Smalspåriga personvagnar: Vetlandabanorna (HvSJ & HvMJ)

Hej igen!
Först och främst: I och med att Digitalt museum numera har högupplösta utgåvor av bilderna från samlingsportalen går det att göra roliga delförstoringar, vilket det förekommer några i detta inlägg. Vi har inte länkat till originalbilderna, men med en sökning på t.ex. "HvSJ" så går de att hitta för den som är intresserad.

Inlägget handlar om de s.k. Vetlandabanorna, HvSJ och HvMJ. Vi börjar från början:

Trots att Vetlanda är ett relativt stort samhälle i slutet av 1800-talet saknar man järnvägsanslutning. Under 1880-talet växer därför tankar fram om ett eget järnvägsbolag. Aktieteckningen går mycket bra och 1885 kan den 30 kilometer långa banan mellan Sävsjö på Södra stambanan och Vetlanda invigas. Bolaget får namnet Hvetlanda-Sävsjö Järnväg och signaturen HvSJ.

Ganska snart uppstår tankar på förlängning av banan österut för att ansluta mot Nässjö-Oskarshamns Järnväg och därmed nå hamnen i Oskarshamn. År 1902 har man kommit så långt att koncession söks för Hvetlanda-Målilla Järnväg, HvMJ.

HvSJ är från början motståndare till den nya järnvägen, men tack vare ett mycket starkt intresse från NOJ och Oskarshamns stad förverkligas ändå banan. Till slut ger man dock med sig, och redan innan järnvägen är påbörjad beslutas att HvSJ ska sköta trafiken. En del fordon förs också över till HvMJ genom att delar av HvSJs aktieteckning erläggs på detta sätt.

De första åren är banan en god affär för ägarna, men när den normalspåriga linjen mellan Sävsjöström och Nässjö dras genom Vetlanda år 1914 ökar konkurrensen betydligt. Tankarna på att slå ihop bolagen finns sedan tidigare, men aktualiseras år 1917 och det nya bolaget får namnet Vetlanda Järnväg, VJ.

År 1922 öppnas Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg och Gårdveda strax väster om Målilla blir en järnvägsknut. Konkurrensen från SäNJ och landsvägstrafiken blir allt hårdare, och redan under 1930-talet är VJ konkursmässiga. Ett litet uppsving sker som för många andra banor under kriget, men ekonomin och även banstandarden är dålig och år 1945 tar staten över driften. Året efter införlivas VJ helt och hållet i SJ.

[b]Märkning och klassindelning[/b]
HvSJ har från början första klass i sina vagnar men år 1909 klassas vagnarna ner till andra klass. På HvMJ har man däremot redan från början enbart andra och tredje klass.

Efter sammanslagningen år 1917 sker det med några få undantag inga nyanskaffningar av rullande materiel ända fram tills att rälsbussar köps in i början av 1940-talet. Vi kan därför inte med säkerhet säga hur de få fordon som köps in nya av VJ märks. De äldre fordonen har på de bilder vi hittat fortfarande HvSJ och HvMJ-märkning ända fram till förstatligandet.

[b]Vagnkort[/b]
Är det någon som känner till om det finns några vagnböcker/-kort bevarade? Vi har bara lyckats hitta en axelbok från 1925 och framåt på riksarkivet...

[b]HvSJ[/b]
I uppdraget att bygga HvSJ ingår även att entreprenören ska anskaffa den första uppsättningen fordon. I rapporterna anges därför att samtliga ursprungliga personvagnar ”bekommits från byggnaden”. När personvagnarna beställs år 1884 har ännu inte vagnar med plattform slagit igenom, och HvSJs vagnar har ingång från sidorna och platta tak liksom på de flesta andra banorna.

Fem vagnar beställs från Hjo Mekaniska Verkstad, två som kombinerade första- och tredjeklassvagnar, nr 1 och 2. Nr 3 byggs som kombinerad förstaklass-, tredjeklass- och postvagn littera ACD. Vagnarna 4 och 5 är inredda som rena tredjeklassvagnar. Samtliga vagnar levereras år 1884 trots att det dröjer till den 30 augusti 1885 innan banan öppnas för trafik.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvSJtåg.jpg[/img]
Ett av de tidigaste [link=https://digitaltmuseum.org/021018087461/lok-1-hvetlanda-hvmj-vetlanda-malilla-jarnvag]fotona från banan[/link] med ett HvSJ-tåg i Vetlanda. Man ser här att den närmsta vagnen är träklädd. Den mittersta, med plåtklädsel, är vagn nr 1 som byggs om med lanternintak och blir ren förstaklassvagn år 1892/93.

År 1897 får banan äntligen sin första modernare personvagn. Vabis i Södertälje levererar då en boggievagn med lanternin, den kombinerade första- och tredjeklassvagn ACo nr 6. Vagnen köps trots motstånd från revisorerna som istället vill satsa på fler godsvagnar. Inte helt oväntat blir vagnen populär bland resenärerna.

[img]http://samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KDAJ02309&Imgnr=1[/img]
Leveransbild av ACo 6.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvSJ6.jpg[/img]
Samma vagn fotograferad i Vetlanda år 1924, dvs cirka 25 år senare.

År 1901 tillkommer ytterligare en liknande vagn, ACo nr 7, tillverkad av Hässleholms mekaniska verkstad.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvSJ7.jpg[/img]
Något leveransfoto på vagn 7 har vi inte hittat. Bilden, som förmodligen tagen under 1930-talet är dessutom en av få där vagnen tydligt går att identifiera. Finkan är F 9, därefter går HvMJ BCo 500, HvSJ BCo 6 och sist någon av de äldsta vagnarna.

HvMJ
Inför trafikstarten år 1906 har det nystartade bolaget bara anskaffat en personvagn, en för tiden helt modern lanterninvagn levererad av Ljunggrens år 1906 som BCo 500. Vagnen bekostas av Nässjö-Oskarshamns Järnväg som hyr ut den till HvMJ då man har stora förväntningar på trafiken. Vagnens höga nummer beror på att man för att hålla isär de olika banornas vagnparker har separata nummerserier. Man tar i rejält och ger HvMJ nummer som börjar med 500!

[image]
HvMJ invigningståg i Målilla år 1906 med den alldeles nya HvMJ BCo 500 närmast och därefter HvSJ ACo 6 eller 7 och några sommarvagnar.

[image]
Den 17 december 1910 sker ett ras på banan två kilometer öster om Järnforsen. Av personvagnarna blir HvMJ BCo 500 hängande på banvallen, medan HvSJ CD 5 tycks ha landat på hjulen nedanför banvallen, invid Emån. Vid första anblick ser den rätt oskadd ut men vid noggrannare studie av bilden ser man att ena långsidan mer eller mindre tycks ha lossnat från resten av vagnen. Det är därför kanske inte så förvånande att den vid det här laget 25 år gamla vagnen klassas som förstörd och slopas.

Redan vid årsskiftet 1907 utökas personvagnsparken. Man har inte råd med fler nya vagnar, varför man istället köper två begagnade vagnar från Nora- Bergslags Järnväg. De kommer båda från den nyligen breddade Bredsjö-Degerfors Järnväg och i köpet ingår ombyggnad från 802 mm spårvidd till 891 mm på verkstaden i Nora.

Fd BDJ BCo 1 får hos HvMJ nummer 501. Vagnen är en rätt säregen och ålderdomlig boggivagn med sidodörrar. 802 mm-banorna har en betydligt lägre koppelhöjd än 891 mm, varför vagnen förutom omspårning även höjs. Den får därför ett ännu mer egendomligt utseende med sina små hjul och höga mellanlägg mellan ram och boggier. Vagnen har redan vid leveransen ett ganska stort resgodsutrymme, men det är först på 30-talet som den får ett "F" i litterat.

[image]
HvMJ BCo 501 i sitt ursprungliga skick som BDJ BCo 1 i Striberg någon gång under 1890-talet.

[image]
År 1927 får nr 501 nytt tak, vilket verkligen inte förbättrar utseendet på vagnen. Här ses vagnen i Vetlanda år 1933. På finkans dörr verkar det stå ”8” om man förstorar upp bilden vilket i sådana fall innebär att vagnen är HvSJ G 8, levererad år 1899. Notera att 501 försetts med gaveldörr.

Den andra vagnen, fd BDJ BC 3, får nr 510. Vagnen får nya större hjul vid omspårningen men är liksom BCo 501 ålderdomlig med ingång från sidorna. Vid köpet är den en kombinerad andra- och tredjeklassvagn, men i samband med slopningen av HvSJ CD 5 efter olyckan år 1910 flyttas postinredningen över till andraklasskupén i nr 510 och vagnen blir därmed litt CD.

[image]
En bild från postmuseum på nr 510 som CD-vagn år 1928. Vagnen bakom är HvSJ C 4, vilken vi återkommer till senare.

Eftersom banorna har gemensam trafik är det inte alltid helt lätt att skilja på vad som är HvSJ respektive HvMJ. Vi passar därför på att avsluta personvagnskapitlet med två bilder som visar fordon från bägge banorna.

[image]
Båda banornas alla personvagnar på en och samma bild. Längst till vänster ses CD 2, C 4 och BCo 6/7. I det bortesta tågsättet står C 3 och BCo 6/7. På det hitre spåret står i tågsättet BCo 500, CD 510 och A 1. Efter luckan står BCo 501. Eftersom HvMJ 510 har brevlåda är bilden tagen efter år 1910.

[image]
Persontåg på bron över Emån strax öster om Vetlanda, runt år 1910. Boggivagnen är HvMJ BCo 500 och de synliga tvåaxliga vagnarna är HvSJ A 1, C 4 och sist CD 2.

[b]Postvagnar [/b]
I Stig Lundins artikelserie om Vetlandabanorna publicerad i Järnvägsnytt år 1975-76 framgår att de båda första resgodsvagnarna F 16 och 17 planeras som littera DF, men att postverket inte gillar tanken. Istället inreds AC 3 till kombinerad person- och postvagn littera ACD.

Redan år 1887 flyttas postinredningen i vagn 3 till vagn 2 som därmed får littera CD. På detta sätt får man en större postavdelning på bekostnad av några förstaklassplatser. Varför det sker redan efter två års drift är däremot oklart, möjligen tycker man att postkupén i vagn 3 är allt för liten. Är det någon som har forskat i postarkiven om detta?

I samband med att HvMJ invigs år 1906 bygger man om C 5 till CD för posttrafiken på banan. Den får troligen då även sitt lanternintak. Vagnen slopas redan år 1910 efter olyckan utanför Järnforsen och postinredningen flyttas över till andraklasskupén i HvMJ BC 510 som därmed blir litt CD.

Därefter har man bara dessa båda ålderdomliga postvagnar ända fram till år 1937, CD 2 är till och med i trafik in på 1940-talet.

Även CFo 501 hinner vara postvagn, i VJs rapportering till postverket år 1939 skriver man att:

[i]”Sistnämnda vagn är provisoriskt inredd år 1937 för en kostnad av 323 kronor i avvaktan på järnvägens motorisering. … Vagn nr 510 befann sig år 1936 i så dåligt skick, att den knappast kunde användas. Den står för närvarande i reserv, och är näppeligen värd att påkostas något.”[/i]

År 1944 har de nya rälsbussarna kommit i trafik, och vid det årets rapport till postverket är det bara vagn 501 som fortfarande används. Här framgår att vagnen:

[i]”Provisoriskt inretts för post sedan ett par år tillbaka, varvid postinredet i Nr. 510 överflyttades till Nr. 501. Nr 2 och 510, som äro reserv, befinnes i ganska dåligt skick för sitt ändamål, och böra helst nedskrotas. …. Har det tillfälligt uppstått något fel å Y 11 eller 501 ha vi, istället för att sätta in Nr. 2 eller 510, låtit posten disponera 2;a klassavdelningen i en BCo.” [/i]

I rapporten år 1945 tvingas man konstatera att CD 510 skrotats föregående år, men att man glömt meddela postverket detta...

[img]http://samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KDAJ05723&Imgnr=1[/img]
Eftersom CDFo 501 har postinredning vet vi att bilden är tagen efter år 1937. Vagnarna är från vänster C 4, C 3 och C 1, därefter CDFo 501 och längst till höger troligen BCo 6. Notera de olika fönsterindelningarna på HvSJ-vagnarna samt att alla vagnarna fortsatt är märkta med de gamla bansignaturerna trots sammanslagningen år 1917.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvSJCD4.jpg[/img]
Ibland hjälper det inte att man har gott om information om vagnarnas skick. Vi har ingenstans, vare sig i banans eget arkivmaterial eller i postverkets arkiv hittat någon som helst information om att C 4 skulle ha varit postvagn, men trots det visar ju bilden otvetydigt detta.

Bilden kommer från postmuseet och är märkt med texten ”reservpostvagn å linjen Vetlanda-Sävsjö” och uppges vara tagen år 1928. Enligt axelboken har man vid denna tid två postvagnar, CD 2 och CD 510. I och med att vagnen på bilden inte har några brevinkast kan vi anta att det är frågan om en reservpostvagn, troligen provisoriskt inredd (antingen för ett kortare behov av förstärkning, eller för att täcka upp när en ordinarie vagn tillfälligt varit ur trafik). Vi återkommer till detta förhållande på andra banor senare.

[b]Sommarvagnar[/b]
Precis som på flera andra banor saknas skriftlig dokumentation helt om att banan över huvud taget haft sommarvagnar, men det finns några få bilder som bevisar motsatsen.

[img]http://www.bygdeband.se/wp-content/uploads/uploaded/101/451116_image65.jpg[/img]
Det tåg som Målilla baptistförsamling får äntra på sin utflykt år 1908 är imponerande. Här ses minst fem sommarvagnar. Den tredje finkan är rimligen en av resgodsvagnarna men det är svårt att avgöra vilken av dem.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvSJCN.jpg[/img]
En sommarvagn i Vetlanda tillsammans med en av C-vagnarna 4 eller 5. Tyvärr finns det inte mycket att gå på för att fastställa året. Det är efter att bangården fått fyra spår, men tidigare än år 1914 då normalspåret byggs.

[b]Resgodsvagnar[/b]
När den första materielen köps får de täckta vagnarna nummerserien 11-20 och de båda F-vagnarna som anskaffas inför trafikstarten får nr 16 och 17. Liksom de äldsta personvagnarna anges de i fordonslistorna vara ”Från byggnaden”. F 17 blir redan år 1904 nedklassad till G-vagn. Vi vet tyvärr inte hur vagnarna såg ut, men möjligen kan en av dem ses till höger på bilden nedan:

[img]http://samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KDAA08939&Imgnr=1[/img]

År 1896 anskaffas en resgodsvagn från Ljunggrens. Den ursprungliga serien är fylld varför vagnen får nummer 9.

[img]http://samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KDAJ05713&Imgnr=1[/img]
Några bra bilder på resgodsvagnar har vi inte hittat, men här är åtminstone en bild på halva HvSJ F 9 i Vetlanda. Vagnen har uppenbarligen genomgångsdörr och lite ålderdomliga ventiler.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvMJJärnforsen.jpg[/img]
En fantastisk bild av vardagen på VJ, fångad i Järnforsen år 1938. Personvagnen är BCo 6 och finkan möjligen F 9. Observera loket som tar vatten vid vattentornet.

När en fjärde resgodsvagn anskaffas år 1903 finns inga lediga nummer kvar i närheten av de andra täckta vagnarna, så denna får istället nr 82. Tyvärr har vi varken lyckats hitta var vagnen tillverkades eller hittat några bilder på den, men att döma av en skiss på inredningen är det en standardfinka med plattform i ena änden.

[img]http://www.bygdeband.se/wp-content/uploads/uploaded/101/457296_image64.jpg[/img]
Denna bild från Gårdveda år 1920 visar förutom en av BCo 6 eller 7 en av de bromsade finkorna, sannolikt F 9 eller 82.

År 1907 köps en sista resgodsvagn, F 90, tillverkad av lokala Vetlanda Snickerifabrik och Mekaniska verkstad. Vagnen har vid leveransen plattformar i båda ändar.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvSJF90red.jpg[/img]
[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvSJF90först.JPG[/img]
Tyvärr är inte denna bild från Järnforsen den bästa, men bilden är ändå intressant eftersom den visar HvSJ F 90 i ursprungligt skick.

Samtliga personvagnar på HvSJ har egen uppvärmning, varför man inte har något behov av ångfinkor.

HvMJ har bara en enda resgodsvagn, nr 520. Vagnen är fd HvSJ G 19 som man övertagit redan under byggtiden. Den byggs år 1907 om till resgodsvagn med ångpanna för uppvärmning av de båda begagnade personvagnarna som inköpts. Personvagnarna förses senare med eget värmesystem, varför 520 redan någon gång mellan 1913 och 1925 återgår till att vara G-vagn.

[b]Slopningar[/b]
Förutom HvSJ CD 5 finns alla övriga personvagnar kvar ända in på 1940-talet. Det är först när banan får sina rälsbussar som de allra äldsta vagnarna, nu över 50 år gamla, kan slopas.

Vagn nr 1 blir någon gång runt år 1944 omändrad till öppen tjänstevagn för Bm (Banmästaren). Korgen säljs och blir uppställd som sommarstuga i Äntsebo norr om Järnforsen.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvSJ1korg.jpg[/img]
Vagn nr 1 som sommarstuga i Äntsebo. Korgen revs omkring år 2000. Foto: Ola Almquist.

Vagn nr 3 blir ombyggd till öppen godstralla år 1945.

Vagn 4 blir redskapsvagn för Banavdelningen någon gång efter år 1941. Vagnen får troligen behålla sin korg eftersom den anges vara ”sluten”.

Underredet från vagn 510 säljs år 1945 till Borohus i Landsbro tillsammans med ett flertal äldre godsvagnar.

Kanske blev även korgarna från HvSJ 3 och HvMJ 510 sålda?

[b]SJ-tiden[/b]
Trots att flesta av de allra äldsta vagnarna slopas strax före förstatligandet är det en ålderdomlig skara vagnar som tas över av SJ år 1946, med modernaste vagnen levererad år 1906.

HvSJ CD 2 skrotas redan året efter förstatligandet utan att ha blivit ommärkt. Även den Vabis-byggda BCo nr 6 slopas och skrotas år 1947.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvSJCD2.jpg[/img]
En bild på HvSJ CD 2 tagen troligen inför förstatligandet. Vid slopningen har vagnen fortfarande bara stearinljus som belysning.

Vagn 500 blir omgående sänd till KVAB för att bli omkorgad och året efter förses även fd BCo 7 med ny vagnskorg hos KVAB.

Den märkliga CDFo 501 övertas visserligen av SJ, men slopas redan året efter. Den finns kvar i förteckningarna som icke ommärkt och skrotas först år 1953.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/HvMJ501CDFo.jpg[/img]
Tyvärr vet vi inte när bilden är tagen, men troligen är CDFo 501 avställd på denna bild från Vetlanda.

I underlagen som skickas in vid förstatligandet framgår att samtliga F-vagnar används som G-vagnar. HvSJ 90, den modernaste finkan blir dock utvald som lämplig F-vagn och byggs om av KVAB år 1947. Vid ombyggnaden tas den bakre plattformen bort och korgen förlängs. Ventilerna ersätts dessutom med fönster.

HvMJ 520 blir aldrig inregistrerad som G-vagn hos SJ och försvinner ur Särtryck 77 året efter övertagandet. Har den således blivit tjänstevagn? Övriga fd resgodsvagnar från banan slopas som G-vagnar år 1958.

[b]Bevarade vagnar[/b]
Ingen av HvSJs personvagnar finns kvar sedan korgen från vagn 1 rivits runt år 2000.

Fd HvMJ 500 används av SJ på Smålandsnätet i sin nya skepnad. Den går i trafik i det sista lokdragna tågparet på fd VÅHJ fram till år 1965, och hamnar som avställd tillsammans med övriga kvarvarande personvagnar till slut på Roslagsbanan. Det finns dock inget behov av vagnen och att anpassa den till SRJ-standard med nya koppel, värme och belysning är dessutom för dyrt. Den säljs därför i början av 1970-talet tillsammans med två fd ÖJ-vagnar till Skara-Lundsbrunns Järnväg, där den sedan dess används i trafiken.

Liksom övriga omkorgade vagnar finns dock inte så mycket av den forna VJ 500 kvar längre, det är bara ramverket då både korgen och boggierna är från ombyggnaden år 1947.

Efter slopning ställs F 90 någon gång under 60-talet upp i museitåget i Nässjö Hembygdspark. När detta avvecklas år 1995 övertas den av Anten- Gräfsnäs Järnväg där den sedan dess används i trafiken.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/Fp91.jpg[/img]
Fd HvSJ F 90 som SJ Fp 91 i Nässjö hembygdspark år 1977. Den hitre änden hade fram till ombyggnaden hos KVAB öppen plattform. Foto: Stefan Olsson

En parentes är att en systervagn till HvMJ BC 510 finns bevarad i Nora, där BDJ BCD 5 finns utställd i godsmagasinet.

[b]Fordonslista[/b]
[img]http://smalspar.se/forumb/psv/VJ.jpg[/img]

Källor till uppgifterna härstammar till stor del från Riksarkivet och Landsarkivet i Vadstena. De äldre uppgifterna är främst hämtade från Väg & Vattenbyggnadsstyrelsens årliga rapporter från de enskilda järnvägarna. Uppgifterna om postvagnarna är huvudsakligen från östra postdistriktets arkiv i Vadstena. Vagnsindividerna är identifierade genom jämförande studier av bilder, ritningar, måttuppgifter m.m.

En liten förklaring till tabellen:
De gula fälten markerar att vi är osäkra på uppgifternas riktighet. Det kan röra sig om otydlig handstil i gamla dokument eller flera uppgifter som motsäger varandra.

Kolumnen med SJ-id är något förenklad, endast första SJ-littera är angivet. Det kommer en mer komplett lista över SJ-vagnarnas öden senare, inklusive ombyggnader under SJ-tiden m.m.

Är det någon som har kompletteringar till inlägget?

Nu återstår det bara för oss att knyta ihop smalspåren i Småland med de i Östergötland genom att ge oss i kast med NVHJ. Vi börjar med den tidiga historien och tittar nästa gång på föregångarna NBJ, WÅB och HWJ.

/Johan & Stefan
Bilder från Samlingsportalen, Digitalt museum, Bygdeband, Postmuseet och egen samling.

Stort tack för detta inlägg, det rätade ut en del frågetecken för mej.

[b]Bevarade vagnar[/b]

Efter slopning ställs F 90 någon gång under 60-talet upp i museitåget i Nässjö Hembygdspark. När detta avvecklas år 1995 övertas den av Anten- Gräfsnäs Järnväg där den sedan dess används i trafiken.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/Fp91.jpg[/img]
Fd HvSJ F 90 som SJ Fp 91 i Nässjö hembygdspark år 1977. Den hitre änden hade fram till ombyggnaden hos KVAB öppen plattform. Foto: Stefan Olsson

Enligt TÅG 10/70 hade Nässjö hembygdsförening erhållit Fp 91 från Vetlanda. Det verkade alltså ha skett under 1970. Vad användes den till i Vetlanda?

[b]Bevarade vagnar[/b]

Efter slopning ställs F 90 någon gång under 60-talet upp i museitåget i Nässjö Hembygdspark. När detta avvecklas år 1995 övertas den av Anten- Gräfsnäs Järnväg där den sedan dess används i trafiken.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/Fp91.jpg[/img]
Fd HvSJ F 90 som SJ Fp 91 i Nässjö hembygdspark år 1977. Den hitre änden hade fram till ombyggnaden hos KVAB öppen plattform. Foto: Stefan Olsson

Enligt TÅG 10/70 hade Nässjö hembygdsförening erhållit Fp 91 från Vetlanda. Det verkade alltså ha skett under 1970. Vad användes den till i Vetlanda?

Stig Gyllen anger i Människor Minnen Miljöer (1991) att NVHJ-vagnarna samt Fp 91 deponerades av järnvägsmuseet 1966.

Enligt TÅG 10/70 hade Nässjö hembygdsförening erhållit Fp 91 från Vetlanda. Det verkade alltså ha skett under 1970. Vad användes den till i Vetlanda?

Stig Gyllen anger i Människor Minnen Miljöer (1991) att NVHJ-vagnarna samt Fp 91 deponerades av järnvägsmuseet 1966.

Avregistrerad som övertalig 1966-01-01 enligt Da beslut 1965-12-31.
Skrotbeslutad enligt Ma beslut 1966-03-10.
Skrotbeslut upphävt och tilldelad Järnvägsmuseet för deposition till Nässjö enligt Ma beslut 1966-12-16.

Enligt TÅG 10/70 hade Nässjö hembygdsförening erhållit Fp 91 från Vetlanda. Det verkade alltså ha skett under 1970. Vad användes den till i Vetlanda?

Stig Gyllen anger i Människor Minnen Miljöer (1991) att NVHJ-vagnarna samt Fp 91 deponerades av järnvägsmuseet 1966.

Avregistrerad som övertalig 1966-01-01 enligt Da beslut 1965-12-31.
Skrotbeslutad enligt Ma beslut 1966-03-10.
Skrotbeslut upphävt och tilldelad Järnvägsmuseet för deposition till Nässjö enligt Ma beslut 1966-12-16.

Tackar. Den avregistrerades alltså ganska sent. Stämmer uppgiften om NVHJ-vagnarna? Jag är inte övertygad men det kan ha varit någon formalitet. I praktiken fanns de väl i Nässjö sedan ett antal år. Tjv 11 spårades upp i Fågelsta och Bgv 838 bör ha funnits i Växjö.

Ett annat fordon som jag sett en uppgift om att det skulle ha varit intressant för Nässjö hembygdsförening (i Ånghwisslan?) är Gmp 301022 som också fanns i Vetlanda. Den fanns kvar i slutet av 1960-talet men försvann vid okänd tidpunkt.

[link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=209816]NÖJ resgodsvagnar[/link]

M.v.h.
Ola

Enligt TÅG 10/70 hade Nässjö hembygdsförening erhållit Fp 91 från Vetlanda. Det verkade alltså ha skett under 1970. Vad användes den till i Vetlanda?

Det brukade gå en Fp-vagn (avsedd för värmegods?) tillsammans med en BFp i bandisparna på smalspåret och innan dess i lokalgodstågen.

Jag har gått in på digitalt museum för att titta efter bilder från samlingsportalen. När jag letar på t.ex. rälsbuss hamnar man tillbaka på Samlingsportalen. Hur funkar det på digitalt museum att komma åt högupplösta bilder, hur stora är det och kan man ladda ner dem?

Ingvar A, TNF

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Smalspåriga personvagnar: Vetlandabanorna (HvSJ & HvMJ) (Järnväg allmänt)