Södervärn 1957: Skivförsignal ? av ovanlig typ (Signaler/säkerhet)
Bland Sveriges Järnvägsmuseums bilder från vägskyddsanläggningar vid SJ f d tredje distrikt finns några bilder tagna i oktober 1957 vid Bragegatan, strax utanför Södervärns station i riktning mot Falsterbo.
Det paradoxala är att vägövergången redan är avstängd. Kanske tänkte man öppna passagen igen, eller så ville man bara dokumentera att SJ lyckats få staden att gå med på att stänga av överfarten.
Emellertid kom fotografen att, avsiktligt eller oavsiktligt, fånga en intressant mekanisk signal, till höger om mannen med ljusa överrocken på bilden ovan. På utsnittet nedan syns signalen lite bättre
Allt tyder på att det handlar om en skivförsignal med vridbar skiva. Den runda skivan borde alltså vara grönmålad med vit rand.
De mekaniska ledningar som fortsätter bortom signalen går antagligen till en fällbomsanläggning.
Baksidan på signalen ser ju också ut som på en typisk försignal. Bilden nedan, ur SJ banlära, visar hur en skivförsignal normalt borde se ut.
Försignaler hade i allmänhet redan på 1910- eller 1920-talet försetts med blinkande AGA-belysning (klippljus). Men denna signal tycks ha behållit sin fotogenlykta. Kanske var det svårt att få gasbelysningsanordningarna att passa till den ovanliga signalen. Dessutom var signalen belägen så nära stationen, att lampisten sannolikt inte hade något stort besvär med fotogenbelysningen. Möjligen har lyktan så småningom försetts med elektriskt ljus. På översta bilden tycks ju det vita skenet från lyktan synas ganska tydligt. Att signalen är tänd även i dagsljus behöver annars inte utesluta fotogenbelysning; lampan kan vara en "långbrännare"
Det fanns flera enskilda järnvägar som ännu i slutet av 1930-talet hade försignaler med fast ljus, och åtminstone i detta fall tycks arrangemanget ha överlevt förstatligandet.
Ytterligare två utsnitt som visar signalen lite bättre. Kanske är det fotografen som placerat sin portfölj vid signalen?
På ett utsnitt från en ritning daterad 1921 ser man försignalen i riktning från Vellinge (alltså den signal jag misstänker finns på bilderna) nere i högra hörnet. Ritningen avser visserligen ett förslag till utvidning, men jag gissar att infarterna från Vellinge (och Trälleborg, som det står på ritningen) resp Ystad inte berördes av ändringarna. Försignalen är enligt ritningen placerad bara drygt 200 meter före huvudsignalen, men på grund av kurva och skymmande bebyggelse var den förstås ändå till hjälp. Signalerna manövrerades enligt förslagsritningen från en ställbock nära växelkomplexet i Vellinge/Ystad-änden av bangården
Försignaler med vridskiva lär ha förekommit när signalen pga utrymmesbrist måst givas en låg placering, s k dvärgförsignal. Då fungerade inte en vanlig fällskiva, eftersom signalbilden "vänta kör" inte blev entydig när signalen observerades snett uppifrån. Och innan "riktiga" försignaler infördes i Sverige fanns s k känningsskivor med försignalfunktion, men där vreds skivan inte via mekaniska ledningar utan av ett elektriskt utlöst "urverk" med lod. Sådana signaler lär fortfarande finnas i Slovenien. I Schweiz fanns de kvar till för några decennier sedan ("Hippsche Wendescheiben" ), och där fanns även mekaniskt ställda vridskiveförsignaler. Att sådana signaler förekommit i Sverige, utöver dvärgförsignalerna, kände jag inte till!