Smalspåriga personvagnar: Öland (del 2: ÖJ)

Hej!

Efter ett litet uppehåll fortsätter vi där vi slutade senast: Den 1 januari 1928 bildas Ölands Järnvägar genom sammanslagning av Borgholm-Böda Järnväg och Södra Ölands Järnväg.

Anledningen till sammanslagningen är den dåliga ekonomin, vilket givetvis även det nya bolaget lider av. För att försöka förbilliga driften på de trafiksvagaste avsnitten insätts motorvagnar, men motorerna krånglar och det är inte förrän tills de första rälsbussar gör sitt intåg på ön som den verkliga besparingen sker.

Den dåliga ekonomin förföljer bolaget och trots en stor ökning av intäkterna under andra världskriget förstatligas ÖJ på grund av den dåliga ekonomin redan år 1947.

Personvagnar hos ÖJ
ÖJ köper inga nya personvagnar, utan hela fordonsflottan utgörs av vagnar från föregångarna BBJ och SÖJ. Den gemensamma nummerserien baseras på SÖJ medan BBJ-fordonen får nya nummer.

Eftersom det var lite ont om bilder i det förra inlägget tar vi igen det här genom att visa några bilder på vagnar i ÖJ-skrud.

[image]
Ett långt utfärdståg i Ölands Lindby någon gång under 1920-talet. Efter de båda loken följer vagnar från både BBJ och SÖJ, så troligen är bilden tagen efter 1928.

[image]
ÖJ Co 23. Vagnen byggs senare om av SJ med ny korg. Även om det syns dåligt på denna bild så är märkningen lite speciell, i vänstra hörnet är vagnen märkt med litterat, i högra hörnet vagnsnumret.

[image]
ÖJ C 15, fd BBJ C 203. Notera även här märkningen!

[image]
Bilder på Görlitz-vagnarna är det tyvärr ont om. Troligen föreställer denna bild den bevarade vagnen ÖJ BCo 21.

Ombyggnader under ÖJ-tiden
Samtliga personvagnar var från början plåtklädda, men många blev med tiden försedda med panel på långsidorna. Några vagnar fick dessutom nya fönsterindelningar i samband med detta.

[image]
ÖJ C 10 i Borgholm, troligen är bilden tagen i början av 1940-talet. Notera att vagnen till skillnad från Co 23 ovan har littera och nummer samlat i ena hörnet. Att ÖJ lade falsat plåttak på sina godsfinkor är känt sedan tidigare, men uppenbarligen förekom det även på personvagnar!

År 1928 byggs BC 2 om till motorvagn hos KVAB. Man är uppenbarligen nöjd med ombyggnaden, för fem år senare byggs även BC 1 och 4 om till motorvagnar.

[image]
ÖJ M17, fd ÖJ BC 4/BBJ BC 204 som motorvagn.

Kort efter sammanslagningen byggs även CD-vagnarna från SÖJ om. Resandeutrymmet slopas och blir resgodsutrymme med sidodörrar. De går därefter i trafik som DF-vagnar och används bland annat som släpvagnar till motorvagnarna.

År 1933 slopas andraklassinredningen i den sista tvåaxliga BC-vagnen, BC 3. Vagnen blir åter ren tredjeklassvagn och får tillbaka sitt gamla nummer, C 12, eftersom man har nummerserier baserade på littera.

Resgodsvagnarna
Redan vid sammanslagningen littereras den ena DF-vagnen från BBJ om till G-vagn. Tillsammans med systervagnen förses de med nya stora G-vagnskorgar under 1930-talet. Trots att ingen av vagnarna har någon postinredning kvar fortsätter den ena vagnen, DF 41, att vara littererad DF. Senare får vagnen ett mindre rum inrett för pakettransport vilket används sporadiskt fram till förstatligandet.

Även de rena resgodsvagnarna blir föremål för ombyggnad. Redan vid sammanslagningen slopas BBJs båda resgodsfinkor och blir rena G-vagnar. År 1933 slopas även de båda ångfinkorna. Den ena vagnen blir ombyggd till kylvagn medan den andra, Få 76, återgår till att vara ren F-vagn och återfår sitt gamla SÖJ-nummer, F 52.

[image]
Ett gäng godsfinkor i Färjestaden. Vagnen till vänster är kylvagnen ÖJ H 60, fd Få 75 levererad som SÖJ F 51.

Under 1930-talet bygger man om F 51 och F 53. Konduktörskupén, gaveldörrar och fönster tas bort och vagnarna används som boskapsvagnar och får det lite egendomliga litterat FG. Trots att de inte används som resgodsvagnar efter detta är de fortfarande vid förstatligandet upptagna som F-vagnar.

Fler ombyggnader
Under andra världskriget utrustas rälsbussarna med gengasaggregat, men det kostar man inte på de gamla motorvagnarna. De får istället motorerna demonterade och blir åtminstone officiellt återställda till personvagnar. Inför förstatligandet noteras för motorvagn M 16 och M 18 att de ”skall ombyggas till psv”. Motorvagn M 17, fd BBJ BC 204, kommer faktiskt i trafik som personvagn och får nummer C 17.

[image]
ÖJ C17, fd M17.

SJ-tiden
Vid förstatligandet är vagnparken oerhört sliten. Några av de vagnar som står avställda skickas till KVAB för omfattande renoveringar. De båda boggivagnarna Co 22-23 får helt nya korgar med raka sidor, medan C 12 blir ombyggd med resgodsutrymme och får littera CFp.

De båda DF-vagnarna och åtminstone en personvagn, C 11, ombyggs kraftigt vid revisioner hos KVAB, DF-vagnarna blir ombyggda till littera CFp och får korgar med raka sidor och C-vagnen får nya sidor med annan fönsterindelning.

De fd motorvagnarna slopas redan de första åren efter förstatligandet och blir bangårdsvagnar.

[image]
Avställda Ölandsvagnar strax innan förstatligandet. Närmast är fd motorvagn M16, levererad som SÖJ AC 1. Övriga vagnar är någon av de båda DF-vagnarna 40 eller 42, därefter troligen C 12 och sist eventuellt en av vedvagnarna.

Många vagnar flyttas till fastlandet och år 1961 när trafiken läggs ned på fd ÖJ är det få vagnar från ön som fortfarande rullar där. Till skillnad från Gotland, där många vagnar skrotas på plats, skeppas alla kvarvarande vagnar över till fastlandet. En ÖJ-personvagn återvänder till ön och ställs upp i musietåget i Borgholm.

Bevarade fordon
Fem personvagnar från de öländska järnvägarna har överlevt som museifordon.
I Anten finns fd SÖJ C 11, senare SJ Cp 338. Vagnen flyttades under 50-talet till Hälsingland och hamnade efter nedläggningen på fd NHJ i det musietåg som ett kort tag stod uppställt i Bergsjö. Vagnen skänktes i slutet av 1960-talet till AGJ och rullade under många år i deras trafik. Sedan ett 10-tal år tillbaka är vagnen avställd i avvaktan på renovering.

[image]
ÖJ C 14 i sitt skick som SJ Cp 340 hos TJF i Ankarsrum. Bild: Hugo Kulas

Fd SÖJ C 14, senare SJ Cp 340, ställdes efter nedläggningen på Öland upp i Borgholm. Efter många år utomhus med både fukt och skadegörelse deponerades vagnen till TJF år 1898. Efter att ha använts i trafiken några år ställdes vagnen av under 1990-talet i avvaktan på en omfattande renovering. Sedan 2014 är vagnen åter i trafik efter att större delen av vagnens korgstomme bytts ut. Vagnen är renoverad till sitt skick som SJ-vagn.

I Skara finns den modernaste Ölandsvagnen bevarad, den Görlitztillverkade SJ Cop 742, enligt besiktningsprotokollet levererad som SÖJ BCo 20. Huruvida vagnen verkligen haft nummer 20 är osäkert, senast vid bildandet av ÖJ fick vagnen nr 21. Vid förstatligandet slopades andraklassavdelningen och vagnen blev ren tredjeklassvagn. Vagnen används i trafiken på SkLJ.

SkLJ äger även fd BBJ Co 201, senare ÖJ Co 22. Vagnen fick ny korg hos KVAB år 1949 och är bevarad i sitt skick som SJ Cop 743. Sedan några år tillbaka är vagnen utlånad till GHJ på Gotland där den används i trafiken. Efter mer än 100 års frånvaro är vagnen därmed tillbaka på ön där den tillverkades.

[image]
SJ CFp 345 i sitt skick som vagn från "Forney & Central Plate Valley Rly". Bild från Trainboard.com

Den ölandsvagn som letat sig längst bort från sin hemmabana är utan tvekan fd SÖJ C 12, senare SJ CFp 345. Vagnen byggdes om till CFp hos KVAB år 1947 och gick i trafik fram tills den slopades år 1965. Den såldes då tillsammans med CFp 442 (Fd MÖJ CF 999) till en amerikansk privatperson. Vagnen har därefter bytt ägare och flyttats några gånger, men står sedan flera år tillbaka på Forney Museum of Transportation i Denver, Colorado.

Fordonslista
[image]
Fordonslista för ÖJ

Källor till uppgifterna härstammar huvudsakligen från Riksarkivet: VoV besiktningsbevis, dokument rörande förstatligandet och ÖJs vagnkort. Även Jan-Olov Svenssons bok om Ölandsbanorna är källa till några uppgifter.

En liten förklaring till tabellen:
De grå fälten markerar att fordonen har bytt nummer, är inköpta eller har sålts vidare till andra banor.

Nästa gång återvänder vi över sundet och tar en titt på KBJ.

/Johan & Stefan

Bilder från samlingsportalen, Borgholms kommun och egen samling där inte annat anges.
Fler fordonsbilder finns i de tre böcker som skrivits om de öländska järnvägarna.

Bilden på ÖJ C 14 (SJ Cp 340) i ångtåget är tagen i Ankarsrum ej i Totebo som angivits.

Palle i Vika.;-)

Absolut!

Gick lite fort där :-)

/Johan

När man betraktar bilden på CFp 345 så verkar det som att även den är obromsad. Hur vanligt var det egentligen med obromsade kombinerade passagerar-/resgodsvagnar?

När man betraktar bilden på CFp 345 så verkar det som att även den är obromsad. Hur vanligt var det egentligen med obromsade kombinerade passagerar-/resgodsvagnar?

Det var det inte. Helt obromsade förekom i princip inte - jag har dock bara kollat smalspårsvagnar. De enda som endast hade skruvbroms var några av de äldsta (ombyggda från vagnar tillverkade på 1800-talet). Slutsats: Bromsutrustningen har demonterats i USA.

M.v.h.
Ola

Båten i bakgrunden bör väl vara postångaren Öland byggd 1931, nuvarande Stockholm.
http://www.skargardsbatar.se/oland_1931/

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Smalspåriga personvagnar: Öland (del 2: ÖJ) (Järnväg allmänt)