Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg

Den här bilden finns på Samlingsportalen utan ytterligare info. Finns det någon som vet var bilden kan vara tagen, och vad lastskjulet användes till.

[image]

Mvh
Peter

Det är en ändstation för en linbana, troligen för torv!

I Axhult lastades torv, men enl uppift med en lten järnväg.

Svaret är sannolikt Yxenhult söder om Markaryd. Ekeving skriver om linbanan från torvströfabriken, vilken öppnade 1906. I bangardar.se finns en bangårdsritning daterad till 1907, vilket skulle kunna bero på att bangården byggdes ut då för torvlastningen.

Yxenhult

Jag tycker inte det stämmer med kartan där både järnvägen, torvbanan och linbanan finnes med.

Linbanan kommer in från fel håll i förhållande till både spåren och byggnaden.
Enligt kartan så kommer ju linbanan in vinkelrätt mot SSJ och det är ju omöjligt med tanke på fotot med spåren, ändstationsbyggnaden och linbanans ingångsriktning.

Tänker jag rätt?

[image]

Det är nog Skånska Lantmännens Torfströfabriks linbanestation i Yxenhult.
Jag är uppväxt 50 meter därifrån och har ett par gamla dåliga bilder som jag skannat ur ett album. Det ena taget 1964 och det andra 1970 och spår m.m. stämmer. Byggnaden blev sedermera brädklädd även där nere, var den kanske inte färdig på bilden?
Tyvärr begriper jag inte hur man bifogar bilder på det här forumet. Kanske kan någon förklara eller så kan jag maila bilderna till någon klyftigare.
Christer Karlsson epost: j-Christer@telia.com

Här kommer bilderna från Yxenhult Christer Karlsson nämnde i förra svaret.

[image]

Tack Christer för bilderna.

Mvh
Peter

Intressant.
Finns det några spår kvar av denna plats (jag menar även räls).
Jag vet att spåret genom samhället är rivet.

Inget finns kvar vad jag vet. När jag var där för några år sedan så fanns endast lastkajen som tillhörde torvströfabriken kvar samt motvikterna som spände linorna till linbanan. De senare stod kvar på marken inne i buskaget. Jag har som barn sett anläggningen i full drift med utlastning i järnvägsvagnar. De två spåren gick ihop i en växel bortom byggnaden. På så sätt kunde man rangera in tomvagnar "bakvägen". Fördes för hand av några gubbar och ibland användes spett för att få rull. Man handväxlade även ut de lastade vagnarna ut mot bangården.

Christer: Har du något minne av vad det var för vagntyper som hanterades till torvladan?

För ett korrekt svar måste vi veta om det utlastades löstorv eller torvbalar.

Om löstorv så var det litt L-vagnar om det var torvbalar så var det olika typer av öppna vagnar, dvs litt N-, Nm-, Ns-, O-, Om-, Os-vagnar med presseningar som skydd.

Gnistor från loken antände ofta dessa vagnar, därför skulle sådana vagnar placeras sist i tågen.

Med tanke på den "slas" som kan ses inne i huset, så tyder på löstorv vid den tiden då fotot togs.

Utlastning från linbanestationen var alltid torvbalar. De anlände på linbanevagnar som hade ett golv som var tippbart. Tre balar kom på var vagn. De lastades sen i öppna godsvagnar. Min morfar var bas för torvströfabriken från 1948 och in på 1970-talet. Jag har skrivit av en del av hans noteringar om vagnslasterna. (Publicerat i mf Skånska Järnvägars tidning 1998). Antal vagnar per år från 1948:1948-205, 1949-149, 1950-234, 1951-122, 1952-107, 1953-54, 1954-75, 1955-19, 1956-17, 1957-11, 1958-2. De två sista vagnarna sändes iväg 1958,den 1 oktober sändes vagn O 75031 till Gyllebo Linus Persson)lastad med 240 balar och O 39098 till lokalföreningen i Köpingebro med 220 balar. Därmed var vagnslasttrafiken slut i Yxenhult. De första åren efter 1948 var många godsvagnar fortfarande privatbanemärkta. Ett urval; HHJ 645, 666, 1128, MSJ 383, 1132, MTJ 193,CHJ 181, 210, 259, 495, 470, SOEJ 123, LaKJ 80, 95, 124. YJ 806, 1012, 1021, 1025, 1029, 1047, 1220, LTJ 212, TRJ 102, MLJ 101, 113, GDJ 2188, 3119, BJ 6502, 15 836, MTJ 193, NOJ 626, SWB 810.

Bangårdsplan från bangårdar.se:

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-1265.jpg

Spännande ritning. Kan förklara varför området kring stn ännu är "mycket öppet".
Jag tycker att Åstorp och Markaryd ska "byta plats" på ritningen.

Åstorp och Markaryd är på sina rätta platser. Under 1940-talet ändrades och förlängdes spår 1, så bangårdsritningen stämmer inte helt med senare utformning. Militärmötesspår? T-semaforen blev utbytt mot semaforer vid stationsgränsen. Jag har för mig att de t.o.m. var tvåvingade. Tidigare låg det en torvlada för bränntorv vid spår 1 som hade spårförbindelse(600mm)med Flåss myr, vars norra del ligger öster om byn.

Så, nu har du vridit mitt huvud rätt.
Så nu är Markaryd och Åstorp rätt även för mig.
Tack.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg (Järnväg allmänt)

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult spårplan

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult spårplan

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult spårplan

Lastskjul på Skåne-Smålands Järnväg - Yxenhult spårplan