Smalspåriga personvagnar: NVHJ (del 2) - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hej igen!

Efter ett ganska långt uppehåll är det nu dags att fortsätta med våra inlägg om smalspåriga personvagnar. Vi fortsätter där vi lämnade senast, med NVHJ, men för att fräscha upp minnet börjar vi med en liten tillbakablick.

Norsholm-Bersbo, Wästervik-Åtvidaberg-Bersbo, och Hultsfred-Wästerviks järnvägar slås under 1920-talet ihop till NVHJ, Norsholm-Västervik-Hultsfreds Järnväg. Riktigt när sammanslagningen sker, och framförallt, när fordonen märks om är inte helt lätt att kartlägga.

NVHJ är i början av 1920-talet ett av de största smalspåriga bolagen och linjen är en av de längsta 891-banorna i landet. Man har en mycket omfattande trafik, som mest har man nästan 1000 godsvagnar, ett trettiotal personvagnar, och hela 28 F-vagnar. Stora delar av vagnparken är dock från ursprungsuppsättningen från år 1878, varför man är i behov av modernare vagnar för att kunna fortsätta utveckla trafiken.

Tyvärr gör konkurrensen från biltrafiken att ekonomin blir allt sämre, och under större delen av 1930-talet lever man helt på riksgäldens förmånliga lånevillkor. Liksom de flesta andra 891-banor inte har råd med några större nyinvesteringar, istället tvingas man fortsätta använda många av 1870-talsvagnarna ända fram till förstatligandet år 1949.

NVHJ, del 2
I denna andra del om NVHJ kommer vi att titta på vad som händer efter att fordonen får NVHJ-märkning. Troligen sker ommärkningen löpande under senare delen av 1910-talet och avslutas år 1922, då samtliga godsvagnar får nya NVHJ-nummer. Vissa vagnar är dock lite svåra att följa, eftersom man numrerat om fordonen inte bara en gång, utan ibland tre.

Arkivuppgifterna är dessutom rätt knapphändiga för åren 1914-1932. Till största delen ligger Lars Hagströms skrift om banans personvagnar från 1963 till grund för fordonslistan för dessa år. Vi har även fått en större mängd arkivmaterial från Lars, men inte heller med hjälp av detta lyckas vi lösa alla mysterier.

Vi har därför gjort så gott vi kunnat utifrån tillgängligt material och bilder, samt kompletterat med några antaganden. På bilderna i inlägget har vi använt de nummer som gäller för de år bilderna är tagna, det krävs därför att man håller koll på vilken nummerserie som används för att veta vilka vagnsindivider vi skriver om.

För att inlägget ska få någon slags struktur går vi igenom vagntyperna var för sig.

1800-talsvagnarna
Av de tolv kvarvarande 1800-talsvagnarna med sidoingång väljs tre ut att bli ombyggda till resgodsvagnar för lokalgodstågen och får littera CF. Ombyggnaden innebär att några soffor tas bort och vagnarna får senare även handbroms.

[image]
NVHJ CF 52 får kaminen sotad i Åtvidaberg, troligen år 1920. Notera att NVHJ är skrivet med ”W”, det tyder på att vagnen är ommärkt före år 1920 (trots att tillgängliga uppgifter tyder på att omnumreringarna skedde år 1922…). Vagnen har här fortfarande buffertbalkar i trä och saknar broms.

Flera av tredjeklassvagnarna saknar vi tyvärr till största delen uppgifter om. De används sporadiskt på sidolinjen till Vimmerby (och Ydrefors), men står troligen mest i reserv.

[image]
En av få bilder som visar en av 1800-talsvagnarna efter NVHJs övertagande. Vagnen är en av de båda Ljunggrenstillverkade och eftersom litterat verkar vara ”C” är det troligen NVHJ C 47, fd WÅB C 38. Även här är NVHJ skrivet med ”W”. Bilden är tagen i Ydrefors, troligen strax före invigningen år 1924.

NVHJ C 49 (fd HWJ BC 51) blir under första halvan av 1920-talet ombyggd till rullande avlöningskontor och får littera Ca. Den slopas år 1930.

Under andra halvan av 1930-talet slopas alla kvarvarande rena C-vagnar utom en. Tack vare sig låga vikt överlever nämligen NVHJ C 47 som släpvagn till motorvagnarna på linjen Vimmerby-Spångenäs. Den slopas av SJ som trafikvagn först när stålrälsbussarna tar över trafiken i början av 1950-talet.

De tre CF-vagnarna, som senare får senare littera C4, går även de i trafik ända in på SJ-tiden.

Någonstans är det dock något som inte riktigt stämmer. I NVHJs fordonsförteckning år 1932 har man 12 st 1800-tals fd C-vagnar kvar. Tyvärr har vi inte lyckats fastställa ursprunget för sju av vagnarna, men om man ska tro tillgängliga källor finns det bara sex möjliga vagnar kvar att fylla dessa sju luckor vilket ju inte går ihop. Vi kommer därför att få fortsätta forska i ämnet…

BC3 31-32
De båda udda lanterninvagnarna WÅB AC 30 och HWJ AC 50 med sidoingång blir ganska snart degraderade till blandade tåg där det räcker med en personvagn. Därmed gör det inte så mycket att genomgångsmöjlighet saknas. Vagnarna får NVHJ-märkningen BC3 31-32.

[image]
Som vi tidigare nämnt är vagnarna bildskygga, till exempel som på denna bild från Överum med ett långt godståg lastat med plogar. Zoomar man in bilden kan man se en av vagnarna sist i tåget.

[image]
I samband med Västerviksutställningen år 1933 används en av vagnarna i ett extratåg för syföreningen Tjustkvinnorna. Som synes är även en gammal C-vagn i trafik vid tillfället, kaminröret gör dock att det troligen rör sig om en CF-vagn.

I samband med att NVHJ år 1935 avser ersätta ett ångloksdraget tåg med motorvagn uppstår behovet av en släpvagn. Man inser snabbt att en modern postvagn vore att föredra, men för att kunna användas som släpvagn behöver den vara betydligt lättare än de stora DF-vagnarna man har.

År 1936 slopas därför BC 32, och på underredet byggs en ny masoniteklädd korg. Den nya vagnen, NVHJ DF 93, är förvisso tänkt att användas som motorvagnssläp men är redan vid leveransen från verkstaden i Västervik alltför tung för de motorsvaga motorvagnarna och blir därför inte speciellt lyckad.

Inte heller Postverket är speciellt förtjusta i vagnen, och konstaterar kallt att ”Vagnen kan icke sägas motsvara de krav, som böra ställas på en postvagn”, men att vagnen trots det används som reservvagn när någon av de ordinarie postvagnarna är intagen för revision.

[image]
Fd DF 93 som tjänstevagn i Fågelsta år 1958.

Systervagnen BC3 31 används som reservvagn in på 40-talet.

[image]
År 1943 spelas filmen ”I mörkaste Småland” in, och i Totebo filmas en scen med ett ångtåg som ankommer stationen. I tåget ses en skamfilad BC3 31, dagen till ära uppmålad med HWJ-signatur och förstaklassmärkning.

Bägge vagnarna används sporadiskt fram till förstatligandet.

De modernare tvåaxliga vagnarna
När NVHJ tar över den rullande materielen har man sju tvåaxliga modernare personvagnar. Åtminstone sex av vagnarna får nummer i 60-serien. Vagnarna används huvudsakligen i kortare persontåg, medan de genomgående snälltågen Norsholm-Västervik främst innehåller boggivagnar.

De fyra äldsta vagnarna har lanternintak, men i samband med att vagnarna moderniseras under 1920-talet får de nya högvälda tak och åtminstone C3 61 (fd NBJ C 70) får även teakpanel i samband med ombyggnaden.

[image]
Det är ont om bilder på vagnarna från NVHJ-tiden, men i samband med militärens Smålandsmanöver år 1937 fastnar tre av dem på bild i Verkebäck. Efter dessa går BC3 31.

En vagn, fd HWJ C 59, byggs om någon gång under 1920-talet om med en mindre andraklasskupé, och i 1932 års fordonslista heter vagnen BC3 33. Eftersom det är okänt vilket år vagnen blir ombyggd vet vi tyvärr inte om vagnen haft något annat NVHJ-nummer... Vagnen klassas ned till ren tredjeklassvagn i slutet av 1930-talet, men behåller sitt nummer.

Alla vagnarna finns kvar vid förstatligandet.

Nyleveranser
Endast tre nya vagnar köps under NVHJ-tiden, varav två passar in i vårt inlägg.

År 1925 beställs en kombinerad post- och resgodsboggivagn från ASJ i Linköping, NVHJ DFo 95. Troligen innebär det att de båda 1800-talsvagnarna CD 81-82 i samband med detta övergår till att vara reservpostvagnar, för i banans rapportering till postverket tre år senare omnämns inte vagnarna över huvud taget.

[image]
Leveransbild på DFo 95 år 1925 vid ASJs verkstäder i Tannefors. Notera att vagnen trots tillverkningsåret fortfarande är märkt med W, övriga vagnar märks med V vid denna tid.

År 1928 brinner det äldsta lokstallet i Västervik varvid den då 12 år gamla BCo 3 (fd NWHJ BCo 8) förstörs. Försäkringspengarna räcker både till att nybygga en korg på underredet, men även till att köpa en helt ny tredjeklassvagn, Co 23.

[image]
Leveransbild på BCo 3. Vagnen är förutom numret nära nog identisk med hur den såg ut vid den första leveransen 12 år tidigare.

[image]
[image]
Co 23 är av samma typ som de tredjeklassvagnar som levererats tidigare. Notera dock att gasblandaren sitter i ena änden på taket, på tidigare levererade vagnar sitter den mitt på.

Boggivagnar och omnumreringar
Boggivagnarna vid NVHJ är inte lätta att följa, eftersom man gör om nummerserien två gånger på tio år.

Vid sammanslagningen förfogar NVHJ över tio boggivagnar. Vagnarna har nummer i respektive banas egen nummerserie, men de nyaste vagnarna följer WÅBs serie. Eftersom samtliga äldre förstaklassvagnar slopats finns det gott om lediga låga nummer och man passar nu på att numrera om.

1922(?) års numrering verkar utgå från WÅB-vagnarna, men man låter nu alla BCo-vagnarna få nummer i samma serie oavsett ursprung. WÅBs båda äldsta Ljunggrensvagnar från 1898 får nummer 1 och 2, BCo-vagnarna från ASJ får nummer 3 och 4, HWJ-vagnarna nummer 5 och 6 och den fd NBJ-vagnen nummer 7.

Tredjeklassvagnarna, som vid leveransen har nummer Co 18-20 flyttas lite i nummerserien och heter i fortsättningen Co 20-22.

Vi tar några bildexempel från denna tidsperiod:

[image]
NVHJ lok 31 med tåg bestående av Co 21, BCo 4 och sist DFo 95. Bilden är troligen tagen för någon av Svenska Järnvägsföreningens årsskrifter, möjligen år 1925?

[image]
I samband med invigningen av linjen till Ydrefors år 1924 tas denna bild på NVHJs styrelse på plattformarna på de då modernaste båda personvagnarna, BCo 3 och 4 (fd BCo 8 och 9).

[image]
Ett utflyktståg med Co 23, BCo 3 och längst till höger BCo 4 har stannat till i närheten av Falerum. Bilden är enligt bildtexten tagen år 1929.

[image]
BCo 4 på bangården i Västervik år 1929.

[image]
På bilden som visar förödelsen efter lokstallsbranden år 1928 syns ena halvan av den Folebyggda HWJ ACo 17, vid den här tiden märkt NVHJ BCo 6. Tack vare Digitalt museums högupplösta bilder kan vi få en ganska bra uppfattning av hur denna annars ganska bildskygga vagn egentligen ser ut. Längst till höger syns ena halvan av F1 151 (dvs, senare F3 152?).

[image]
Översvämning i Uknadalen våren år 1931. Vagnarna är Co 23, BCo 7 och sist DFo 95.

Även DF-vagnarna från ASJ får nya nummer och heter i fortsättningen NVHJ DF 90-92.

[image]
Vid invigningen av linjen Vimmerby-Ydre år 1924 fastnar DF 92 tillsammans med BCo 3 på bild i Rumskulla.

[image]
Även om bilden inte är den bästa visar den ändå att de genomgående snälltågen Norsholm-Västervik kunde vara ganska långa. Närmast loket går en G-vagn, möjligen för fisktransporter, därefter en DF, F, BCo, Co, BCo 6, BCo 5 och sist en tvåaxlig personvagn. Bilden är tagen i Norsholm år 1928.

1932 års nummerserie
Uppenbarligen är man inte nöjd med numreringen av boggivagnarna och godsvagnarna, för år 1932 gör man om alltihopa igen. I 1932 års numrering utgår man istället från boggivagnarnas ålder. Följaktligen får därför Ljunggrensvagnarna nummer 1-3, Södertäljevagnen nummer 4, Folevagnen nummer 5 och ASJ-vagnarna 6 och 7.

[image]
BCo 7, dvs fd BCo 4, levererad som BCo 9, syns här i sin sista NVHJ-skepnad.

För tredjeklassvagnarna, som nu är 4 st, blir det ännu lite rörigare. Vagn nummer 20 byter nummer till 23, samtidigt som vagn 23 blir nr 24.

Fordonslistan längre ned är lite krånglig att läsa, så därför gör vi ett försök att visualisera omnumreringarna av boggivagnarna:
WÅB ACo 6 -> NVHJ BCo 1
WÅB ACo 7 -> NVHJ BCo 2
HWJ ACo 16 -> NVHJ BCo 5 -> NVHJ BCo 3
NBJ ACo 26 -> NVHJ BCo 7 -> NVHJ BCo 4
HWJ ACo 17 -> NVHJ BCo 6 -> NVHJ BCo 5
NWHJ BCo 8 -> NVHJ BCo 3 -> NVHJ BCo 6
NWHJ BCo 9 -> NVHJ BCo 4 -> NVHJ BCo 7

NWHJ Co 19 -> NVHJ Co 21
NWHJ Co 20 -> NVHJ Co 22
NWHJ Co 18 -> NVHJ Co 20 -> NVHJ Co 23 -> NVHJ BCo 8
NVHJ Co 23 -> NVHJ Co 24

När vagn 23 vintern år 1935 byggs om till littera BCo och får nummer 8 har vagnen därmed hunnit ha fyra olika nummer på 14 år!

[image]
NVHJ lok 31 står redo för avgång i Norsholm år 1935. Tåget består av DFo 95, BCo 5 och sist en av Co 21-24.

[image]
Vi avslutar kapitlet men ännu en bild från militärens Smålandsmanöver år 1937. Åtminstone de tre närmsta vagnarna är NVHJ-vagnar, de två första är BCo 1/2/3 och därefter en av Co 21/22/24. Därefter följer en MÖJ C-vagn, en okänd lanterninvagn och därefter ytterligare några ASJ-byggda boggivagnar.

Resgodsvagnar
År 1922 får alla godsvagnar vid NVHJ nya nummer. Resgodsvagnarna delar man in i två serier, en för de äldre vagnarna, och en för de lite modernare.

F 100-120 är samtliga 20 bromsvagnar tillverkade av Atlas och Ankarsrums bruk år 1878-79 samt fd HWJ F 476, tillverkad av Ljunggrens år 1900. De äldre vagnarna saknar tryckluftbroms och ersätts därför i allt större utsträckning av modernare G-vagnar i godstågen och av de modernare F-vagnarna i persontågen.

F 100-111 = WÅB F 451-462
F 112-117 = HWJ F 471-476
F 118-120 = NBJ F 491-493

F 150-156 är de något modernare vagnarna, tillverkade år 1905-1914

F1 150-153 = WÅB F 463-466
F1 154-155 = HWJ F 477-478
F1 156 = NBJ F 494

Vid den stora omnumreringen år 1932 klassas samtliga resgodsvagnar från ursprungsuppsättningen ned till G-vagnar och kvar blir därför bara åtta F-vagnar:
F1 101, fd HWJ 476
F2 102-104, fd HWJ F 477-478 och NBJ F 494
F3 151-154, fd WÅB F 463-466

Huruvida F3 151 är fd WÅB F 463 (dvs, NVHJ F 150 i 1922 års nummerserie), eller om man gjort det enklare för sig och helt enkelt numrerat om F 150 till 154 ska vi låta vara osagt, men eftersom man gjort så för Co-vagnarna verkar det inte helt osannolikt.

[image]
Det är tyvärr ont om bilder på F-vagnarna, men här syns åtminstone ena halvan av F 151-154 på bangården i Västervik

När postkupén i vissa tågpar dras in i början av 30-talet byggs DF 90 om till ren resgodsvagn och märks om till F4 161.

Alla kvarvarande 9 vagnar är i trafik fram till förstatligandet.

SJ-tiden
När NVHJ förstatligas år 1949 är det en brokig skara vagnar SJ övertar.

Man har fortfarande 4 vagnar med sidoingång i trafik, två av dessa har dessutom hängt med från invigningen år 1878. Vagnarna anses uppenbarligen vara tillräckligt ändamålsenliga, och alla får SJ-nummer och är i trafik fram till år 1952 när stålrälsbussarna levereras, då de snabbt klassas ned till bangårdsvagnar.

[image]
SJ CFp 413, fd NVHJ C4 51 i Storsjö år 1950.

Fd NVHJ BC3 31 och den udda DF 93 slopas i samband med förstatligandet. BC3 31 byggs om till undervisningsvagn medan den fd systervagnen blir bangårdsvagn.

Alla de äldre boggivagnarna är i behov av revision, och två vagnar får nya korgar vid KVAB år 1950-51, medan de övriga tre slopas i mitten av 50-talet.

Samtliga ASJ-vagnar är i trafik fram till breddningen, även om de liksom de flesta andra personvagnarna på Östgötanätet mest står i reserv åt rälsbussarna. Vagnarna används även på bland annat fd VB och MÖJ.

Av de modernare tvåaxliga vagnarna byggs några om med raka korgsidor, och tre vagnar byggs om till litt CFp år 1950. Övriga vagnar degraderas med tiden till tjänstevagnar.

De två kvarvarande DF-vagnarna förses med boggier, och en av vagnarna spåras om till 1067 mm.

Av F-vagnarna slopas de tre äldsta i början av 50-talet, två skrotas och en blir ombyggd till G-vagn. Övriga resgodsvagnar används fram till breddningen och skrotas kort därefter.

Cop 815, fd NVHJ BCo 8, sparas för Linköpingsmuseet och står under några år uppställd på Norrköping Ö. Vagnen ingår tyvärr i de fordon som gallras ut och den skrotas därför år 1966.

Bevarade vagnar
Alla fyra 1800-talsvagnar som går i trafik in på SJ-tiden finns bevarade. Trots att många av övriga äldre vagnar slopas redan under 30-talet har förvånansvärt många blivit redskapsbodar, sommarstugor och liknande.

De vagnar vi vet finns kvar är:
WÅB C 35. Vagnen säljs till Skoghallsverken runt år 1918 och hamnar så småningom hos NKLJ där den får nummer 1. Korgen blir senare arbetsbod i Hagfors och tas över av AGJ i slutet av 70-talet. Korgen avvaktar renovering.

NVHJ C 47, fd WÅB C 38. Efter sin tjänst som motorvagnssläp blir den år 1952 degraderad till tjänstevagn. År 1963 rustas vagnen upp tillsammans med C4 51 av SJs verkstadspersonal i Växjö för att visas upp på bangården. Därefter ställs vagnen upp i hembygdsparken i Nässjö. I början av 90-talet deponeras den till SkLJ där en viss renovering gjorts. Vagnen används inte i trafiken.

NVHJ Ca 49, fd HWJ BC 51. Efter en kort karriär som rullande lönekontor blir vagnen år 1930 slopad och korgen ställs upp som redskapsbod i hamnen i Verkebäck. Den hämtas redan år 1968 av AGJ och står sedan många år tillbaka i Kvarnabohallen i avvaktan på renovering.

NVHJ C4 51, fd HWJ C 55. Vagnen slopas år 1952 och blir bangårdsvagn, i övrigt samma senare historia som C 47 ovan.

NVHJ C4 52, fd okänd C-vagn (troligen WÅB). Vagnen är liksom övriga båda CFp-vagnar i trafik till 1952, men blir därefter logementsvagn i Linköping. År 1963 dras vagnen till Västervik för att ingå i museitåget. Den kommer med tiden att ingå i TJFs första fordonsuppsättning och är sedan 1980-talet i trafikdugligt skick.

[image]
NVHJ CF 52 i Västervik år 1982.

NVHJ C4 53, fd HWJ C 56. Vagnen blir liksom systervagnen ovan logementsvagn, men i Ringstorp. Vagnen sparas för Linköpingsmuseet, men slopas och är skrotningsbeslutad när en privatperson i Norsholm år 1968 köper vagnen. Den deponeras ett tag hos WFJ, men övertas till slut år 2008 av TJF där den avvaktar renovering.

Förutom dessa finns dessutom åtminstone ytterligare två 1870-talskorgar kvar:
Hos TJF finns en korg från en CD-vagn, dock osäkert vilken. Troligen rör det sig om NVHJ CD 82, som haft ”stor postkupé”, men eftersom vi inte lyckats se numren på postvagnarna på de gamla bilder som finns är det svårt att avgöra vilken vagn korgen härstammar från. Den kommer till TJF i början av 1980-talet efter att ha stått som sommarstuga strax norr om Västervik.

I Jenny finns vid stationen en korg från ytterligare en C-vagn från 1870-talsuppsättningen. Vi har ännu inte lyckats lista ut vilken vagn det rör sig om, men det kan förhoppningsvis framtiden kanske utvisa.

Ytterligare korgar finns eventuellt fortfarande kvar i skärgården kring Skoghall. Ute på öarna identifierade AGJ-medlemmar i slutet av 1970-talet några fd järnvägsvagnar, men vi vet inte med säkerhet ursprunget till dessa.

Även i Västerviks skärgård har det funnits vagnskorgar stående, bland annat den på bilden nedan. Huruvida någon av dessa fortfarande finns kvar är dock osäkert, vagnen på bilden lär ha rivits runt år 1980. Vagnssofforna finns i sådana fall idag i NVHJ CF 52.

[image]
Okänd fd NVHJ C-vagn i Västerviks skärgård. Bildtexten anger C 47, men det är helt fel, eftersom C 47 ju finns bevarad i Skara.

Förutom alla dessa 1800-talsvagnar finns det ytterligare två NVHJ-personvagnar bevarade:

NVHJ BC3 31, fd WÅB AC 30, används av SJ som undervisningsvagn. I början av 1960-talet reserveras vagnen för museitåget i Västervik, och vagnen ingår sedan många år i TJFs samlingar. Vagnen används i föreningens trafik under 1980-talet. För närvarande avvaktar den en fullständig renovering och återställning till sitt skick som BC-vagn.

Originalkorgen till systervagnen NVHJ BC3 32 hamnar efter ombyggnaden år 1936 som stuga utanför Jenny. Den förfaller under många år och man försöker elda upp resterna två gånger innan man ger upp och sakta låter naturen ta över. År 2016 hämtar TJF de sista bitarna, och förhoppningsvis kan några originaldetaljer återanvändas när systervagnen renoveras.

NVHJ C3 61, fd NBJ C 70, blir degraderad till förrådsvagn åt signalreparatörerna i Västervik år 1955. När stationshuset i Vena rivs i början av 70-talet används vagnen som väntsal. Redan år 1978 tas den över av GHJ på Gotland, där den för närvarande är under renovering till trafikvagn.

Av banans resgodsvagnar finns det bara en enda bevarad. NVHJ G 256, eventuellt fd WÅB F 462, blir till slut tjänstevagn i Vetlanda. Den tas över av AGJ i slutet av 1970-talet, där den avvaktar renovering.

[image]
Fd NVHJ G 256 i Vetlanda någon gång under 1960-talet.

Totalt innebär det att minst 10 personvagnar och en F-vagn finns kvar från banan. Det överträffas faktiskt bara av SRJ...

Fordonslista
Nedan finner ni fordonslista för NVHJ. I kolumnen ”1922 års nummerserie” och "Tidigare id" finns vagnarnas ursprung och tidigare NVHJ-nummer, medan fältet "Nummer (1932)" är sista kända NVHJ-nummer.

[image]

Gula fält är osäkra uppgifter, grå fält är vagnar som bytt nummer eller sålts.

Kolumnen "SJ id" är något förenklad, endast första kända SJ-littera är angivet.

Uppgifterna kommer till stora delar från Lars Hagströms skrift om NVHJs personvagnar, men även Riksarkivet, Postarkivet och KVAB-arkivet.

Som vi nämnt tidiager verkar det inte finnas någon komplett samling med vagnkort från banorna bevarad, inte heller någon vagnbok. Däremot har vi på Riksarkivet i SJs arkiv hittat vagnkort för banans öppna godsvagnar samt en axelbok för stora delar av den rullande materielen åren 1919-1949. Från Lars Hagström har TJF dessutom fått överta en större mängd NVHJ-dokument som kan hjälpa till att lösa mysterierna kring några av vagnarnas alla omnumreringar.

Nästa gång tänkte vi ge korsa Östersjön igen för ett besök på Gotland. Först tar vi en titt på GJ, därefter tänkte vi avverka de mindre banorna.

Bilder från Digitalt Museum och egen samling.

/Johan & Stefan

Hittade en NVHJ Vagnrevisionsjournal 1932-1940 på Hjulmarknaden för en massa år sedan och som nu kommit fram.
Enkel med kolumner för varje år och underkolumner med månader där datum skrevs in för händelser. Inget om vad som gjordes utan just bara ett datum.

Senaste revision före omnumreringen 1932 står med men det finns väl förstås inga äldre uppgifter att koppla dem emot annars hade det varit en väg att matcha.
Det finns dock några noteringar som rör de äldre vagnarna som fanns kvar vid omnumreringen som kan vara värdefulla.

Tillsammans med Vagnrevisionsjournalen låg en vagnförteckning från 1947.11.01 och även den innehåller noteringar som ger några tidsbestämningar för peronvagnarna. Här finns också de äldre godsvagnsnumren (ASJL E/S, HWJ och WÅB) angivna för NNs/NNr/Lrg, även de som omumrerats flera gånger och av någon anledning Rm-vagnarna men inte för några andra godsvagnar.

Ett problem kan vara att man kan ha placerat texten i kolumner där det fanns plats och kanske inte nödvändigtvis vid verklig tidpunkt.
Till exempel så står C 41-48 (utom 47) och CD 81 och 82 står alla med ”kasserad” i kolumnen för 1933 utan datum. Texten börjar i juli 1933. ”Såld” står i okt 1934 och köpares namn i 1935. Ger dock ett hum om period och det är några år tidigare än vad Johan antagit.

BC3 32 ”kasserad” ”1935” ”Korg i Jy” 1935.12.12, underredet till DF 93. Blyertsnot såld sep 1936 så korgen kan ha varit uppställd av järnvägen första tiden. Finns det kassaböcker att spåra försäljningarna i?

Bx/C10 39 är byggd på NN S11

Sista revisionerna av de flesta gamla C-vagnarna sker kring årsskiftet 1932/33 som en sista smörjelse.
C 41 rev 1927.08.18 och 1932.04.18 ”kasserad” 1933, ”Överum”, vilket bör vara korgen eftersom underredet anges som rivet 1938.11.28
C 42 rev 1928.09.10 och 1932.01.08 ”kasserad” 1933, såld Skoghallsverken 1934.02.02
C 43 rev 1927.08.19 och 1932.01.19 ”kasserad” 1933, ”Verkebäcks hamn” ev hela vagnen eftersom inget nämns om underrredet.
C 44 rev 1929.03.18 och 1932.01.18 ”kasserad” 1933, såld B Holm, Vk
C 45 rev 1930.12.18 ”kasserad” 1933, så banarb Lindgren, Jy. Skulle ju kunna vara den okända vagnen i Jenny.
C 46 rev 1927.06.02 och 1932.01.02 ”kasserad” 1933, såld J Segerstedt
C 47 rev 1930.12.18 och får även revision 1934 och 1939
C 48 rev 1928.05.15 och 1932.01.02 ”kasserad” 1933, ”Verkebäcks hamn” ev hela vagnen eftersom inget nämns om underrredet.

De gamla postvagnarna användes knappast särskilt mycket med tanke på att de inte hade fått revision på över 10 år när vagnskorgarna såldes 1935. Vagnarna är de enda med datum ifyllt med noteringen om försäljningen.
CD 81 sista rev 1922.01.03, korgen så H Almér, Vk 1935.10.19, underredet ”rivet” 1938.11.28
CD 82 sista rev 1923.03.22, korgen så H Almér, Vk 1935.10.08, underredet ”rivet” 1938.11.28
Så båda postvagnarna kan misstänkas ha hamnat på samma plats, inte mycket till hjälp där m a o.

DF 90 finns inte i vagnrevisionsjournalen utan serien anges till 91-93 med sista revison före 1932 enl:
91 rev 1931.07.29
92 rev 1931.04.17
93 rev 1931.08.07 och det är denna som anges som ombyggd till F4 161 (nedan)

F4 161 anges som ombyggd från DF 93 1936.07.20

BC 33 anges som omb till C 1943

BCo 1 anges som omb till Co 1943
BCo 3 omb-år anges ej, rev 1936, 1937 och 1940
BCo 4 står fortfarande som BCo 1947.11.01

//Jesper

[image]

Väldigt OT men visst har hunden på bilden bara tre ben - eller?

Väldigt OT men visst har hunden på bilden bara tre ben - eller?

Tre ben funkar ju bra med spårvidden tre fot.