GSJ-spårbygge (Fordon: motorvagnar / dressiner)

av morrgan, Thursday, December 22, 2011, 15:02 (4732 dagar sedan)

Spåromläggning i Änggården, i närheten av den röda kranen bör vändskivan ha legat.

[image]

morrgan

GSJ-spårbygge

av Harald, Thursday, December 22, 2011, 18:10 (4731 dagar sedan) @ morrgan

Strängt taget var det väl ett spårvägsbygge. Jag vet inte om någon har forskat i om den samtrafikerade delen formellt var järnväg eller spårväg. Jag skulle gissa det senare. Gunnar Ekeving har skrivit lite om signalanläggningarna och där framgår det att ritningarna för dessa kom från Göteborgs Spårvägar. Eftersom spårvägen i vilket fall som helst skulle vara kvar och en del av de nybyggda spåren var enbart för spårvagnarna är det väl troligt att spåren på bilden togs med i spårvägskoncessionen.

GSJ-spårbygge

av Gunnar Ekeving, Thursday, December 22, 2011, 20:51 (4731 dagar sedan) @ Harald

Strängt taget var det väl ett spårvägsbygge. Jag vet inte om någon har forskat i om den samtrafikerade delen formellt var järnväg eller spårväg.

ja, det var spårväg. Den 9 oktober 1961 skickade spårvägen en underdånig skrivelse till konungen angående "elektrisk spårväg" och ville att "staden medgives rätt att anlägga och nyttja de för driften å spårvägstrafiken (sic!) erforderliga högspänningsledningar t o m den 20 nov 1983, samt att Göteborg - Särö Järnvägs AB megives rätt att trafikera ovan nämnda gemensamma sträcka.’

Majestätet var inte motsträvigt utan gav spårvägen rätt att "dels utföra och för allmän trafik upplåta en elektrisk spårvägsanläggning från Linnéplatsen till Fröundaborg.... Dels ock nyttja ... högspänningsledningar.... Under iakttagande i tillämpliga delar av de bestämmelser som angivits i KMT resolution den 22 maj 1959 ...[angående] elektrisk spårväg från Eketrägatan till Biskopsgården...’

Kungl Maj:t förordnade "att kungörelsen den 8 april 1938 (nr 152) angående viss statlig kontroll över enskilda järnvägar skall äga tillämpning vid ifrågavarande spårvägsanläggning.

Detta länder vederbörande till efterrättelse. Stockholms slott den 6 april 1962. Gösta Skoglund"

Detta hände inte på kung Göstas tid, utan Gösta var kommunikationsminister, de sirliga formuleringarna om konungen och hans majestät var ett uttryck för att kungen formellt var högste styresmannen.

Väg och vatten hade dessförinnan uttalat till konungen den 27 mars 1962 att Säröbanans ’på av staden upplåten mark belägna enkelspår Linnéplatsen - Frölundaborg utgår och ersättes av ett av spårvägsbolaget (sic!) anlagt och tillhörigt dubbelspår, som skall trafikeras av såväl GSJ som spårvägen, varvid järnvägsbolaget tillförsäkras rätt för GSJ del till denna trafik. Härigenom synes någon koncessionsändring i detta avseende icke erforderlig’

Så samtrafiksträckan var spårväg och järnvägen blev formellt sett avkortad, men Säröbanans koncession ändrades inte!

GSJ-spårbygge

av Harald, Thursday, December 22, 2011, 21:03 (4731 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Järnvägen blev väl delad i tre delar, för jag antar att stationsspåren vid Linnéplatsen och spåren vid rälsbussgaraget förblev järnväg. Var det f.ö. inte så att stationen säkerhetsmässigt utsträcktes till Frölundaborg?

GSJ-spårbygge

av Gunnar Ekeving, Thursday, December 22, 2011, 21:20 (4731 dagar sedan) @ Harald

Järnvägen blev väl delad i tre delar, för jag antar att stationsspåren vid Linnéplatsen och spåren vid rälsbussgaraget förblev järnväg. Var det f.ö. inte så att stationen säkerhetsmässigt utsträcktes till Frölundaborg?

ja, stationsgränsen flyttades till Frölundaborg. Vem som ägde de oelektrifierade spåren vet jag inte. Överhuvudtaget tycks det inte ha varit så noga med formaliteterna, och båda trafikföretagen tillhörde ju Göteborgs stad (möjligen hade en liten minoritet av aktierna i GSJ andra ägare). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skrev dock att "vid anslutningarna mellan spårvägen och järnvägen vid Linnéplatsen och Frölundaborg samt vid GSJ motorvagnsstallar kommer signalanordningar att uppsättas". Så i varje fall "Göteborgsstationens" spår räknades nog som järnväg

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen noterade för övrigt att största lutning på nya spårvägssträckan skulle bli 32 0/00 (för att komma under Margretebergsgatan) medan GSJ koncession förutsåg max 12 0/00. Dock räknade väg- och vatten med att rälsbussarna skulle klara stigningen.

GSJ-spårbygge

av Harald, Friday, December 23, 2011, 16:51 (4730 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Samma plats idag. Vagnen är vid toppen av stigningen på 32 promille, så den är inte så lång. Slottsskogens servicestation som Morgan visade i ett annat inlägg har blivit en obemannad Preemstation och rälsbussgaraget ska, som jag väl har nämnt, bli spårvagnshall.

[image]

GSJ-tåg på spårvägssträcka

av Harald, Sunday, December 25, 2011, 21:23 (4728 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Tackar. Det var intressant. Jag har funderat över detta och tänkt att man borde leta fram instruktionerna, men det var alltså redan gjort. De första styckena i avsnittet "Rälsbuss framförande" liknar vad som stod i instruktioner för spårvagnsförare på den tiden liksom i instruktionen för Djursholmstågens framförande på spårvägssträckan mellan Östra station och Engelbrektsplan.

GSJ-spårbygge

av Harald, Friday, December 23, 2011, 10:09 (4731 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Lite OT men var det inte så att "Konungen" betydde kungen personligen medan "Kungl. Maj:t" betydde något av de statsorgan som beslutade i kungens namn.

GSJ-spårbygge

av Bjorn Markland, Friday, December 23, 2011, 11:10 (4731 dagar sedan) @ Harald

OT är väl tillåtet så här dagen före julafton, så här kommer min minnesbild:

"Konungen" hette det i lagtext och även när man skrev brev "Till Konungen" dvs. till regeringen. "Kungl. Maj:t" kallades de tre funktioner som Konungen hade enligt regeringsformen, nämligen Kungl. Maj:t i statsrådet (regeringen), Kungl. Maj:t i Högsta Domstolen och Kungl. Maj:t i Regeringsrätten. Högsta domstolens domar avkunnades alltså i Kungl. Maj:ts namn, vilket kunde få den egendomliga effekten att en person som dömdes till livstids fängelse av Kungl. Maj:t sedan kunde benådas till ett kortare straff av Kungl. Maj:t. När man översatte termen till engelska brukade man för regeringen använda uttrycket "King-in-Council".

Kungen personligen kallades (och kallas) i officiell text H.M. Konungen.

Med all reservation för att detta är nästan 40 år sedan och minnet inte har blivit bättre på den tiden är jag säker på att andra minns bättre och rundar därför av med en tillönskan om God Jul,

GSJ-spårbygge

av Harald, Friday, December 23, 2011, 16:20 (4731 dagar sedan) @ Bjorn Markland

Tack för det. I Norge heter det fortfarande "Kongen i statsråd" i officiell text om regeringsbeslut.

Hur såg växlarna ut?

av Ulf Smedbo, Monday, December 26, 2011, 12:44 (4728 dagar sedan) @ morrgan

Rälsbussarna och spårvagnarna har ju olika hjulprofiler.
Spårvagnarna har ju smalare hjul och flänsar.
Detta medför ju att avståndet mellan hjulens insidor är större hos spårvagnarna än hos rälsbussarna. (Spårvidden är ju densamma.)
Är det någon som vet hur moträlerna och spårkorsen ("hjärtstyckena") såg ut?
Ett rälsbusshjul i en "spårvägsmoträl" blir nog för trångt för flänsen.
Ett spårvagnshjul har nog ingen nytta av en "järnvägsmoträl".

Hur såg hjulen ut?

av Överkörmästaren, Monday, December 26, 2011, 13:31 (4728 dagar sedan) @ Ulf Smedbo

Rälsbussarna och spårvagnarna har ju olika hjulprofiler.
Spårvagnarna har ju smalare hjul och flänsar.
Detta medför ju att avståndet mellan hjulens insidor är större hos spårvagnarna än hos rälsbussarna. (Spårvidden är ju densamma.)
Är det någon som vet hur moträlerna och spårkorsen ("hjärtstyckena") såg ut?
Ett rälsbusshjul i en "spårvägsmoträl" blir nog för trångt för flänsen.
Ett spårvagnshjul har nog ingen nytta av en "järnvägsmoträl".

För all del kan man ju även ha ändrat hjulprofilen på rälsbussarna. Med tanke på att GSJ var en isolerad bana med egna fordon bör man ha haft möjlighet att göra detta. Kanske hade man en "bastardprofil" av samma slag som idag används på vagnarna på Nockeby- och Tvärbanan i Stockholm?

Hur såg växlarna ut?

av Harald, Monday, December 26, 2011, 13:41 (4728 dagar sedan) @ Ulf Smedbo

I de flesta fall gick ju spårvagnar och rälsbussar olika vägar i växlarna så moträlerna kunde väl placeras för respektive hjul. I övergångsväxlarna vid rälsbussgaraget gick dock både spårvagnar och rälsbussar i rakspåret. Spårvagnarnas A-mått var tidigare 1374 mm och järnvägshjul har väl 1360 mm, så frågan är om skillnaden var tillräckligt liten för att det skulle fungera. Det kan också tänkas att man hade rörliga korsningsspetsar där.

Hur såg växlarna ut? Bild i Ringlinien

av Harald, Thursday, December 29, 2011, 11:14 (4725 dagar sedan) @ Ulf Smedbo

En fråga om gamla spårvagnstidtabeller i Spårvägssällskapets forum satte igång en sökaktivitet som även bragte ett förkommet nummer av Ringlinien i dagen. Det upptas till större delen av en artikel med rubriken "Hur järnvägen längs Frölundagatan blev spårväg längs Dag Hammarskjölds Väg". Där finns en bild där man ser övergångsväxlarna vid infarten till stationen. Korsningen är flänsbärande och moträlen ser ut att vara förhöjd. Det skulle stämma rätt bra med att spårvagnshjulens plana insida började ett stycke över r.ö.k.

Om du har nummer 1 2003 kvar kan du titta på sidan 16.

Jag har tittat i artikeln i Ringlinien

av Ulf Smedbo, Friday, December 30, 2011, 10:57 (4724 dagar sedan) @ Harald

Tack för tipset om Ringlinien nummer 1 år 2003. Denna artikel är verkligen läsvärd!
Har tittat på bilderna i den.
Några kommentarer till bilden som visar motväxeln som skiljer färd mot Linnéplatsen och färd mot Säröbanans station.
Det ser ut som att korsningens dimensioner (exempelvis flänsrännans bredd)är lika i båda riktningar, alltså inte smalare i rakläge (’normala spårvagnsriktningen’) och bredare i avvikande läge (’normala rälsbussriktningen’).
Det avvikande läget skulle ju även kunna nyttjas för spårvagnar på väg till och från uppställning på Säröbanans spår 1.
Man bör ju därigenom kunna avfärda tankegången att växlarna var olika konstruerade i ’spårvagnsriktningen’ respektive i ’rälsbussriktningen’.
Moträlen ser helt klart hög ut. Men, för att den skulle kunna göra någon nytta för ett spårvagnshjul så hade det väl krävts nya hjulringar på samtliga Göteborgs spårvagnar? Alltså hjulringar med en ’bredare insida’?

Jag har tittat i artikeln i Ringlinien

av Harald, Friday, December 30, 2011, 16:30 (4724 dagar sedan) @ Ulf Smedbo

Det ser ut som att korsningens dimensioner (exempelvis flänsrännans bredd)är lika i båda riktningar, alltså inte smalare i rakläge (’normala spårvagnsriktningen’) och bredare i avvikande läge (’normala rälsbussriktningen’).
Det avvikande läget skulle ju även kunna nyttjas för spårvagnar på väg till och från uppställning på Säröbanans spår 1.
Man bör ju därigenom kunna avfärda tankegången att växlarna var olika konstruerade i ’spårvagnsriktningen’ respektive i ’rälsbussriktningen’.
Moträlen ser helt klart hög ut. Men, för att den skulle kunna göra någon nytta för ett spårvagnshjul så hade det väl krävts nya hjulringar på samtliga Göteborgs spårvagnar? Alltså hjulringar med en ’bredare insida’?

De hade redan en "bred insida" om än inte lika "bred" som ett järnvägshjul. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg var A-måttet 1374 mm. Det måttet hade de dock inte vid r.ö.k. för det hade givit en för bred fläns. Flänsen lutade alltså även på insidan upp till cirka 20 mm över r.ö.k. (jag har inte exakt mått, men har slutit mig till detta från nuvarande mått). Där började alltså den plana del som kunde styra mot moträlen. Det betyder att en spårvagn hade lite mera spel än en rälsbuss, men inte så mycket. Om vi ska reda ut det här ordentligt så får vi ta alla mått med i betraktningen. Nu får du rätta mig om jag har fel, men om rälsbussen hade normal järnvägsprofil så hade den väl A-måttet 1360 mm och hjulsatsens spårvidd 1428 mm. Hjulsatsens spårvidd på spårvagnen var 1432 mm. Vid centrisk placering får vi alltså hjulets insida 680 mm från spårmitt för rälsbussen och 687 mm för spårvagnen. En möjlighet är nu att man gjorde det så trångt som möjligt för rälsbusshjulet. Man kan ju förskjuta den halva spårspelet från mitten. Om vi håller oss till hela millimetrar så kan man placera moträlen 683 mm från spårmitt. Då blir det bara 4 mm från spårmitt som spårvagnen kan förskjutas och det var nog inget stort problem. Det gällde bara att utforma korsningen så att flänsen på den sidan inte riskerade att träffa korsningsspetsen eller gå på fel sida om den. Genom att korsningen var flänsbärande gjorde det inget om det blev stora luckor i den.

Säröbanan - lite mer om hjulmått

av Ulf Smedbo, Friday, December 30, 2011, 21:39 (4723 dagar sedan) @ Harald

Först lite hjulmått från järnvägen i dag. Dessa kan variera någon/några mm beroende på fordonstyp och fordonsägare. De har också ändrats något över tid.
Ett vanligt A-mått är precis som du skriver 1360 mm. Ett vanligt mått på flänstjockleken för nya hjul och vid svarvning kan också vara 33 mm. Om den är 33 mm så blir ju spårvidden 1426 mm.
Minsta tillåtna flänstjocklek 20/21/22 mm, och minsta summa flänstjocklek 45 mm. Detta sistnämnda berör ju inte vårt resonemang. Medtaget som fördjupning.
Alltså: jag bekräftar dina måttuppgifter.
Korsningen var ju flänsbärande, och som du skriver, var nog ’nyckeln’ att den utformades så att spårvagnsflänsen inte riskerade att träffa korsningsspetsen.
Det hade varit intressant att få se ritningar över dessa växlar.