Alla husen har tydligen tjärade papptak.
Avståndet mellan rälsen och plattformskanten är väl stort.

Om (OBS Om!) det är målat från verkligheten längs med DJ så är det antagligen Dals Högen.

Henrik du är rätt spår, som vanligt ;-) . BJ eller DJ 1890-tal med kontinetaltåg med norska personvagnar.

Edit: Hittade denna bild på Digitaltmuseum.se på liknande tåg, BJ tåg med svenska och norska vagnar.

Mvh Martin :-)

En bekants bekant har köpt denna tavla. Ingen signatur, ingen info om den
Några förslag om plats/tid?

Unionsflaggan är hissad. Mysko boggievagnar utan plattformar. Är naturen "hög" bakom eller är det förvrängt perspektiv?

Är det Axel Kumeliens stationshus av minsta BJ-typ, fanns väl flera på södra BJ?
Har skummat igenom dessa men hittar ingen sådan tegelkåk med "hög" terräng bakom bid snabb koll. Eller är det SJ tegelkåk på Nordvästra stambanan?

Ånglokstypen, är det BJ litt B? Eller DJ:s liknande lok? För SJ hade väl inga lok med två drivar och en löp? Och...är det en "trattig" vedskorsten vi ser? Det hade DJ:s lok.

Mvh Henrik R

Mycket spännande! Det är sannolikt ett BJ B-lok. Det har nämligen en nummerskylt. DJ:s hade väl namnskyltar vid denna tid. Jag ser nu att Martin har hittat en bild på ett passande tåg.

Tiden bör vara före 1900. Reklamskyltar på stationshusen bör ha förekommit från ca 1890. Det är många andra saker som inte finns med men som borde ha gjort det om det var efter år 1900. De flesta fotografier och vykort är däremot från början av 1900-talets första decennium och senare. Däremot har avträdet kvar en skärm för en utomhuspissoar.

Frågan är sedan hur mycket konstnärlig frihet som artisten tillämpat. Det tycks vara väldigt kuperat på oljemålningen och det var det nog som Henrik redan konstaterat inte på någon av de tänkbara platserna.

Det fanns åtta stationshus av 4:e klassen i sten: Grums, Segmon, Tösse, Ånimskog, Köpmannebro, Erikstad, Frändefors och Nygård. Tösse och Nygård var spegelvända jämfört med de övriga så de borde gå bort. Köpmannebro hade ett så exceptionellt läge att det också kan strykas. Dörrplacering och trappor var anpassade till platsen.

I Grums och Erikstad låg godsmagasinen på andra ställen (bangardar.se). Men gjorde de det från början? Notera barrträden i Grums.

Hade det varit Frändefors tycker jag att prästgården borde ha synts och den är inte lik byggnaden på bilden.

Återstår Segmon och Ånimskog. Det är ont om äldre bilder från Ånimskog på Digitalt museum men det finns ett par vykort på Tradera. Tyvärr syns inte så mycket av eventuell bebyggelse i bakgrunden. I Segmon finns ett bostadshus på en plats där det finns ett på häradskartan men det är mindre än det på målningen.

Min slutsats är att konstnären har målat av någon av de fem stationerna ovan och sedan kombinerat det med byggnader som säkert har funnits i verkligheten men inte exakt på denna plats. Alternativet är att de försvunnit väldigt tidigt men i så fall stämmer ändå inte den kuperade terrängen.