"Carlsund"

"Carlsund" på Motala Industrimuseum den 7 augusti.

[img]http://farm5.static.flickr.com/4107/4958764702_dac3f548a1_b.jpg[/img]

Pannskylten ser skum ut. Är pannan från 1877? Jag tycker att skylten ser nyare ut.

[img]http://farm5.static.flickr.com/4134/4958170881_ede0dd971f_b.jpg[/img]

M.v.h.
Ola

Det var inte mycket stånka i den pannan 4 kg panntryck, ger inte några större konvulsioner på den lokföraren! :-(
Kallvattentryckt: 13/1920 och 19/5 1924.
Inre besiktning av pannan: 13/4 1920, 19/5 1924, 20/5 1926.
Yttre pannbesiktning: 6/5 1920, 4/7 1924 samt 2/7 1925.

Palle i Vika.

Klart skumt fall, ja.

1) Nytillverkad skylt från "1877" - helt klart, ja. Och varför aldrig stansad...?

2) Skulle man alltså ha bytt panna efter bara sexton år...? Tja, omöjligt är det väl inte - men 1861, då loket byggdes, hade verkstaden i a f byggt sjöpannor i närmare trettio år, inte sant? Förtida byte p g a svårt materialfel?

3) Arbetstryck 4 atö - vilken seriös operatör sysslade med sånt. Loket var då i praktiken närapå odugligt, bl a därför att vattenförbrukningen blev våldsam (alternativt att maskinen kanske kunde dra sin egen vikt o inte mera)... Men visst, ersättningslok fanns ju.

Måste finnas en anledning till detta. Kan zinken tillfälligtvis ha varit svårsåld, och bolaget därmed skuldsatt upp över öronen (fast man levererade sina vanliga utdelningar till belgarna)?

Eller vad???

Är det utom allt tvivel att skyltarna verkligen tillhör loket? Har någon på Jvm (för länge länge sedan) kanske satt upp dem för att det inte skulle se så tomt ut? Det är ett lok som varit i bevarande länge, pietetet har givetvis varierat. Stämmer pannskyltens utseende överens med andra skyltar från den tiden? Avsaknaden av stansar kan ju antyda att den är nygjord och årtalet en höftning eller missuppfattning. Kan ÅF-skylten vara tillkommen under Jvm pilliplock med apparatusen, eller stämmer årtalen med kända driftdata i Åmmeberg? Om inte, kan det vara dåtidens Jvm som gjort något så att det åtminstone puffar och ryker lagom till någon bandklippning? Eller var det så att skyltarna låg i någon trälår och drev omkring, och någon extra ordinarie schajas med skruvmejsel på fickan satte upp dem så det blev lite snyggt?

Som sagt i andra sammanhang, man ska ta det vackert med att sätta egen prägel på utrustningen och omgivningen om man kallar sig bevarare. Annars bidrar man bara till entropin. Mina antaganden är kanske inte sanna i detta fall, ändå bör de stämma till eftertanke att de är tänkbara. Vi förutsätter att denna museipjäsa har stoppats i tiden men våra egna ansvarsreliker sägs vara en del av vår egen historia eftersom vi haft dem längre än den som köpte nytt. Vad gör det isåfall oss till?

Det var Motala som köpte tillbaka loket efter avslutad tjänst i Åmmeberg och gjorde iordning det åt Jvm.
Hytten togs bort och turbinskorstenen ersattes med en rak som dock monterades för enkelhets skull på tubinskorstenens sadel på rökskåpet. Vilket syns på bilden.
Så, precis som med loket Gotland och Nohab så var man väl inte helt pietetsfull när man gjorde detta gambla lokomotif endnu gamblare.

Dag B

Det är ju inte enda gången man fixat till sådant här. Gc 93 består av två lok, tendern är stansad 161 men har 93's B&P-tillverkarskylt. Fast man kanske skall vara glad att man inte slipat bort ramstansarna för att förvirra mer? Kommer lokets ramar från 93?
Oa 1-2 har ett mer diffust ursprung, ett av dem är Ob, osäkert om något är ens 2 (1'an har man nog mer säkerhet om skrotning).
Man kan tycka att uppsåtet var gott, men den historiska korrektheten på detaljerna tog man lättare på. Samtidigt kanske det var bra att man gjorde dylika medvetna eller omedvetna misstag då det gör det lättare att se vad som är äkta och inte.

Det är kanske först nu, i eftertankens kranka blekhet, som det alls uppfattas som misstag. När det väl begav sig kanske man var både på det klara med vad man gjort och fullt nöjd med resultatet.

De tre oanvända hålen på Ångpanneföreningens skylt verkar passa samma hål som den förmodade tillverkningsskylten har. Mao kan ÅF-skylten ha suttit där nu tv-skylten sitter? I så fall kan det ju passa att tv-skylten kom upp då Motala köpte tillbaka loket och "återställde" det. Eftersom väl aldrig loket varit under ånga sedan dess, så skulle det kunna vara förklaringen till frånvaron av rev-stansar. En ev original tv-skylt kan alltså ha ersatts av ÅF-skylten. Vill minnas att jag sett detta på något annat ÅF-registrerat lok.

Ena halvan (1?) i nuvarande SJ Oa 1+2 anses på goda grunder vara en Ob. Troligen 37 vars skyltar fanns i Vislanda 1965. Var det fö inte så att loken skulle visas på en utställning i Luleå, men ena halvan var brandskadad. Den ersattes därför med vad som fanns tillhands, en Ob-halva!/HK

Ena halvan (1?) i nuvarande SJ Oa 1+2 anses på goda grunder vara en Ob. Troligen 37 vars skyltar fanns i Vislanda 1965. Var det fö inte så att loken skulle visas på en utställning i Luleå, men ena halvan var brandskadad. Den ersattes därför med vad som fanns tillhands, en Ob-halva!/HK

Efter att själv ha krypit runt loken åtskilliga gånger och efter andras efterforskning så har man kommit fram till att det är två Oa-halvor, sannolikt nr 18 & 26.

Både 1 & 2 är skrotade, den ena eldhärjades och den andra var i så dåligt skick så man valde en annan halva.

Om ena halvan hade varit en Ob så har man varit väldigt ambitiös och byggt om korgen på loket för att den helt ska överrensstämma med en moderniserad Oa.

Du har högst sannolikt rätt i att det bevarade O-loket 1+2 egentligen består av halvorna 18 och 26. I juli 1961 besökte jag lokstationen i Luleå där loket då stod uppställt. Personalen berättade att det hade renoverats till en utställning och anförtrodde mig under stor diskretion att det var 18+26 som hade fått byta identitet.

När övergick man till kg/kvcm som enhet? I en tid tå måtten angavs i tum och fot känns denna enhet fel. Engelskinpirerade psi eller motsv?
Skylten känns som ett falsarium.
Dessutom hette det nog Motala Mekaniska Werkstads AB fram till 1892.

Dessutom hette det nog Motala Mekaniska Werkstads AB fram till 1892.

Visserligen - men det stod bara MOTALA på massor av skyltar under hela 1880-talet och fram till 1895 nån gång - t o m på breda/långa "splasher plates" på hjulhusen!!

När övergick man till kg/kvcm som enhet? I en tid tå måtten angavs i tum och fot känns denna enhet fel. Engelskinpirerade psi eller motsv?
Skylten känns som ett falsarium.
Dessutom hette det nog Motala Mekaniska Werkstads AB fram till 1892.

[img]http://i298.photobucket.com/albums/mm258/Uno_P/HPIM0120.jpg[/img]
Jag har en kopia på orginalritningen från 1861.

[img]http://i298.photobucket.com/albums/mm258/Uno_P/HPIM0123.jpg[/img]
Här anges trycket i v.t., kan det vara verktum?

[img]http://i298.photobucket.com/albums/mm258/Uno_P/HPIM0120.jpg[/img]
Jag har en kopia på orginalritningen från 1861.

Observera den intresserade åskådaren i övre högra hörnet! :-)

/Bengt

Ganska säkert verktum för att markera att det var det och inte decimaltum som var den enhet man skulle använda efter att man 1858 (eller så) övergick till decimalsystem. 10 Decimaltum per svensk fot, 10 decimallinjer per decimaltum.
Skålpund per kvadratverktum. Smakar fint på tungan.

Hm, vänta lite... Är/var inte skålpund UNGEFÄR detsamma som engelskt pound...?

Isåfall stämmer uträkningen knappast.

Sex gånger cirka 15 skålpund = 90 lb. = ~ 6 kg, ja.

Men på en yta som är fem ggr så stor som en kvadratcentimeter!!!

[b]Det blir ju knappt något övertryck alls...!!![/b]

Eller har jag fått datorn här upptill ersatt av kork? HJÄLP!

------------

Detta "v.t." skulle kunna förklaras med "vatten-tryck".

DÅ blir plötsligt kalkylen begriplig. Rätt??

Ganska säkert verktum för att markera att det var det och inte decimaltum som var den enhet man skulle använda efter att man 1858 (eller så) övergick till decimalsystem. 10 Decimaltum per svensk fot, 10 decimallinjer per decimaltum.
Skålpund per kvadratverktum. Smakar fint på tungan.

Skålpund per kvadratverktum skiljer bara ca 1% från vanliga psi.
90 pund/kv.tum blir alltså 6,3 kp/cm2, vilket stämmer hyfsat med skylten.

Stämmer också med att Motala var fartygstillverkare innan och på fartyg hade man då normalt ca 3 kp/cm2. De höga (10 kp/cm2) panntrycken på fartyg kom först med trippelmaskinerna på 1880-talet.

Dag B

Tillägg:
Med övriga data:
cyl. dia. 400 mm
slag 540 mm
Drivhj. dia. 925 mm
Så blir dragkraften 4,3 ton
vilket borde motsvara en lokvikt på minst 22 ton, vad kan hon väga?

Så även med ett kraftigt nedsatt tryck till bara 4 atö så skulle dragkraften bli 2,8 ton och även det räcker ju för att flytta lite vagnar, jämför med ackumulatorlok som var byggda för att jobba även med mycket låga tryck.

Så även med ett kraftigt nedsatt tryck till bara 4 atö så skulle dragkraften bli 2,8 ton och även det räcker ju för att flytta lite vagnar, jämför med ackumulatorlok som var byggda för att jobba även med mycket låga tryck.

DB

Det var ju inte bara frågan om att flytta lite vagnar utan att framföra lastade malmvagnar från Zinkgruvan ner till Åmmeberg, där det kanske mest rörde sig om att kunna bromsa men sedan säkert att kunna dra tomvagnarna i uppförsbacken tillbaka. Hur tunga tåg i resp riktning, alt hur många vagnar, körde man då på den tiden Carlsund var enda dragkraften, dvs fram till 1892 när lok nr 2 levererades som nr 348 från Nohab?
Hur mycket ökade denna kapacitet när man fick det "nya" loket?

Nummer 4 var enligt [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=59812]ett tidigare inlägg från i höstas[/link] [link=http://i37.tinypic.com/142qya0.jpg]lokomotorn [/link]Deutz 27373/1939. (Enligt Industribaneföreningens Deutz-lista skulle denna 25-tonsmaskin vara från 1940, nån som vet vilket år som stämmer?) Denna ser alltså ut som nåt slags ful föregångare till Z64 med dess ca 240hk och kan knappast heller ha framfört några större tågvikter?

Nummer 5 var p s s enligt IBF-lista John Bergman nr 149/1955, en "[link=http://i38.tinypic.com/23sg779.jpg]motoriserad malmvagn[/link]" (finare ord för rälslastbil?). Den hade uppenbarligen gamla sortens koppel och tättsittande buffertar, men kunde den dra något också?

Z65 nr 7 var p s s enl IBF-listorna den moderna lokomotorn av standardtyp, sånär som på dess dåvarande Willison-centralkoppel, KVAB 278/1965, som idag ska finnas kvar hos TÅGAB.

1892 års lok fick alltså nr 2 och lokomotorn från 1939/1940 nr 4. Men vad var då nummer 3?
Och på motsvarande sätt för ordningens skull nr 6?
Fler dragfordn från Åmmebergsbanan?

/kunde inte CEO låta bli att fundera

Så även med ett kraftigt nedsatt tryck till bara 4 atö så skulle dragkraften bli 2,8 ton och även det räcker ju för att flytta lite vagnar, jämför med ackumulatorlok som var byggda för att jobba även med mycket låga tryck.

DB

Det var ju inte bara frågan om att flytta lite vagnar utan att framföra lastade malmvagnar från Zinkgruvan ner till Åmmeberg, där det kanske mest rörde sig om att kunna bromsa men sedan säkert att kunna dra tomvagnarna i uppförsbacken tillbaka. Hur tunga tåg i resp riktning, alt hur många vagnar, körde man då på den tiden Carlsund var enda dragkraften, dvs fram till 1892 när lok nr 2 levererades som nr 348 från Nohab?
Hur mycket ökade denna kapacitet när man fick det "nya" loket?

Jag påstod inte att det bara handlade om att flytta lite vagnar.
Med 4,3 tons dragkraft kunde man säkert dra normala tågsätt med tomvagnar upp till gruvan. Precis som du säger så var efterföljarna inga stora lok heller (utom Z65:an) och produktionen vid Zinkgruvan var väl aldrig av stor omfattning.

Vad jag skrev var att med nedsatt tryck, vilket loket hade på 20-talet men knappast 1892 när Nohabloket kom, så var naturligtvis kapaciteten nedsatt men sannolikt inte helt obefintlig.
Det ifrågasattes i början av tråden om trycken på skyltarna verkligen var realistiska och jag försökte visa att de mycket väl kan vara det.

Dag B

Tillverkningåret 1877 är i vart fall vad bolaget uppger till "Väg och Vatten".
Kopior av vissa sådana rapporter fanns på 1960-talet tillgängliga på Järnvägsmuseum.
Själva skyltens äkthet eller ej är okänd för mig.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

"Carlsund" (Fordon: lok)

"Carlsund"

"Carlsund"

"Carlsund"

"Carlsund"

"Carlsund"

"Carlsund", skylt bytt plats? SJ Oa 1+2

SJ Oa 1+2

SJ Oa 1+2

"Carlsund"

"Carlsund"

"Carlsund"

"Carlsund"

"Carlsund"

"Carlsund" - ???

"Carlsund"

"Carlsund", andra dragfordon och tågvikter på Åmmebergsbanan

"Carlsund", andra dragfordon och tågvikter på Åmmebergsbanan

"Carlsund"