Smalspåriga personvagnar: UJ (Järnväg allmänt)
Hej igen!
Vi fortsätter att titta på 891-banornas personvagnar, den här gången har vi letat oss till Ulricehamn.
Redan under 1860-talet planerar man en järnväg från Ulricehamn, antingen västerut till Fristad strax norr om Borås, eller norrut till Vartofta längs södra stambanan. Förespråkarna för dragningen till Vartofta vinner och år 1872 söks koncession för Ulricehamn-Vartofta Järnväg, UWJ. Spårvidden bestäms redan tidigt till 891 mm, eller tre svenska fot, som en av de allra första banorna i landet med denna spårvidd.
Järnvägen kan efter lite bekymmer under byggtiden invigas i sin helhet i juli 1874. Tyvärr visar det sig ganska snart att järnvägen inte är den lönsamma affär aktieägarna tänkt sig, och redan år 1878 går bolaget i konkurs. Efter rekonstruktion uppstår Ulricehamns Järnväg, UJ.
Runt sekelskiftet finns planer på fler järnvägar i trakten. År 1903 drar bygget av normalspåriga Västra Centralbanan, VCJ, igång. Banan går söderut från Falköping via Ulricehamn till Landeryd på HNJ. VCJ köper upp UJ och breddar sträckan Ulricehamn-Åsarp år 1903-1906.
Den kvarvarande delen Åsarp-Vartofta breddas därefter och den 16 februari 1907 rullar det sista smalspåriga tåget på UJ. Banan är därmed en av de tidigast avvecklade 891-banorna i landet. Loken, alla personvagnarna och de flesta godsvagnarna säljs efter breddningen till flera andra smalspårsbanor.
[b]Den första vagnsuppsättningen[/b]
Vid invigningen år 1874 har banan tre personvagnar, samtliga byggda av Kristinehamns mekaniska verkstad. Alla vagnarna är kombinerade första- och tredjeklassvagnar littera AC och av tidstypisk modell med dörrar på sidorna.
[img]https://dms-cf-01.dimu.org/image/0331yTRghsP4?dimension=1200x1200[/img]
Den äldsta bilden från banan är denna, tagen i Vartofta år 1879. De små godsvagnarna efter lok nr 3 ”Prins Carl” tillhör banans första uppsättning och har träram. Enligt trafikchefens rapport år 1899 är de ursprungligen beställda till ”engelska bredspårsbanor”. Längst till höger skymtar en av personvagnarna AC 1-3.
Inför trafikstarten har man även köpt en kombinerad post- och bagagevagn med broms, DF 5, samt en bromsad packvagn med ”Konduktörs- och Smörjarkupé”, F 7, från Kristinehamn. Det råder dock viss oklarhet om finkorna verkligen tillverkades av Kristinehamn, eller om de i själva verket tillverkades av Norrköping mekaniska verkstad. Vi ber att få återkomma i frågan när vi hunnit gå igenom dessa arkiv.
År 1880 rapporterar man till VoV att en av banans personvagnar blivit ”totalt omgjord”. Riktigt vad detta innebär vet vi inte, men eftersom vagn 3 på modernare bilder är betydligt högre än vagn 1 kan man ju spekulera i huruvida vagnen fått en ny korg (om vagnarna var likadana vid leveransen, vilket vi inte kan ta för givet…).
[b]Hembyggen och ombyggnader[/b]
De första 15 åren klarar man sig i alla fall med sina tre personvagnar, men år 1889 tillverkas en ren tredjeklassvagn på banans egen verkstad. C 4 är något längre och högre än de äldre vagnarna, men har fortfarande dörrar på sidorna.
[img]https://dms-cf-04.dimu.org/image/0231ywrfAPYn?dimension=1200x1200[/img]
C 4 i Åsarp. Vykortet är daterat år 1903, men om bilden är tagen detta år ska vi låta vara osagt.
Någon gång runt år 1890 går man över från första klass till andra klass i vagnarnas littera.
År 1890 låter man även, sannolikt på Postverkets inrådan och bekostnad, avveckla postavdelningen i DF 5 som blir ren F-vagn. Istället inreder man tredjeklassavdelningen i BC 3 till postkupé, vagnen får därmed littera BD. I ett styrelseprotokoll kan vi utläsa att vagnen [i]”må målas i likhet med hvad vid statsbanan numera är utfördt, nemligen för 2a klass afdelningen grönt, samt för postafdelningen ett brunt öfre och ett svart undre fält med alla rubriker i gult och postemblem i äkta guldbrons.”[/i]
År 1893 tillkommer ytterligare en personvagn byggd på den egna verkstaden. Den här gången är det en lite längre BC-vagn liknande den tidigare byggda C 4. Vagnen är tänkt att ersätta BC 2 från invigningsåret, men eftersom BC 2 ännu inte slopats får istället den nya vagnen nummer ”2a”.
Först år 1895 har man slopat gamla BC 2 och den nya vagnen kan nu ta dess plats i nummerserien. Samma år rapporterar banan att man byggt en ny finka på den egna verkstaden, sannolikt har man använt ramverket från den slopade BC 2. Den nya F-vagnen får nummer 6 och är närmast identisk med F 7.
[img]https://dms-cf-05.dimu.org/image/0331xy7FnXfu?dimension=1200x1200[/img]
På denna bild från Trädet år 1898 går alla personvagnarna med ingång från sidorna i samma tåg. Vagnarna är från vänster F 5, BD 3, BC 2(2), C 4, BC 1 och F 6/7. Notera hur liten BC 1 är jämfört med de andra vagnarna. Det går även att se var brevinkastet tidigare suttit på F 5.
I samband med leverans av modernare fordon år 1899 gör man en större omnumrering av sina godsvagnar. De båda äldre F-vagnarna 6 och 7 byter nummer till 23 och 24. F 5 slopas som resgodsvagn och byggs om till G-finka.