Smalspåriga personvagnar: ÖVJ (Järnväg allmänt)

av Johan O, Wednesday, March 27, 2019, 21:49 (1854 dagar sedan)

Hej igen!
Vi fortsätter vår genomgång av smalspårsbanornas personvagnar. En av de lite mer okända och bortglömda banorna är Östra Värends Järnväg, ÖVJ. Tyvärr har vi inte lyckats hitta en enda bild från privatbanetiden med tåg på banan, så bildmaterialet är lite klent i det här inlägget.

Vi tar det från början:
Redan år 1909 ansöks om koncession för en järnväg mellan Brittatorp på Växjö-Virserums Järnväg och Sävsjöström på Nybro-Sävsjöströms Järnväg. Koncessionen utökas år 1912 till att gälla en linje till Älghults by. Aktieteckningen går trögt, banbygget påbörjas först år 1917 och det tar närmare fem år innan banan är klar för invigning år 1922. I Älghult ansluter man till den samtidigt färdigställda RÄJ, Ruda-Älghults Järnväg.

Bolaget har redan från början dålig ekonomi och alla fordon köps begagnade från den just breddade Näs-Morshyttans Järnväg, men ägs formellt av den största långivaren, Kronobergs Bank. Man samanvänder sin materiel med Växjö-Åseda-Hultfreds Järnväg, och ska man tro bilden nedan även med Ruda-Älghults Järnväg.

Redan år 1931 går ÖVJ i konkurs och banan övertas av staten som i sin tur arrenderar ut trafiken till VÅHJ. Detta bolag köper formellt banans materiel år 1935, och sedan även banan år 1936. Det är dock mest ett sätt att fördröja det oundvikliga, då ÖVJ åter blir statlig järnväg redan år 1941 när VÅHJ förstatligas.

[b]ÖVJs två vagnar [/b]
För persontrafiken har man köpt NMJs nyaste personvagn, nr 2, dock vid det här laget cirka 25 år gammal. För resgods och känsliga varor köper man en uråldrig resgodsfinka, fd NMJ G 3 eller möjligen nr 4 (se nedan). Bägge vagnarna får nummer i en nummerserie som börjar på 500 med nr 500 respektive 510.

[img]http://www.samlingsportalen.se/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KBED01041&Imgnr=1[/img]
Som vi nämnt ovan är det tyvärr väldigt ont om bilder från ÖVJ, varför vi får leva med en reprisbild från förra inlägget. Här ses ÖVJ BC 500 som sista vagn i ett ROJ-tåg.

När materielen år 1935 övergår till VÅHJ blir (eller möjligen är) personvagnen nedklassad till ren tredjeklassvagn och döps om till VÅHJ C 13.

Frågan om ursprunget för resgodsvagnen F 510 är ett ännu olöst mysterium. En vagn som överensstämmer med VÅHJ-finkan nedan figurerar på ett 1890-talsfoto från Näs. Vid den tiden finns bara en finka (då utan nummer, men som senare blir NMJ G 3), byggd av Atlas år 1884.

I ett besiktningsprotokoll från 1910 framgår det att man i Näs byggt en ny finka, nr 4, med mått som överensstämmer med den tidigare finkans. Av protokollet framgår det dock att väggarna upp till en meters höjd består av brädor 38 mm tjocka och däröver 20 mm tjocka. Det torde vara svårt att åstadkomma med den stående panel som vagnen nedan har, varför man borde kunna sluta sig till att det därför är NMJ 3 som övertas av ÖVJ.

Finkan blir VÅHJ F 310 år 1935, men för att röra till det så anger VÅHJ på sitt vagnkort att vagnen är fd NMJ 4, byggd år 1911! Vilken uppgift som stämmer, och om NMJ verkligen hade två finkor är än så länge oklart. Vi ber att få återkomma i ärendet när vi tar en titt på NMJ senare...

[img]http://www.samlingsportalen.se/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KDAJ02351&Imgnr=1[/img]
ÖVJs gamla F-vagn som VÅHJ F 310 strax innan förstatligandet.

[b]SJ-tiden[/b]
VÅHJ förstatligas år 1941 och personvagnen blir hos SJ Cp 286, men redan år 1949 degraderas den till tjänstevagn. Det är oklart när den skrotas. Finkan blir vid SJ övertagande omlittererad till G och slopas redan 1946 utan att ha fått något SJ-nummer. Är det någon som har information om när de båda ÖVJ-vagnarna skrotas?

Fd ÖVJ BC 510 blir för övrigt filmstjärna på gamla dar. Visserligen kanske inte i någon kvalitetsrulle, utan i den första Åsa-Nissefilmen. För er som minns eran Åsa-Nisse så förekommer en jakt mellan tåg och jeep i filmen:

[img]https://www.imcdb.org/i143836.jpg[/img]
Vi vågar oss på att länka till denna bild klippt ur den allra första Åsa-Nissefilmen från år 1949. Bilden finns upplagd [link=https://www.imcdb.org/v143836.html]här[/link] på Internet Movie Cars Database.

[b]Fordonslista[/b]
Listan blir den här gången ovanligt liten, faktiskt den minsta vi kommer att presentera i den här inläggsserien...

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/ÖVJ.jpg[/img]

Källor till uppgifterna härstammar från Riksarkivet i form av VÅHJs vagnskort, Väg & Vattenbyggnadsstyrelsens årliga rapporter från de enskilda järnvägarna samt VoVs besiktningsprotokoll. Uppgifter är även tagna från Landsarkivet i Uppsala, där Horndals Bruks och därmed även NMJs arkiv finns bevarat.

En förklaring till tabellen:
Det gula fältet betyder att vi är osäkra över uppgiftens riktighet.

Härnäst fortsätter vi genom de småländska skogarna och tittar på Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg inklusive dess föregångare.

/Johan & Stefan
Bilderna kommer från Samlingsportalen och IMCDB.

Smalspåriga personvagnar: ÖVJ

av Ulf Svensson, Friday, March 29, 2019, 15:52 (1852 dagar sedan) @ Johan O

Intressant att se ÖVJ personvagn i ett tåg på ÖSmJ (eller ROJ). Har annars fått uppfattningen att gemensamma tåg på dessa båda bolag var närmast obefintliga med långa uppehåll i Älghultsby som följd. Erik Sundström poängterar just detta i Östsmålänska järnvägar (artikel i TÅG under sent 1960-tal). Eller hur är det med genomgående tåg väster och öster om Älghultsby redan under privatbanetiden? Ulf Svensson

Smalspåriga personvagnar: ÖVJ

av Kjell Aghult, Friday, March 29, 2019, 17:34 (1852 dagar sedan) @ Ulf Svensson

Intressant att se ÖVJ personvagn i ett tåg på ÖSmJ (eller ROJ). Har annars fått uppfattningen att gemensamma tåg på dessa båda bolag var närmast obefintliga med långa uppehåll i Älghultsby som följd. Erik Sundström poängterar just detta i Östsmålänska järnvägar (artikel i TÅG under sent 1960-tal). Eller hur är det med genomgående tåg väster och öster om Älghultsby redan under privatbanetiden? Ulf Svensson

I 1933 års tidtabell fanns EN genomgående förbindelse per dag Oskarshamn-Växjö, med direktanslutning i Älghultsby. Det var dock vardagar blandade tåg i båda riktningar, med restid Oh<>Vö ca sju timmar. Övriga förbindelser var in- och utresetåg på Oskarshamn och Växjö,
båda nattliggande i Ä.

SJ lär ha krävt en bättre dagförbindelse mellan städerna. Med statslån köptes rälsbussen VÅHJ 17, i folkmun kallad "Jumbo". Sedermera SJ 462 Yp, driftsatt 1937. I 1938 års tidtabell hade den övertagit dagförbindelsen, med restid 3 ½ - 4 timmar.

Källor bl a en äldre kollega, son till ÖSmJ stationsmästare i Fröseke.