Bild på banvakt från 1860-talet?

Hej,
Jag har i min ägo ett fotografi, tyvärr väldigt slitet, på en släkting som jag inte kan få fram vem det var. Jag har räknat ut att det är taget mellan 1865-1867 för det var under de åren som F. Hanséns Fotografiska Atelier i Göteborg låg på den adressen som syns svagt längst ner på fotografiet. Jag har alltid trott att mannan på bilden var på väg till Amerika. Jag har kontakt med släktingar som har forskat en del så jag har ett släktträd och kan ana mig till vilken del av släkten som det är fråga om och som kommer från Fredsbergs socken i Västergötland. Jag har dock inte kunna få fram någon som åkte över Atlanten vid den tidpunkten kortet är taget.

Nu har jag grottat ner mig lite mer i detta och får då fram att det kanske inte alls är fråga om en Amerikafarare, men någon som ändå togs sig en bit från sin hembygd, till Gotland. Det kan röra sig om en man vid namn Carl August Jonsson Herlin född 1849 vilkens ålder jag tycker passar rätt bra på mannen på kortet. Carl August dyker upp som kyrkobokförd på Roma Järnvägsstation på Gotland 1881 med titeln banvakt. Och tittar man närmare på bilden så ser man en mössa som skulle kunna vara en uniformsmössa. Kostymen kanske också är för en järnvägsanställd på 1860-talets slut. Han behöver ju inte ha varit banvakt redan då. Är de någon som kan hjälpa mig med att utröna detta?

[image]

Hej,
Jag har i min ägo ett fotografi, tyvärr väldigt slitet, på en släkting som jag inte kan få fram vem det var. Jag har räknat ut att det är taget mellan 1865-1867 för det var under de åren som F. Hanséns Fotografiska Atelier i Göteborg låg på den adressen som syns svagt längst ner på fotografiet. Jag har alltid trott att mannan på bilden var på väg till Amerika. Jag har kontakt med släktingar som har forskat en del så jag har ett släktträd och kan ana mig till vilken del av släkten som det är fråga om och som kommer från Fredsbergs socken i Västergötland. Jag har dock inte kunna få fram någon som åkte över Atlanten vid den tidpunkten kortet är taget.

Nu har jag grottat ner mig lite mer i detta och får då fram att det kanske inte alls är fråga om en Amerikafarare, men någon som ändå togs sig en bit från sin hembygd, till Gotland. Det kan röra sig om en man vid namn Carl August Jonsson Herlin född 1849 vilkens ålder jag tycker passar rätt bra på mannen på kortet. Carl August dyker upp som kyrkobokförd på Roma Järnvägsstation på Gotland 1881 med titeln banvakt. Och tittar man närmare på bilden så ser man en mössa som skulle kunna vara en uniformsmössa. Kostymen kanske också är för en järnvägsanställd på 1860-talets slut. Han behöver ju inte ha varit banvakt redan då. Är de någon som kan hjälpa mig med att utröna detta?

Tanken är intressant men jag tror inte det går ihop riktigt. Nämnde Herlin flyttade till Roma i december 1878 från Fredsberg i Västergötland och gick då från dräng till banvakt - bara den geografiska och yrkesmässiga förändringen är sig mycket tankeväckande! När bilden togs i Göteborg 1865-1867 var Herlin 16-18 år. Om han blev en av de första gotländska banvakterna 1878 vid 29 års ålder efter att tidigare varit dräng i Västergötland, var han nog knappast inte banvakt (och hade ingen banvaktsuniform) i Västergötland i tonåren? Men det går ju att försöka spåra personen längre bakåt i Västergötland för att försöka hitta något mer?

Klädseln på bilden ser för övrigt inte ut att vara en explicit järnvägsuniform, utan kanske snarare dåtida finkläder med en svart skärmmössa till?

Tack för svar. Ja, det är onekligen att bra steg att ta från Västergötland till Gotland, men Carl August verkar i alla fall ha bott på minst ett ställe till, innan han som du säger blev en av de första banvakterna på Gotland. 1873 får jag fram i kyrkoboken från Fredsberg att han flyttat till eller flyttat från (lite osäkert vilket) Långkärr. Det finns tydligen en plats i Södermanland och en på Öland som heter så, men jag har inte fått fram om någon av dessa haft järnväg. Ska sägas att han hade en bror som flyttade till Stockholm, så en viss rörlighet fanns i familjen.

Det verkar dock vara ett hugskott att mannen på min fotografi var järnvägare när bilden togs, även om det skulle kunna vara en ung Carl August. Skärmmössor var en vanlig huvudbonad på arbetare. Men jag kan undra varför den skulle vara med på bilden. Vad vill man visa med det?

Sedan att järnvägare alltid hade märke i mössan. Jag hittade en bild på lokförare och eldare från 1890-talet, och där är det en som inte har något märke, men fin kostym. Och den mannen ser lite yngre ut än de andra.

Jag vill också skriva att min numer avlidne pappa Tore Andersson jobbade på SJ i Hallsberg i nästan 40 år mellan 1951-1989. Först på bangården som växlare och sedan som konduktör/tågmästare, så det är roligt att veta att han inte var den första järnvägare i släkten.

[image]

Sedan att järnvägare alltid hade märke i mössan. Jag hittade en bild på lokförare och eldare från 1890-talet, och där är det en som inte har något märke, men fin kostym. Och den mannen ser lite yngre ut än de andra.

Direktlänk till bilden.

Vem har påstått att järnvägare alltid hade uniformsmärken i mössan? Det enda bilden ovan bevisar är att vissa bar vad som ser ut att vara uniformsmössa medan en person i sällskapet inte gjorde det när bilden togs.

Spännande!
Han har ingen järnvägsuniform på sig och mössan har heller inget märke så vi får nog förhålla oss till att han har vanliga civila kläder. Vid SJ kom den klassiska banvaktsplåten till mössan 1870 och efterhand hängde privatbanorna på med samma typ av sköld formad plåt. Vid tiden innan 1870 fanns vid SJ en mössplåt som påminner om plåten som stadsbuden sedan kom att ha, där det genombrutet i plåten stod BANWAKT. Det är litet motstridiga uppgifter om när de kom, både 1862 och 1864 nämns. Mösstypen han har är inte av det snitt som järnvägens uniformsmössor var vid den tiden.

Hej och tack för svar. Läs gärna det svar som jag skrev till Rasmus Axelsson, men som också är riktat till dig. Tänkte på att Carl August kanske aldrig jobbade på SJ, och då kanske det inte var så tydligt med märken i mössan. Men det är som du skriver att mannen på bilden inte verkar ha någon uniform på sig utan mer vanliga kläder. Den nonchalanta hade nog heller inte godkänts av hans chef :-)

Roma station öppnades 15 september 1878. Visserligen ligger det en mössa - uniforms - tycks det, men han ser ju mycket välklädd ut efter den tidens klädsel, och ser långt ifrån ut som en banvakt, med fluga och övriga attribut. Banvakter levde nog betydligt påvrare. Skulle jag sett kortet och någon bett mig gissa, skulle jag sagt Stationsskrivare eller något ditåt. Ett sådant urblekt kort går på kemisk väg att förstärka, men var man hittar en tillräckligt kunnig person i dessa dagar det vete fåglarna. Jag har själv gjort sådant vid tillfälle för eget bruk , men åtar mig inget./ Sune.

Hej, och tack för svar. Min släkting verkar ha flyttat till Roma och börjat som banvakt den 10 maj 1879 dvs strax innan linjen öppnades för trafik. Skulle det vara han på kortet har han säkert haft någon annan anställning från han var ung. Kanske inom järnvägen, kanske någonting annat. Frågan är vad man hade behövt för kvalifikationer för att få den där tjänsten som banvakt i Roma? Att de tog någon som inte var gotlänning måste betyda något.

Och tack för tipset om att urblekta kort går att förstärka på kemisk väg. Jag måste absolut kolla upp det.

Min släkting verkar ha flyttat till Roma och börjat som banvakt den 10 maj 1879 dvs strax innan linjen öppnades för trafik.

Enligt sidan 174 i Romas husförhörslängd gifte han sig med Johanna Amanda Johansson den 10 maj 1879 men han flyttade till Roma redan 4 december 1878 enligt samma källa.

Skulle det vara han på kortet har han säkert haft någon annan anställning från han var ung. Kanske inom järnvägen, kanske någonting annat. Frågan är vad man hade behövt för kvalifikationer för att få den där tjänsten som banvakt i Roma? Att de tog någon som inte var gotlänning måste betyda något.

Utan att veta något säkert, skulle ju personen ha kunnat vara med som rallare under banbygget på Gotland innan han fick anställning som banvakt? Kyrkböckerna anger ju bara var personen var skriven och inte automatiskt var personen arbetade, och det verkar inte alltid ha funnits notiser i böckerna om eventuella intyg för arbete på annan ort.

Och tack för tipset om att urblekta kort går att förstärka på kemisk väg. Jag måste absolut kolla upp det.

Tänk på att en kemisk behandling av kortet även kan ge skador som inte kan återställas. Undersök gärna även möjligheten till digital restaurering av bilden.

Jag blev alldeles kollrig av alla datum. Du har helt rätt i detta med att jag tog fel på folkbokföringen och giftermålet. Och han blev ju folkbokförd efter att banan var klart i september 1878, inte före.

Och det är rätt troligt att han måste ha varit på Gotland innan, kanske som rallare. Hon han träffade ju en gotländska från Visby som han gifte sig med. Men det är klart att det kan ha gått snabbt från första träffen till bröllopet. Synd att det förmodligen inte går att få fram mer här.

Givetvis har du rätt i att det ska till en digital restaurering inte kemisk.

Den vanliga gången var nog att man anställde någon riktigt duktig arbetare som varit med vid banans anläggning som rälsläggare eller dylikt, som banvakt./ Sune.

kan du läsa om på nätet om du skriver in rubricerat. Numera finns ju elektronisk möjlighet. När jag gjorde det för en 50 år sedan var det giftiga kvicksilverföreningar som gällde./ Sune.

[image]

Det är bara att tacka!

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Bild på banvakt från 1860-talet? (Fotografier/bildfrågor)