gissningsvis Xo6p. I så fall borde Rydbergarna - som fick litt Xo6p - varit öronmärkta för litt Xo8p.

Det är i alla fall det enda jag kommit på som liknar en förklaring för hoppet mellan Xoa7p och Xoa9p. Hade Motalavagnen blivit 6-a och Rydbergarna 8-or, så hade SJR motorvagnar fått en strikt kronologisk litteraserie:
Xoa2p, Xoa3p, Xoa4p, Xo5p, Xo6p, Xoa7p, Xo8p och Xoa9p.

Anledningen att 9-orna blev nior, var i så fall måhända att det blivande litterat fanns på för många ritningar hos leverantören när SJ ändrade sig.

Nå det var off topic.

SI

I manuset för ommärkningsbeslutet vad gäller SRJ lok och motorvagnar angavs littera för motorvagn 3104 till Xo5p, 3105 till Xo6p, 3106-3107 till Xo7p samt 3110-3112 till Xo8p. Detta är i skrivelsen ändrat för hand till Xo5p för 3104-3107 respektive Xo6p för 3110-3112.

Vad gäller orsaken till Xoa4p, Xoa7p respektive Xoa9p med luckor i litteraserien tror jag mig någonstans ha sett förklaringen att litterasiffran indikerar antal vagnar som respektive typ fick dra.

Intressant, tack.
Jag som alltid hade trott att de tidiga och sena nohabvagnarna var lika. Undrar om SJ-folket räknade med att de inte skulle behålla vagnarna så länge, och att de därför kunde slarva med littreringen. :-D

Tanken att littrera efter kapacitet låter, eh, ovanlig. Har SJ gjort sådant bortsett från golvytan i postvagnar? Eller är det frågan om ett unikum?

Det kom väl två vagnar från FJ: 18 och 19, om jag kommer ihåg Leif Elghs bok rätt.
Den ena - som jag hade för mig var nr 19 - var som tidigare påpekats felklassad och fick nummer och littera i rälsbusserien.

Den andra var om jag förstått saken rätt systervagn till Motalavagnen på SRJ som fick både nummer i en annan serie och annat littera... :-P

Jag såg att ingen hade kommenterat detta. Det var FJ 2 som blev Xomd1 18 vilket ganska snart ändrades till Yomsg 429.
FJ 3 blev Xomd2 19. Så småningom fick den littera Xo2p och man kan undra om inte motorvagn 926 också borde ha fått detta littera.

M.v.h.
Ola

X-litterat användes för både el- och förbränningsmotorvagnar och både för 4- och 5-axliga boggivagnar och för 2-, 3- och 4-axliga vagnar med axellager i vagnens huvudramverk. Under sent 30-tal och fram till 1945 använde man underlittera a för elmotorvagnar, d för dieselmotorvagnar och g för vagnar med förgasarmotorer, alltså bensinmotorvagnar. Efter 1945 nöjde man sig med a för elmotorvagnar och betecknade alla förbränningsmotorvagnar utan bokstavsunderlittera.

En kommentar: g stod för gengasdrift, b för bensin- eller bentyldrift. Om det andra håller jag med. Det fanns en ångvagn litt Xå också, som fick detta littera 1933 men var slopad vid litterareformen 1939/1940.

M.v.h.
Ola

... motorvagnen som plogmotorvagn i Kristinehamn?

Mycket delaktig i denna ombyggnad var SJ dåvarande miö i Khn, Erland F Orre.
En annan av hans konstruktioner var en kolkran i Vansbro, döpt till "Orrspelet".
O. var - bl a i Järnvägs-Teknik - en av de första debattörerna om den tunga
lastbilstrafikens vägslitage.

... motorvagnen som plogmotorvagn i Kristinehamn?

Mycket delaktig i denna ombyggnad var SJ dåvarande miö i Khn, Erland F Orre.
En annan av hans konstruktioner var en kolkran i Vansbro, döpt till "Orrspelet".
O. var - bl a i Järnvägs-Teknik - en av de första debattörerna om den tunga
lastbilstrafikens vägslitage.

Bildtexten till bilden som det inledande inlägget hänvisar till säger att vagnen ombyggdes till plogmotorvagn i Gällivare 1963 efter att SJ fått den åter från SNJ. I en annan tråd anges att den kom direkt till Kristinehamn som plogmotorvagn. Vad gäller?

Färgen på mtv var under SNJ-tiden rödbrun med ljusgrått tak.

I grafiska tidtabellen markerades tåg som avsågs att framföras med motorvagn med X efter tågnumret. På sträckan Malmö-Ystad hade i grafen tdt 150 tågen 2502,2509, 2512 och 2513 X- markering. Söndag kväll och måndag morgon loktåg.

Motorvagnen ifråga ankom till Nynäshamn någon gång vid slutet av sommaren 1955. Vid den tiden hade nya Y-tåg satts in på f.d. MYJ. Vet någon om mtv gick på f.d. MYJ från 1952 fram till 1954-55.

Jag ser fram emot bild på vagnen med plog.

L-G H

Färgen på mtv var under SNJ-tiden rödbrun med ljusgrått tak.

I grafiska tidtabellen markerades tåg som avsågs att framföras med motorvagn med X efter tågnumret. På sträckan Malmö-Ystad hade i grafen tdt 150 tågen 2502,2509, 2512 och 2513 X- markering. Söndag kväll och måndag morgon loktåg.

Motorvagnen ifråga ankom till Nynäshamn någon gång vid slutet av sommaren 1955. Vid den tiden hade nya Y-tåg satts in på f.d. MYJ. Vet någon om mtv gick på f.d. MYJ från 1952 fram till 1954-55.

Jag ser fram emot bild på vagnen med plog.

L-G H

Fr.o.m. "dubbeltidtabellen" tdt 155-156 den 10 juni 1955 finns inget X-tåg på MYJ eller YEJ. Detta stämmer mycket bra med att motorvagnen kom till SNJ vid slutet av sommaren 1955. YCo6 hade då tagit över men fortfarande gick några loktåg kvar på MYJ.
Jag har hittat en färgdiabild på plogmotorvagnen med påsatt plog i Kristinehamn 8 april 1967(tror jag ska ha en bild till) och kommer först att skanna in bilden (eller bilderna) så jag kan kopiera över dem till forumet. Hoppas kunna fixa detta i morgon.

Fd MYJmotorvagn flyttades från ID Nalmö till IID ca 1952.
Under en period gjordes revision.

Nu Sven får Du skriva om den möjligen gick Göteborg-Småland som ganska många tror. Eftersom den hamnade i Kristinehamn efter SNJ tiden så kan den mycket möjligt varit där en period. Sedan så kan det mycket väl vara så att uppgifter kan vara fel.

Jag kan tyvärr inte bidra med någon kunskap om huruvida X05 nr 20 skulle ha gått i några tåg på banan Göteborg - Borås - Alvesta. Jag har aldrig hört talas om det och det står ingenting om det i Bertil Thulins utmärkta bok om f d GBJ, som också behandlar trafiken på SJ-tiden. Och jag har inget minne av att ha sett den i Borås, men jag har ju inte sett allt... Det låter ju bestickande att den skulle ha tillhört II distriktet, och man kan ju undra vad den hade för uppgifter där. Det fanns ju inte så många oelektrifierade normalspårsbanor på II distriktet under 50-talets början. Naturligtvis är det inte omöjligt att den skulle ha gått i snälltågen 69/70 i omlopp med de två X04. Kanske avsåg man att hålla den i reserv för denna trafik. 1955 ersattes motorvagnarna med loktåg. Men som sagt, jag går bet på en ståndpunkt, och vi får hoppas att någon annan vet!
Sven B

Det finns ytterligare ett frågetecken om X05 20. Övwerallt utom i SJ särtryck 263 anges vagnen komma från MYJ, i särtryck 263 dock från YEJ. Vad är orsaken till detta?

Hade inte MYJ och YEJ samma förvaltning på slutet? Osäker men kanske det är orsaken.

Vagnen var vid leveransen märkt MYJ på sidan. Däremot var de två motorvagnar som användes på Ystad-Eslöv och Ystad-Gärsnäs-St Olof märkta YJ (ägarmässigt dock tillhöriga YEJ).

Fd MYJmotorvagn flyttades från ID Nalmö till IID ca 1952.
Under en period gjordes revision.

Nu Sven får Du skriva om den möjligen gick Göteborg-Småland som ganska många tror. Eftersom den hamnade i Kristinehamn efter SNJ tiden så kan den mycket möjligt varit där en period. Sedan så kan det mycket väl vara så att uppgifter kan vara fel.

Du menar väl III D Malmö? I D var väl Stockholm?
Den utlovade bilden är skannad men nu fungerar inte Photobucket för mig. Hoppas kunna lägga ut bilden från Kristinehamn i morgon.

Här kommer så min bild (hittar just nu bara en) av Tjv 626289 II D 6 Ms i Kristinehamn 1967-04-08. Observera att vagnen fortfarande är märkt SJ 20 och jag tycker mig också se littera Xo5. Kanske vagnen fick behålla sitt nummer 20 när den kom till SNJ och att SJ efter återtagandet tog bort N och flyttade J (se annan tråd). Vid den här tiden var jag engagerad i reseledningen för SJK Skåne och vi försökte få ner vagnen till Malmö för att köra en tur Malmö - Ystad - Eslöv. I ett brev från SJ Örebro driftdistrikt 7/8 1967 fick vi svar att det skulle gå bra att få ner vagnen till Malmö med plogen bortmonterad för en kostnad av 1 500 kr tur- och retur. Vidare hänvisades till resekonsulenten i Malmö för prisberäkning m.m. att själva utfärden med vagnen. Egon Jonsson vid driftdistriktsexpeditionen har undertecknat brevet, som jag fortfarande har kvar. Tyvärr blev det inget av med detta och jag minns inte nu om det var totalkostnaden som blev för hög eller om det var något annat.
[image]

.... Egon Jonsson vid driftdistriktsexpeditionen har undertecknat brevet, som jag fortfarande har kvar....

Stämmer. J. var en av transportkonsulenterna (F ö också skåning). Gissningsvis prissatte han efter Godstaxans avsnitt om järnvägsfordon på egna hjul.

Är inte denna SJ 20 f d SNJ 30 enligt min bild från Tungelsta 1961?
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=114575

Jo, alldeles riktigt.

Stort tack för denna bild på motorvagnen med den omtalade "stora snöplogen".

L-G

Fin bild på en ståtlig "Mo" vagn.

Snöplogen i änden med slickepinnar är inte så stor. Men vad är det som ligger i gruset vid den andra änden? Är det en till hälften nedgrävd cylinder eller är det en del av snöröjningsutrustningen?

/Olof

Fin bild på en ståtlig "Mo" vagn.

Snöplogen i änden med slickepinnar är inte så stor. Men vad är det som ligger i gruset vid den andra änden? Är det en till hälften nedgrävd cylinder eller är det en del av snöröjningsutrustningen?

/Olof

====================
"Cylindern" är en sk galt. Den användes för att hetta upp bromssand så att den blev torr. Decauvillespåret framför motorvagnen trafikerades med en mindre vaggvagn, och ledde in i ett skjul där sanden förvarades. Sanden fördes sedan vidare till två behållare på höga master vid ingångsspåren till vändskivan för att vid behov fylla på lokens sandbehållare. Denna var på ångloken vanligtvis placerad under ångpannans domhuv med en lucka på ovansidan. Observera den myckna sanden framför galten!

Fotot är taget i vad som kallades för "trädgården" utanför maskinexp byggnad. Där fanns några spår som användes för uppställning av fordon som inte rymdes på stallspåren. Oftast avställda lok och tjänstevagnar. Ångloket tv i bilden framför motorvagnen bör vara SJ E4 1835 (xBJ N3 91) som vid denna tid dragits in från lokhuset i Nässundet. Loket sändes för ev omkonservering till hvst Östersund där det tyvärr föll offer för skärbrännaren 1968. E4 1835 avställdes 1962-63 i Mellerud som ett av de sista E4-loken i tjänst på fd DVVJ. Th skymtar en tender på ett E2-lok.

Som synes är motorvagnen dubbelmärkt både som Xo5 20 och som tjänstefordon. Av allt att döma blev den vid återkomsten till SJ 1963-64 i förstone märkt som trafikfordon (SJ Xo5 20), men tämligen omgående också märkt som tjv. Enligt uppgift var det aldrig mening att använda den i trafik, utan syftet med övertagandet var att ha den till snöplogning. Jag tror inte detta satte några spår i str 420. Om jag inte minns fel så var plogen i viss mån höj och sänkbar och skulle således haft effekt som spårrensare. Fö anges det ju att motorvagnen "ombyggdes" till plogmotorvagn, vilket borde innebära något mer än bara en fastsättning av en plog. Kan man kalla den för "Mo" enligt dansk terminologi? Ja, kanske! Utseende och de vändbara sofforna har väl en viss anknytning.

Motorvagnen är som SNJ 30 omtalad och avbildad i boken "Trafikminnen 1" av Bengt Hammar (TNF bok 96 2010, ISBN 978-91-86275-35-8)./HK

Svar: Ja det menas IIID Malmö.Apropå uppgift om Distrikt

Jag såg nyligen en uppgift om att mtv 20 skulle ha överförts till II distriktet någon gång 1952. Vagnen ska också vid samma tid ha reviderats i Åmål. Källan till dessa uppgifter framgick inte. På II distriktet fanns då de båda X04- motorvagnarna och de tre DEVA-vagnarna med länkaxlar SJ nr 1 och 2 från NrSlJ och nr 7 från TJ. De senare gick runt Falköping och i första hand på banan till Tidaholm. Några uppgifter om eller bild på att mtv X05 20 har använts i trafik inom II distriktet kan jag inte erinra mig att har jag ej sett.

L-G H

Du har tydligen läst en artikel som jag tagit fram.
Källa för uppgifter är i huvudsak str 77/420 som fram till 1954 hade uppgift om placering.
Vad gäller nr 7 tillhörde den II D. Vad gäller 1&2 så påstås att de var placerade redan jan 1949 på IID. Det förekommer också uppgift om att de var placerade i Skåne fram till YCo6 kom.
Troligen är det dock så att 7 varit i Tidaholm hela tiden. 1&2 har troligen kommit från Skåne i slutet av 40 talet. Möjligen till Tidaholm. Där fanns det ju redan utbildad personal på Deva fordon. Det fanns Deva även på smalspåret. HSJ gick också till Tidaholm. Men det kan mycket väl hända att någon av Deva vagnarna fanns i Skåne och drog betor.Lok lånades ut till Skåne och en deva kan mycket väl dra betor.Därav uppgiften om att 1&2 synts till i Skåne även i början av 50 talet.
1,2 och 7 togs ur trafik 1956. Då är tanken snabbt framme med att Yo2/sth 80/ flyttades från Skåne till Halmstad.Jag har inget minne av att de sattes in så tidigt i Varberg utan först något år senare. Dessa äldre motorvagnar och då i första hand fd HNJ vagnarna sattes in på Halmstad-Landeryd-Falköping och merutnyttjades till Tidaholm och Karlsborg. Kan Yo2/sth 80/ gått i Falköpingsomloppet redan 1956 så man kunde bli av med Devavagnar. En fråga också. Landeryd hade ett av Deva"loken". Kunde detta också använts på Vartofta-Tidaholm när den ändå gick till Falköping. En av HNJ Deva slopades 1956 och de båda andra 1958.

1,2 och 7 togs ur trafik 1956. Då är tanken snabbt framme med att Yo2/sth 80/ flyttades från Skåne till Halmstad.Jag har inget minne av att de sattes in så tidigt i Varberg utan först något år senare. Dessa äldre motorvagnar och då i första hand fd HNJ vagnarna sattes in på Halmstad-Landeryd-Falköping och merutnyttjades till Tidaholm och Karlsborg. Kan Yo2/sth 80/ gått i Falköpingsomloppet redan 1956 så man kunde bli av med Devavagnar. En fråga också. Landeryd hade ett av Deva"loken". Kunde detta också använts på Vartofta-Tidaholm när den ändå gick till Falköping. En av HNJ Deva slopades 1956 och de båda andra 1958.

Enligt Svante ForsaeusÂ´ (som alltid) utmärkta bok om tidaholmsbanan gick nr
1, 2 och 7 i trafik till 1954 och ersattes då direkt av Y/Yo-fordon. Yo2 kom 1958.
F. nämner inget om XF1. 1953 hade de två turer på tre fordon (Falköping-Landeryd-Halmstad). Från egna iakttagelser vid besök hos far- och morföräldrar minns jag att de var rätt skrabbiga och ersattes ofta av ånglok - L26, L27 eller S1. Sådana var förstås mer spännande för en liten grabb. I 1956 års tidtabell fanns bara en XF1-tur kvar, tågen 2622-2623 Landeryd-Falköping o å. Emellanåt blev det ånglok här också. 1957 blev det slut även med detta, då YBo6 insattes i Halmstad/Boråsområdet.

Dewan gick de sista åren i 2625 och 2624. Förare från Falköping körde Dewan till Sjötafta och tog sedan över tåg 2626 som drogs av en S1:a L-loken gick aldrig i detta tåg.
L- Loken drog i sin tid 2622 och 2623 och 2624 och 2625
Men -57 fick vi Y 6:or och 2626 och 2621 drogs av T 21:or, T 41:or samt Gotaloket, Gasturbinen. Då var det nya tider.
Sen kom de gamla snabbvagnarna tillbaka med koppel och släp. Även Rydsgårdsvagnen gjorde sina Falkäpingsrundor men gick väl mest på Kinnaredsbanan?
Mina turer med Dewan och S 1:orna gjorde jag med Lokförare Landberg från Falköping

Dewan gick de sista åren i 2625 och 2624. Förare från Falköping körde Dewan till Sjötafta och tog sedan över tåg 2626 som drogs av en S1:a L-loken gick aldrig i detta tåg.

Då har man ändrat på något sätt: I 1956 års tdtbok står 2622-2623 som motorvagnsdragna och 2624-2625 som dragna av T4 (T41). Överdimensionerad dragkraft i ett tågpar som planenligt bestod av Lok + F + Bo + B3 (L,S). Det varade också bara ett år, tågen blev YBo6 1957.
Även tågparet 2626-2621 anges i tdt 156 som T4-dragna. De var dock något större, Lok + DFo + F + B3 (Bo S/M) + ABo + styckegodsvagnar både först och sist.

L- Loken drog i sin tid 2622 och 2623 och 2624 och 2625
Men -57 fick vi Y 6:or och 2626 och 2621 drogs av T 21:or, T 41:or samt Gotaloket, Gasturbinen. Då var det nya tider.
Sen kom de gamla snabbvagnarna tillbaka med koppel och släp. Även Rydsgårdsvagnen gjorde sina Falkäpingsrundor men gick väl mest på Kinnaredsbanan?
Mina turer med Dewan och S 1:orna gjorde jag med Lokförare Landberg från Falköping

Några av de senaste inläggen diskuterar dragfordon som har varit i tjänst på banorna Landeryd - Falköping och (Falköping) - Vartofta - Tidaholm under 1950-talet. Bilden är något suddig. Jag kan inte göra mycket för att öka dess skärpa, bara konsultera mitt (också det något suddiga!) minne och ta fram några icke dokumenterade fragment i ljuset. Jag befann mig ganska ofta i Limmared under 50-talets mitt, alltså då dieselloken och YB06 kom in i bilden. Jag reste också mellan Limmared och Halmstad då och då vid denna tid.

I början såg jag XF1+C05 i tågen 2622, 2623, 2624 och 2625, möjligen avlösta av ånglok ibland. Från 1956 kunde man se T4 i 2624 och följaktligen i andra tåg enligt omloppsplanen. Och jag håller med om det lätt bisarra intrycket av T4 + 6 axlars tåg. Loket var dubbelt så tungt som vagnarna, så energianvändningen kan man ha synpunkter på...

Jag vill bestämt hävda att jag sett L26 eller L27 i tåg 2626 i Limmared, men det kan ju vara en undantagsföreteelse, och jag kan inte avgöra tidpunkten. Under 1956 och 1957 reste jag några gånger Limmared - Landeryd - Halmstad med tågen 2621 - 2501. 2621 hade då T2-lok, 2501 T4 eller möjligen T1.

Snälltågen 51/52 Falköping - Halmstad kördes med ensam Y03 (de hade väl inga koppel vid den tiden?) såvitt jag minns, inte den något mindre Y02 från HNJ, vilket man kan förvånas något över. Jag inbillar mig att resandet var i snabbvagnstågen Nässjö - Halmstad än i dem på Falköpingslinjen.

Omkring årsskiftet 1957-58 reste jag och en likasinnad kompis Halmstad - Kinnared - Ullared - Axelfors - Hillared - Borås i en sammanhängande tågkedja under en eftermiddag/kväll. Mellan Halmstad och Ullared bestod tåget av en ensam Y02 av TRJ-typen.

Det sägs i ett inlägg att DEVA-vagnarna nr 1 och 2 skulle ha dragit betor i Skåne. Är det verkligen möjligt? Dessa vagnar hade ju bara en motoreffekt av 90 hk (66kW), och det tycks mig vara för lite för att ta några vagnar på släp.

För klarhetens skull vill jag också nämna att de f d HNJ-banorna till och med 1957 hörde till SJ VI distrikt i Borås, och fordonen hörde till 25 maskinsektionen, vanligen med placering vid lokstationen i Halmstad.

Såvitt jag förstår har X05 nr 20, som denna tråd ursprungligen handlade om, aldrig ha varit aktuell på f d HNJ-banorna.

Sven B

T 2-T 4 och Gotaloket samt Y 6 systemet kom till VCJ 1957, samma dag som jag gjorde Säo provet och började som vägvakt, alltså i juni 1957

T 2-T 4 och Gotaloket samt Y 6 systemet kom till VCJ 1957, samma dag som jag gjorde Säo provet och började som vägvakt, alltså i juni 1957

På södra delen kom nog T21 ändå litet tidigare, 1955. I tdtboken för detta år går loktypen i lokalgodstågen 7232-7231 Landeryd-Vegby o å, ovanligt nog lokbyte på motesstation. "Norra halvan" av detta tågpar (Falköping-Vegby o å) drogs under 1955 års tidtabell av E 8 och under 1956 års av S 1.

T 11 anges 1956 som alternativt lok till T 41 i tågparen 2501/2506 och 2502/2503 på Halmstad-Nässjö. Detta uddalok användes nog litet fritt, t ex även på f d VCJ. Och problemet var kanske mer att hitta en typutbildad förare till lokets turer. En sådan "vit elefant" var t ex de tre slagen av Rb-lok, även för en stor lokstation som Hallsberg. Bara en av instruktörerna klarade att köra dem.

Gotaloket med fullt pådrag i Vistabacken hördes ända till Tmmele och då var det dags att fälla bonnarna.
Postutbyte och skata framåt till magasinet. Där lastades det men av till kom det små rullvagnar(Kontainer). Som oftast var det Pripps pepparkakor. Man var väldigt behjälplig med att lasta ut och över till försölningsbilen och som behållning fick man burk med pepparkakor. Så stängde man magasinet med hänglås och slå.

Hade XF1 ännu kvar Atlasmotorerna ? Och är det bekant vilka motorer som till sist satt i SJ 1,2 och 7 ? Scania-Vabis 8 cyl.?

L-G H

Det är herrarnas/läsarnas uttömmande detaljkunskaper i alla upptänkliga tåg-ämnen som gör vårt forum till vad det
Ä R...!!!

+ + + + +

Intressant tråd med mycket fakta om en intressant vagn.
Men bilden av den som "plogvagn" gör mig fundersam.
- Man har hängt dit en liten plog inte större än en normal "norrlandsplog". Varför inte en rejäl som HC-plogtrallorna fick?
- Man behåller inredning och t.o.m. gardiner.
- Man gör sig omaket att återställa dess märkning som SJ-motorvagn parallellt med tjänstevagnsmärkningen.

Då inställer sig frågan vad det egenliga bakomliggande syftet med bevarandet som tjänstevagn var? En ärlig och riktig ombyggnad hade väl inneburit en rejäl plog, spårrensare och borttagande av större delen av inredningen till förmån för lastutrymme.
Kan det ha varit så att benämningen "plogvagn" och den diminutiva plogen var ett alibi som användes av en lokal chef inom Ma eller Ba för att kunna bevara en trevlig motorvagn som t.ex. inspektions-, personaltransport- och/eller utbildningsvagn? Eller rent av ett försök att bevara den med mål att bli ett framtida museiföremål?