B 1037 följer spåren (Fordon: lok)

av morrgan, Sunday, January 25, 2009, 23:08 (5820 dagar sedan)

Lödagen 24 januari var en riktig gråvädersdag åtminstone i de trakter B 1037 lämnade spår efter sig. Med avgång från Lärje kl 09.50 och återkomst strax efter klockan 16.00 kördes provturen, Lärje - Öxnered - Herrljunga - Lärje.

[image]

Första uppehållet för koll av loket gjordes i Bohus, där vi också blev omkörda av ett IC tåg till Karlstad.

[image]

Efter ett kort uppehåll för att bli omkörda av ett Regionaltåg i Trollhättan kom vi till Vänersborg där brandkåren serverade vatten till B 1037, portionen var på 10 kubikmeter som trycktes in i tenderns underkant med 3 tums slang på några minuter.

[image]

I Herrljunga var det planerat en timmas uppehåll, och då serverades det mat till personalen som kunde äta gemensamt på var sin tallrik.

[image]

Bakom B 1037 gick Du 384 som reservdragkraft om det skulle "skita sig", men Du:n ingick också som tågvikt tillsammans med Ro3a 3150, CFo4 4463, Qgk 0250 och C4m 135, cirka 200 ton.
B 1037 kördes under provet lite hårdare än normalt för att vi skulle få reda på brister, och efter hemkomsten finns det en liten lista med åtgärder som kommer att fixas med det snaraste.
Lokets största brist är att drivhjulen har flera små slag på sin löpbana, dessa hjul är ju kopplade genom koppelstängerna så man kan se dem på samma ställe på alla sex hjulen.
Det blir undergolvsvarvning som gäller då slagens buller inte gör det till ett nöje att vistas på loket när man kör, även hornblockskilarna behöver justeras till rätt glapp.
Övrigt på listan är inslipning av kranarna på förarinjektorn, injustering av gasljuset, mm.
BJs är mycket nöjda med loket, vi har lagt ner mycket arbete senaste halvåret på att komplettera de delar som fattades och att rengöra och snygga upp henne.
Jag vill framhålla att BJs inte äger loket till 100 procent utan vi äger att bruka loket som BJs eget lok, lokets skrotvärde tillhör Sveriges järnvägsmuseum.
Lokets premiär i ett resandetåg blir den 31 maj 2009 på Västkustbanan Göteborg - Halmstad och åter, då får alla intresserade möjlighet att få åka efter henne och hennes stallkompis B3 130.

morrgan

B 1037 följer spåren

av Nicke2, Sunday, January 25, 2009, 23:33 (5820 dagar sedan) @ morrgan

Lokets största brist är att drivhjulen har flera små slag på sin löpbana, dessa hjul är ju kopplade genom koppelstängerna så man kan se dem på samma ställe på alla sex hjulen.
Det blir undergolvsvarvning som gäller då slagens buller inte gör det till ett nöje att vistas på loket när man kör, även hornblockskilarna behöver justeras till rätt glapp.
Övrigt på listan är inslipning av kranarna på förarinjektorn, injustering av gasljuset, mm.
BJs är mycket nöjda med loket, vi har lagt ner mycket arbete senaste halvåret på att komplettera de delar som fattades och att rengöra och snygga upp henne.
Jag vill framhålla att BJs inte äger loket till 100 procent utan vi äger att bruka loket som BJs eget lok, lokets skrotvärde tillhör Sveriges järnvägsmuseum.
Lokets premiär i ett resandetåg blir den 31 maj 2009 på Västkustbanan Göteborg - Halmstad och åter, då får alla intresserade möjlighet att få åka efter henne och hennes stallkompis B3 130.

morrgan

Trevliga bilder :-)
Har som vanligt några frågor:
Det står att drivhjulen har "slag". Är detta synonymt med "hjulplattor"?

Tydligen ska även hornblockskilarna justeras. I en tidigare tråd så skrevs det att "loket ska stå på strecket" när detta görs. Kan någon redogöra varför?

Sist men inte minst så vill man ju gärna veta när och var man får tag i biljetter till premiärturen den 31 maj :-)

Tack på förhand!

/Nicke2

B 1037 följer spåren

av Kristoffer Johansson, Monday, January 26, 2009, 10:57 (5819 dagar sedan) @ Nicke2

Biljetter kan köpas genom SJK. Annons kommer i nästa nummer av tidningen Tåg:-)

B 1037 följer spåren

av Stora Borås @, Borgstena, Monday, January 26, 2009, 20:31 (5819 dagar sedan) @ Nicke2

Stå på strecket = när koppeltapparna ligger samma höjd som axeltapparna. Avståndet mellan axeltapparna på två närstående hjul och koppeltapparna på samma hjul skall vara lika. När man ställer hornblockskilarna på lok som inte har justeringsmöjlighet för koppelstångslängden måste man kontrollera att inte koppelstängerna spänner när man dragit till kilarna. När loket står på streck tar man tag i kppelstången vid varje koppelstångslager och drar den utåt och inåt. Det skall gå att göra. Spänner det får man faktiskt lossa berörd ställkil lite. Har loket anordning för att justera koppelstångslängde som exempelvis Du och Da gör man det i stället. Stora Borås.

B 1037 streck och slag

av Nicke2, Monday, January 26, 2009, 22:13 (5819 dagar sedan) @ Stora Borås

Tackar för svaret :-)
Då var det bara en fråga kvar(för tillfället alltså):
Är "slag" (jfr tidigare i tråden) på hjul detsamma som "hjulplatta"?

Tack igen!
/Nicke2

B 1037 streck och slag

av Anders Ö/NJM, Monday, January 26, 2009, 22:17 (5819 dagar sedan) @ Nicke2

japp, iaf oftast, kan bero på andra typer av hjulbaneskador med.
Som kross, vallningar mm.

B 1037 full pott..eller?

av Nicke2, Monday, January 26, 2009, 22:22 (5819 dagar sedan) @ Anders Ö/NJM

japp, iaf oftast, kan bero på andra typer av hjulbaneskador med.
Som kross, vallningar mm.

Så var alla tre ursprungliga frågor besvarade. Tack för det! :-)
Dock väckte senaste svaret två nya frågor :-P
Jag undrar naturligtvis vad "kross" och "vallning" är (Jag vet, jag e jobbig! men frågar man inget, får man inget veta ;-) )

/Nicke2

B 1037 full pott..eller?

av Anders Ö/NJM, Monday, January 26, 2009, 22:29 (5819 dagar sedan) @ Nicke2

kross är som det låter, en krossskada på ytan i hjulringen. Med vallningar menar jag materialanhopningar av olika slag de jag har sett har varit i samband med en platta när materialet slipats och vallats så att en liten kant bildats..

Här finns nog fler med mer erfarenhet än mig på området.

Hjulskador!

av Ulf L Eriksson ⌂ @, Luleå, Tuesday, January 27, 2009, 01:07 (5819 dagar sedan) @ Nicke2

japp, iaf oftast, kan bero på andra typer av hjulbaneskador med.
Som kross, vallningar mm.

...

Dock väckte senaste svaret två nya frågor :-P
Jag undrar naturligtvis vad "kross" och "vallning" är (Jag vet, jag e jobbig! men frågar man inget, får man inget veta ;-) )

/Nicke2

Kross är en form av utmattningsskada i löpbanan. Denna form av hjulskada var tidigare inte till något större besvär. Med prestandahöjningarna i modern tid hos rullande material har den tilltagit i omfattning och står idag för långt mer än 50 % av skadeutfallet hos hjul för många transportsystem. Detta också i en omfattning som för den ovane ter sig närmast obegripligt. Detta är en erfarenhet som ofta brutalt överraskar t.ex. kontinetala vagnägare vid deras första mer lånvariga insats av sina vagnar i svenska transporter med höga axellaster, hög hastighet, hög utbromsningsgrad och kallt klimat. Nedanstående exempel är långt ifrån av "rekordkaraktär" utan snarare "beskedligt".

[image]

Materialanhopningar uppstår ofta som en följd av bromsstörning och i kombination med slag när materialet i löpbanan i uppvärmt tillstånd släpas/valsas ut

[image]

Hjulskador!

av Micke Carlsson., Tuesday, January 27, 2009, 12:04 (5818 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

Nu var jag ute och fotade och allt så nu lägger jag också ut en bild, en suddig!

Ett exempel på belastningspåverkan är att höjningen från 130 till 160 på personvagnar tydligen gjorde kross från något ovanligt till något relativt vardagligt.

Skadan kan gå djupt ner i hjulringen/hjulet, ett nytt fräscht och tjockt däck kan vara skrot rakt igenom, skadan går helt enkelt inte att svarva bort trots att den ser ut att vara enbart ytlig.

[image]

Bromsa mindre med vagnarna

av BD, Tuesday, January 27, 2009, 13:42 (5818 dagar sedan) @ Ulf L Eriksson

Kross är en form av utmattningsskada i löpbanan. Denna form av hjulskada var tidigare inte till något större besvär. Med prestandahöjningarna i modern tid hos rullande material har den tilltagit i omfattning och står idag för långt mer än 50 % av skadeutfallet hos hjul för många transportsystem. Detta också i en omfattning som för den ovane ter sig närmast obegripligt. Detta är en erfarenhet som ofta brutalt överraskar t.ex. kontinetala vagnägare vid deras första mer lånvariga insats av sina vagnar i svenska transporter med höga axellaster, hög hastighet, hög utbromsningsgrad och kallt klimat. Nedanstående exempel är långt ifrån av "rekordkaraktär" utan snarare "beskedligt".

Ingenstans i världen körs med så hög utbromsning i ovannämnda kombination. I ex vis USA motståndbromsas det mycket med åtföljande lägre temperatur på hjulen.
Med nya lok som kan bromsa genom att återmata energi till nätet kan det nog förväntas att hjulskadorna minskas. Ännu mindre hjulskador är att förvänta om tunga tåg som stålpilen skulle framföras med ett lok längst bak som då kan bromsa med 300 kN och med därav mindre uppvärmning av hjulen.
Om nu GC sätter in typ 185 i stålpilarna finns tillfälle till att göra jämförande studier.

Är skivbromsar på vagnarna bättre?

av Carl-Erik Olsson @, 08, Tuesday, January 27, 2009, 14:02 (5818 dagar sedan) @ BD

Kross är en form av utmattningsskada i löpbanan. Denna form av hjulskada var tidigare inte till något större besvär. Med prestandahöjningarna i modern tid hos rullande material har den tilltagit i omfattning och står idag för långt mer än 50 % av skadeutfallet hos hjul för många transportsystem. Detta också i en omfattning som för den ovane ter sig närmast obegripligt. Detta är en erfarenhet som ofta brutalt överraskar t.ex. kontinetala vagnägare vid deras första mer lånvariga insats av sina vagnar i svenska transporter med höga axellaster, hög hastighet, hög utbromsningsgrad och kallt klimat. Nedanstående exempel är långt ifrån av "rekordkaraktär" utan snarare "beskedligt".


Ingenstans i världen körs med så hög utbromsning i ovannämnda kombination. I ex vis USA motståndbromsas det mycket med åtföljande lägre temperatur på hjulen.
Med nya lok som kan bromsa genom att återmata energi till nätet kan det nog förväntas att hjulskadorna minskas. Ännu mindre hjulskador är att förvänta om tunga tåg som stålpilen skulle framföras med ett lok längst bak som då kan bromsa med 300 kN och med därav mindre uppvärmning av hjulen.
Om nu GC sätter in typ 185 i stålpilarna finns tillfälle till att göra jämförande studier.

Kan man i så fall också tänka sig att mindre uppvärmning av hjulringarna genom användning av skivbromsar kan minska dessa hjulskador?
Vilka erfarenheter finns av sådana på höghastighetsfordon resp tunga godsvagnar?
En historisk reflektion: När började man med skivbromsar på järnvägsfordon?
På vanliga personbilar började det ju bli allmänt på 1960-talet efter att då först ha använts på sport- och tävlingsbilar. På flygplan lär sådana bromsar ha funnits i bruk längre.

Är skivbromsar på vagnarna bättre?

av Micke Carlsson., Tuesday, January 27, 2009, 14:42 (5818 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Min hjulskadebild var från ett skivbromsat fordon, så enkelt som blockbromsen var det alltså inte!

Är skivbromsar på vagnarna bättre? Skivbroms 1914

av Leif B, Saturday, January 31, 2009, 21:26 (5814 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

En historisk reflektion: När började man med skivbromsar på järnvägsfordon?

En skivbromsad vagn från 1914.

Tilläggas kan att bakom bromsbeläggen sitter elektromagneter som matas med bromsström från motorvagnen. D v s när motorvagnen motorbromsar går en del av bromsströmmen genom bromsmotstånden på motorvagnen och en del genom magneterna på släpet som suger bromsbeläggen mot bromsskivorna.

(På något nyare släpvagnar brukar det vara en "solenoid", en stor elmagnet med en lossningsfjäder som drar i samma bromsverk som handbromsen och ansätter blockbromsen. Solenoiden ser ut litegrann som en bromscylinder - men det går in kablar istället för rör i den!)

/Leif

Bromsa mindre. Dax för lekmannafrågor igen

av Nicke2, Tuesday, January 27, 2009, 14:33 (5818 dagar sedan) @ BD

Kross är en form av utmattningsskada i löpbanan. Denna form av hjulskada var tidigare inte till något större besvär. Med prestandahöjningarna i modern tid hos rullande material har den tilltagit i omfattning och står idag för långt mer än 50 % av skadeutfallet hos hjul för många transportsystem. Detta också i en omfattning som för den ovane ter sig närmast obegripligt. Detta är en erfarenhet som ofta brutalt överraskar t.ex. kontinetala vagnägare vid deras första mer lånvariga insats av sina vagnar i svenska transporter med höga axellaster, hög hastighet, hög utbromsningsgrad och kallt klimat. Nedanstående exempel är långt ifrån av "rekordkaraktär" utan snarare "beskedligt".


Ingenstans i världen körs med så hög utbromsning i ovannämnda kombination. I ex vis USA motståndbromsas det mycket med åtföljande lägre temperatur på hjulen.
Med nya lok som kan bromsa genom att återmata energi till nätet kan det nog förväntas att hjulskadorna minskas. Ännu mindre hjulskador är att förvänta om tunga tåg som stålpilen skulle framföras med ett lok längst bak som då kan bromsa med 300 kN och med därav mindre uppvärmning av hjulen.
Om nu GC sätter in typ 185 i stålpilarna finns tillfälle till att göra jämförande studier.

F'låt, men kan någon redogöra för begreppen "utbromsning/utbromsningsgrad" samt "motståndbromsning"

Tack.
/Nicke2

Bromsa mindre. Dax för lekmannafrågor igen

av Micke Carlsson, Tuesday, January 27, 2009, 14:59 (5818 dagar sedan) @ Nicke2

F'låt, men kan någon redogöra för begreppen "utbromsning/utbromsningsgrad" samt "motståndbromsning"

Tack.
/Nicke2


Utbromsning = förhållandet mellan bromsens kraft mot hjul/bromsskiva och fordonets vikt. Varierar grovt sagt i fullbromsläget mellan 80-130% av fordonsvikten, alltså väger vagnen 20 ton så är bromsbockens samlade tryckkraft mot hjulet 16 ton vid en 80%-ig utbromsning (vid maximal ansättning). Detta är vad man väljer när man väljer det som kallas bromsgrupp, ett omställningshandtag på vagnen ändrar bromsens verkningssätt i vanligtvis två eller tre olika lägen. Man ändrar ansättningstid och hur hårt blocken går till. I ett av lägena är detta även hastighetsberoende. (Gjutjärnsblocken nyper hårdare, alltså effektivare, ju långsammare det går. Därför vill man släppa efter lite på bromsen när farten sjunker.)

Motståndsbromsning är där lokets elmotorer får verka som generatorer, antingen bränner man bort energin i stora motstånd eller så återmatar man till ledningen men då måste det finnas en förbrukare som tar emot energin. Motorbroms helt enkelt.

BD menar att "motorbromsning" i kombination med lite lättare bromsning med bromsblocken skulle skona hjulen, inte värma upp löpbanan lika mycket så att inte krossen kom lika lätt. Jovars, men kross är lika vanligt på skivbromsade fordon så problemet ligger inte enbart där. Bromsblock har den fördelen att de slipar hjulen en anings och hjälper dem bibehålla formen också. Skivbromsade hjul blir lätt "urgröpta" och det leder till en riktigt dålig gång i spåret.

Bromsa hur som helst men räkna med kross

av Ulf L Eriksson ⌂ @, Luleå, Tuesday, January 27, 2009, 20:08 (5818 dagar sedan) @ BD


Ingenstans i världen körs med så hög utbromsning i ovannämnda kombination. I ex vis USA motståndbromsas det mycket med åtföljande lägre temperatur på hjulen.
Med nya lok som kan bromsa genom att återmata energi till nätet kan det nog förväntas att hjulskadorna minskas. Ännu mindre hjulskador är att förvänta om tunga tåg som stålpilen skulle framföras med ett lok längst bak som då kan bromsa med 300 kN och med därav mindre uppvärmning av hjulen.
...

Detta resonemang bygger väl på en uppfattning om att uppvärmningen av löpbanan vid blockbromsning skulle vara den stora boven i dramat. Tyvärr finns det gott om iakttagelser på skivbromsade eller helt obromsade hjulpar i identisk miljö som direkt motsäger den teorin.
Vad som däremot förefaller närmast omöjligt att dementera är sambandet mellan klimat/temperatur och tillväxttakten hos krossårsskador. Kopplingen mellan kvicksilverbrist och överdåd av krossutmattning är bara allt för tydlig. Utveckligen av skadebilden över längre tid och den samtidigt pågående upptrappningen axellaster och transporttempo i godstrafik gör det också svårt att bortse från dessa som viktiga faktorer i sammanhanget.
På vilket sätt klimat/temperatur påverkar sprickbildningen och utbredning av skadorna i både yt- och djupled finns det däremot mer än en teori om.
Den enklaste av dessa må kanske vara att fuktinträngning och frostsprängning i tidigt utvecklat sprickmönster skulle dramatiskt påskynda skadeutveckligen i kallt klimat. Men jag har mött även andra, och lutar nog själv mer åt att inte glömma bort egenskaperna hos spår och banunderbyggnad som undergår förändringar vid tjälningen som kan tänkas vara av betydelse för påkänningsnivåerna i kontakten löpbana-räl.
I sammanhang som detta återvänder också minnesbilder av nattågsresor över "inte på länge slipade tvättbräderäler" på SbÖN och hur det bör ha "kittlat under fötterna" på drabbade fordon. Knappast någon hälsokur för trötta löpbanor det heller.

Nåväl här finns det säkert gott om utrymme för mer spekulationer, men funderingar om blockfri bromsning som lösning har nog inte mer att ge.

B 1037- värdefullt tillkost

av Per-Åke Lampemo, Monday, January 26, 2009, 08:59 (5819 dagar sedan) @ morrgan

Ännu en gång trevligt och bra att det gick enligt plan med B 1037. Loket blir nu ett värdefullt tillskott till BJs ånglokspark?

Loket ägs väl av BJs? Ni har väl erlagt köpeskilling á 1000 kronor? Men ni får väl inte sälja det hur som helst om jag förstår det hela rätt?

Försäljningar av övertaliga ånglok, ellok och vagnar från SJVM mot en billig penning har hjälp flera föreningar på ett konstruktivt sätt. Detta har flera föreningar (bland annat BJs och SKÅJ) haft god nytta av så här långt.

Mvh Per-Åke Lampemo

B 1037- värdefullt tillkost = tillskott

av morrgan, Monday, January 26, 2009, 11:35 (5819 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Loket ägs väl av BJs? Ni har väl erlagt köpeskilling á 1000 kronor? Men ni får väl inte sälja det hur som helst om jag förstår det hela rätt?

Försäljningar av övertaliga ånglok, ellok och vagnar från SJVM mot en billig penning har hjälp flera föreningar på ett konstruktivt sätt. Detta har flera föreningar (bland annat BJs och SKÅJ) haft god nytta av så här långt.

Mvh Per-Åke Lampemo

Du har helt rätt BJs får inte sälja B 1037 därför att BJs inte äger loket, BJs har köpt bruksrätten för den symboliska summan av 1.000 kr, denna rätt varar så länge BJs vill ha loket i sitt "stall".
Sett ur SJVMs synvinkel kan man säga att det är bra att det finns privata eller enskilda B lok på marknaden så då behöver inte SJVM slita på sina egna lok = mer underhåll, utan att detta materiel sparas som "statyer" för framtiden.
Ett av huvudsyftena för SJVM måste ändå vara att bevara detta historiska järnvägsmateriel för en framtid utan slut, och då skall körningar med detta vara ytterst sparsamt.
SJVM är en del av staten som finansieras med årliga anslag som finansierar SJVMs verksamhet, de trafikintäkter museet kan få in genom trafik är som en spott i havet, skull motsatsen inträffa kan det bara innebära att anslagen riskerar att minskas och det tror jag inte är en framgångsstrategi.

morrgan

B 1037- värdefullt tillskott

av Per-Åke Lampemo, Monday, January 26, 2009, 12:10 (5819 dagar sedan) @ morrgan

Loket ägs väl av BJs? Ni har väl erlagt köpeskilling á 1000 kronor? Men ni får väl inte sälja det hur som helst om jag förstår det hela rätt?

Försäljningar av övertaliga ånglok, ellok och vagnar från SJVM mot en billig penning har hjälp flera föreningar på ett konstruktivt sätt. Detta har flera föreningar (bland annat BJs och SKÅJ) haft god nytta av så här långt.

Mvh Per-Åke Lampemo

SJVM är en del av staten som finansieras med årliga anslag som finansierar SJVMs verksamhet, de trafikintäkter museet kan få in genom trafik är som en spott i havet, skull motsatsen inträffa kan det bara innebära att anslagen riskerar att minskas och det tror jag inte är en framgångsstrategi.

Genom att nu normalspåriga jvg-föreningar har fått möjlighet att "ta över" övertaliga lok o vagnar från SJVM så får faktiskt bland annat BJs del av det statliga anslaget kan man faktiskt säga. Det är väl bra Morrgan?

Det är ibland lätt att glömma bort vilken bonus de normalspåriga jvg-föreningarna fick möjlighet till i samband med SJVM lok och vagn-realisation år 2008. Det ska man vara tacksam över tycker jag...

Jag tror personligen inte att SJVM kommer att köra mer museitågstrafik än vad man gör idag. Du behöver nog inte vara rädd för någon konkurrens, Morrgan.;-)

Mvh P-Å Lampemo