Jag växte upp någon km från den korsningen. Möllan revs på 60-talet men kullen finns kvar dock är korsningen sedan några år borta. Den var synnerligen misslyckad då den lutningsmässigt bokstavligen var livsfarlig. Minst en gång kom en bil för fort ner för backen och fick en rampeffekt och flög en bra bit innan den landade och slog sönder underredet innan den hamnade i ett träd vid sidan om vägen med dödlig utgång för minst en person i bilen.

Den sista linjen som trafikerades med bussar av typen Scania CR 76 tror det var 1990 gick här för modernare bussar hade problem att passera korsningen. linjen gick bara 700-800 meter under ett par år .

Fritt ur mitt minne.
MVH Svempa

I januari 1958 togs dessa bilder vid Raus, nästan sju kilometer från Hälsingborg C på linjen mot Eslöv

Bommarna sköttes normalt av tågklareraren. När stationen var obevakad tjänstgjorde vägvakt. Anläggningen tycks vara rent mekanisk, och bommarna är ovanligt nog assymetriskt placerade.

Man kunde gissa att huset till vänster på bilden ovan varit banvaktstuga, men enligt banvakt.se låg ingen sådan just här. Vad kan det tänkas vara för anordningar som sitter på stolpen längst till vänster?

Huvudsignalen bör vara Raus utfartssignal i riktning mot Eslöv. Vridlyktan och tillhörande bomsignalskärm sitter långt till höger om spåret. Denna placering motiveras förstås av kurvan. Vridlyktan är endast avsedd för signalering mot banan, mot vägen finns kryssmärkeslyktor.

Signalteknikerna har tagit med sig sin mobila V-signal för att utröna bästa placering av en permanent V-signal, något som kommer att krävas i 1959 år säkerhetsordning. Man tycks vara inne på att sätta V-signalen närmare spåret jämfört med vridlyktan. Kanske skymdes vridlyktan i viss utsträckning av kontaktlednings- och bondfångarstolparna.

Nedan en delförstoring på den mobila V-signalen. Antagligen strömförsörjs den från ett batteri i lådan som samtidigt utgör fundament

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum