SSnJ - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Presenterar här lite SJK nostalgi från en resa på SSnJ i samband med övriga Stockholms-resor:

För de som var med, kanske tiden har gått för fort?!
För er andra, det var många år sedan!
Kanske någon känner igen sig som var med?

Jag överlåter till betraktaren att ge besked om var bilderna togs den gången det begav sig!

Ha en trevlig stund och begrunda historien önskar Christer!

Bild 1:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0000.jpg[/img]

Bild 2:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0001.jpg[/img]

Bild 3:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0002.jpg[/img]

Bild 4:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0003.jpg[/img]

Bild 5:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0004.jpg[/img]

Bild 6:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0005.jpg[/img]

Bild 7:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0006.jpg[/img]

Bild 8:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0007.jpg[/img]

Bild 9:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0008.jpg[/img]

Bild 10:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0009.jpg[/img]

Bild 11:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0010.jpg[/img]

Bild 12:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0011.jpg[/img]

Bild 13:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0012.jpg[/img]

Jag hoppas dessa foton har varit till glädje för alla fans av Teak och SSnJ,
samt gammal privatbaneromantik.

Christer Fredriksson

Presenterar här lite SJK nostalgi från en resa på SSnJ i samband med övriga Stockholms-resor:

För de som var med, kanske tiden har gått för fort?!
För er andra, det var många år sedan!
Kanske någon känner igen sig som var med?

Jag överlåter till betraktaren att ge besked om var bilderna togs den gången det begav sig!

Ha en trevlig stund och begrunda historien önskar Christer!

Jag hoppas dessa foton har varit till glädje för alla fans av Teak och SSnJ,
samt gammal privatbaneromantik.

Christer Fredriksson

mycket grannlåt att se för en som då bodde 300 meter från neglinge stn :-)
intressant att tåget framfördes av arbetsloket :-) , senare snöppligen förhärjad av den röde hanen i östervik:-P
något kring -70 verkar det röra sig om, gamla "mjölkis" står fortfarande upp på bild 6 i bakgrunden.
kring den tiden skedde åsså en massiv uppsnyggning av vagnparken, bara för att förgängas -76 så när som på två :-P

staffan g tackar för lite ungdomsnostalgi, idag från horndal :-) :-) :-)

Presenterar här lite SJK nostalgi från en resa på SSnJ i samband med övriga Stockholms-resor:

För de som var med, kanske tiden har gått för fort?!
För er andra, det var många år sedan!
Kanske någon känner igen sig som var med?

Jag överlåter till betraktaren att ge besked om var bilderna togs den gången det begav sig!

Ha en trevlig stund och begrunda historien önskar Christer!

Jag hoppas dessa foton har varit till glädje för alla fans av Teak och SSnJ, samt gammal privatbaneromantik.

Christer Fredriksson

mycket grannlåt att se för en som då bodde 300 meter från neglinge stn :-)
intressant att tåget framfördes av arbetsloket :-) , senare snöppligen förhärjad av den röde hanen i östervik:-P
något kring -70 verkar det röra sig om, gamla "mjölkis" står fortfarande upp på bild 6 i bakgrunden.
kring den tiden skedde åsså en massiv uppsnyggning av vagnparken, bara för att förgängas -76 så när som på två :-P

staffan g tackar för lite ungdomsnostalgi, idag från horndal :-) :-) :-)

Förvisso intressanta bilder från det som numera är en av SL:s "banor" med på den tiden lite mer ståndsmässiga fordon.
Jag hoppas att någon kan hjälpa till med att, förutom den nu genomförda lokalieringen av fotoställena, datera bilderna och identifiera fordonen, alltså motorvagnarna och manövervagnarna.
Helt klart är ju det lilla 2-axliga loket (som väl kallade motrvagn även den, litt XF?) nr 24 som väl byggdes kring reservmotorer eller nåt sånt men tyvärr brann upp och på det sättet åtminstone slapp skrotas tillsammans med de flesta andra vagnarna i mitten av 70-talet.
ÄF nr 25 som kom till SSnJ via några år hos SJ efter förstatligandet och elektrifieringen av SNJ har ju lyckligtvis sedan några år kommit tillbaka till Nynäshamn och NJM där renoveringen fortfarande pågår då och då.

Men lyckligtvis finns faktiskt några fler personvagnar kvar än vad Staffan antyder ovan, om än ett par av dem fortfarande som "renoveringsobjekt":
= Co nr 2 och 12, plåtklädda och försedda med öppna plattformar istället för manöverhytterna, finns hos mfÖSJ i Kristianstad
- XCo nr 15, tillhörig Spårvägsmuseet i Stockholm, finns, renoverad sedan banans 100-årsjubileum 1993, ute i Neglinge efter diverse turer i landet innan den kom dit
- CFo nr 22 finns också ute i Neglinge och väntar vad jag vet fortfarande på renovering sedan den övertogs från SÅS
- Co nr 11, teakklädd sedan en beryktad smäll på 40-talet, finns fortfarande hos SÅS i Stockholm och väntar på någon som är intresserad av att renovera den. Önsketänkande att kunna bevara den tillsammans med 15 och 22 och på det sättet kunna få ihop ett någotsånär autentiskt trevagnars saltsjöbanetåg, fast detta kräver framförallt intresse från diverse "makthavare" i SL-området. Annars är den vagnen tillgänglig hos SÅS för seriös spekulant (hör av er till SÅS eller undertecknad) för t ex ombyggnad p s s som 2 och 12 hos mfÖSJ. Även om den var kraftigt vandaliserad innan den kom till SÅS så är dess stomme fortfarande bra, till skillnad från många andra renoveringsobjekt i form av trävagnar, även om en del teakpanel är söndersparkad.
/CEO

Helt klart är ju det lilla 2-axliga loket (som väl kallade motrvagn även den, litt XF?) nr 24 som väl byggdes kring reservmotorer eller nåt sånt men tyvärr brann upp och på det sättet åtminstone slapp skrotas tillsammans med de flesta andra vagnarna i mitten av 70-talet.

Enligt Kenneth Landgrensbok "Saltsjöbanan" inträffade branden 1977, alltså året efter att tunnelvagnar sattes in. Så hade fordonet inte drabbats av åsknedslag och brand hade det kanske möjligen fortfarande funnits i bruk

Helt klart är ju det lilla 2-axliga loket (som väl kallade motrvagn även den, litt XF?) nr 24 som väl byggdes kring reservmotorer eller nåt sånt men tyvärr brann upp och på det sättet åtminstone slapp skrotas tillsammans med de flesta andra vagnarna i mitten av 70-talet.

Enligt Kenneth Landgrensbok "Saltsjöbanan" inträffade branden 1977, alltså året efter att tunnelvagnar sattes in. Så hade fordonet inte drabbats av åsknedslag och brand hade det kanske möjligen fortfarande funnits i bruk

ja, vem vet men vi skall väl förtälja att loket hade fördelen med diesel-elektrisk alt. elektrisk drift för den oinvigde:-) vilket nog var huvudskälet till att den fick leva vidare.

minns f.ö själv händelsen när jag påsserade storängen och kunde betrakta förödelsen:-P

har jag rätt uppgifter i huvudet så byggdes loket utav SSnJ själv :-|

låter staffan g ur minnet meddela från horndal :-| :-) :-D

ja, vem vet men vi skall väl förtälja att loket hade fördelen med diesel-elektrisk alt. elektrisk drift för den oinvigde:-) vilket nog var huvudskälet till att den fick leva vidare.

ja, och det var väl därför loket/motorvagnen användes för att dra elrevisionsvagnen

har jag rätt uppgifter i huvudet så byggdes loket utav SSnJ själv :-|

ja, enligt Landgren sid 68 byggdes det av SSnJ under tiden 1943 - 1946, antagligen som ett projekt verkstaden sysslade med på lediga stunder. Efter branden ersattes det behändiga fordonet med ett ackumulatorfordon i form av en ombyggd tunnelvagn typ C2. Eftersom detta dragfordon inte hade normala drag- och stötinrättningar krävdes koppelvagnar på båda sidor, och ekipaget blev extremt långt och ohanterligt. Slopades 1981

ja, vem vet men vi skall väl förtälja att loket hade fördelen med diesel-elektrisk alt. elektrisk drift för den oinvigde:-) vilket nog var huvudskälet till att den fick leva vidare.

ja, och det var väl därför loket/motorvagnen användes för att dra elrevisionsvagnen

har jag rätt uppgifter i huvudet så byggdes loket utav SSnJ själv :-|

ja, enligt Landgren sid 68 byggdes det av SSnJ under tiden 1943 - 1946, antagligen som ett projekt verkstaden sysslade med på lediga stunder. Efter branden ersattes det behändiga fordonet med ett ackumulatorfordon i form av en ombyggd tunnelvagn typ C2. Eftersom detta dragfordon inte hade normala drag- och stötinrättningar krävdes koppelvagnar på båda sidor, och ekipaget blev extremt långt och ohanterligt. Slopades 1981

ja någon fartmaskin var det då inte, men det kördes periodvis vissa kortare sträckor själv nattetid när det pågick arbete:-P
men om det gick över trettio tyckte ingen av vi som åkte med att det gjorde;-)

mera minnen från morshyttan av staffan g :-| :-) :-D

Om jag inte minns alldeles fel var det C2 2003 som byggdes om till ackumulatorlok. Rätta mig om jag har fel! 2003 var ursprungligen en C1.

Och var det inte så att även detta lok bokstavligen gick upp i rök? Någon succé var det i alla fall inte.

Nej , arbetarskyddsstyrelsen förbjöd SL att använda "loket" då gasen från de inmonterade batterierna bedömdes som hälsovådlig och dessutom fanns explosionsrisk. Ett riktigt monster var det med sina båda kopplingsvagnar, längre än ett Dm3 för att växla ett par godsvagnar!

Mr H

Men jag tycker mig minnas att det kanske inte sa pang men i alla fall poff - men det var länge sedan och jag kan minnas fel.

Och visst finns det smidigare lok att växla med.....

...

ja, enligt Landgren sid 68 byggdes det av SSnJ under tiden 1943 - 1946, antagligen som ett projekt verkstaden sysslade med på lediga stunder. ...

Enligt en skröna jag hört så var anledningen till bygget att banans ånglok lånades ut till SJ under andra världskriget och för att få någon ersättande dragkraft satte man igång att plocka ihop loket XF 24 av motorvagnsreservdelar m m - men eftersom bygget som sagt var gick långsamt hade man fått ångloket åter när bygget äntligen var klart... //Anders

Men lyckligtvis finns faktiskt några fler personvagnar kvar än vad Staffan antyder ovan, om än ett par av dem fortfarande som "renoveringsobjekt":
/CEO

vid ett sådant tillfälle är jag mer än lycklig över att ha fel!!:-) ;-)

kul att så många är bevarade om än i olika skick:-)

apropå avvecklingen 1976; vi som var med på sista tåget vet att det skedde en omfattande spontanskrotning av vagnarna vid neglinge station den natten.
vi övriga som var mindre nogräknade gick ner de följande dagarna och köpte grejer av skrot-nicken för småpengar.
det mesta har jag återbördat, men i garaget har jag fem instrumentbelysningar för hugade föreningar

priset är 0kr men ev. porto tillkommer men kan avhämtas fritt imorshyttan :-) :-) ;-)

Förvisso intressanta bilder från det som numera är en av SL:s "banor" med på den tiden lite mer ståndsmässiga fordon.
Jag hoppas att någon kan hjälpa till med att, förutom den nu genomförda lokalieringen av fotoställena, datera bilderna och identifiera fordonen, alltså motorvagnarna och manövervagnarna.

jag har aldrig varit någon kunnare av vagnar och littera, inte ens de jag åkt med så det enda säkra du kan få är på bilden nedan; vagnen vid dörrarna är vagn 1 eller i allmän mun då kallad kungavagne då den tidigare hade det syftet.

[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0008.jpg[/img]

i ett skedde berättade mamma att sätena var placerade i längsled och användes vid skolavslutningar och utflykter :-) , senare dock blev det den sedvanliga inredningen:-P .

den skiljer sig aningen från övriga genom att taket på gaveln sluttar anorlunda än övriga samt att den var plåtklädd till slutet

så sköljer minnen genom staffan g,s huvud långt senare uppe i morshyttan :-| :-) :-) :-D

Förvisso intressanta bilder från det som numera är en av SL:s "banor" med på den tiden lite mer ståndsmässiga fordon.
Jag hoppas att någon kan hjälpa till med att, förutom den nu genomförda lokalieringen av fotoställena, datera bilderna och identifiera fordonen, alltså motorvagnarna och manövervagnarna.

jag har aldrig varit någon kunnare av vagnar och littera, inte ens de jag åkt med så det enda säkra du kan få är på bilden nedan; vagnen vid dörrarna är vagn 1 eller i allmän mun då kallad kungavagne då den tidigare hade det syftet.

[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0008.jpg[/img]

i ett skedde berättade mamma att sätena var placerade i längsled och användes vid skolavslutningar och utflykter :-), senare dock blev det den sedvanliga inredningen:-P.

den skiljer sig aningen från övriga genom att taket på gaveln sluttar anorlunda än övriga samt att den var plåtklädd till slutet

så sköljer minnen genom staffan g,s huvud långt senare uppe i morshyttan :-| :-) :-) :-D

De olika taken på SSnJ-vagnarna kan troligen förklaras av att en del (7?), men inte alla (några vagnar såldes då till andra banor, t ex CHJ har jag för mig) av de ursprungliga personvagnarna från 1893 byggdes om till manövervagnar i samband med elektrifieringen 1912. Dessa vagnar behöll visst då sina ursprungliga lanternintak, vilka vid senare ombyggnader ersattes av vanliga enklare = billigare "limptak". Motorvagnarna och de tre nya manövervagnar som anskaffades 1912 och även senare fick en som det var då "modernare" takutformning som sedan återfinns också på den "hemmagjorda" XF 24 från 1946. Denna takutformning återfinns på många ASEA-motorvagnar från 10-20-talen, t ex hos många DEVA-vagnar. Många bilder finns i t ex elmotorvagnsboken från SJK.
Vilka vagnar som kan ha haft vilket tak kan framgå av t ex SLM t o m 1973, SP 1972 och förstås lokomotivförare Landgrens bok om Saltsjöbanan från senare år, vilka jag förstås inte har tillgängliga just nu.
/CEO igen

den skiljer sig aningen från övriga genom att taket på gaveln sluttar anorlunda än övriga samt att den var plåtklädd till slutet

Som jag minns det var Co 1 teakklädd, till skilnad från nr 2 och 11-14 som all a var plåtklädda, åtminstone 1975-1976 då jag jobbade på Saltsjöbanan.

/Christer

den skiljer sig aningen från övriga genom att taket på gaveln sluttar anorlunda än övriga samt att den var plåtklädd till slutet

Som jag minns det var Co 1 teakklädd, till skilnad från nr 2 och 11-14 som all a var plåtklädda, åtminstone 1975-1976 då jag jobbade på Saltsjöbanan.

/Christer

inte säger jag väl emot en som jobbade på banan, men var det co2 som tidigare hade den inredningen?
(då kände han väl hasse och birger larsson, dom brukade valla runt mig i unga år inne på vagnhallen visande allehanda skapelser.)
det blir ju inte mer rätt än vad det berättas för oss som inte var födda ens;-)

minns att han visade upp en bit som var blåmålad under det röda när vagnen slipades i samband med uppsnyggningen vid den tiden av vagnparken;-)
nu säger ju ceo att co 2 är bevarad om än med de ursprungliga öppna gavlarna.
(har för mig att allt det som togs bort vid inbyggningen fanns sparat i bästa SSnJ-stil, stämmer?)

staffan g, bekant till förare norberg numera i horndal

den skiljer sig aningen från övriga genom att taket på gaveln sluttar anorlunda än övriga samt att den var plåtklädd till slutet

Som jag minns det var Co 1 teakklädd, till skillnad från nr 2 och 11-14 som alla var plåtklädda, åtminstone 1975-1976 då jag jobbade på Saltsjöbanan.
/Christer

inte säger jag väl emot en som jobbade på banan, men var det co 2 som tidigare hade den inredningen?
(då kände han väl hasse och birger larsson, dom brukade valla runt mig i unga år inne på vagnhallen visande allehanda skapelser.)
det blir ju inte mer rätt än vad det berättas för oss som inte var födda ens;-)

minns att han visade upp en bit som var blåmålad under det röda när vagnen slipades i samband med uppsnyggningen vid den tiden av vagnparken;-)
nu säger ju ceo att co 2 är bevarad om än med de ursprungliga öppna gavlarna.
(har för mig att allt det som togs bort vid inbyggningen fanns sparat i bästa SSnJ-stil, stämmer?)

staffan g, bekant till förare norberg numera i horndal

Christer minns nog lite fel ändå:
Som jag skrev tidigare är Co nr 11 teakklädd, (övriga i serien plåtklädda) om än något vandaliserad, sedan korgen reparerades efter smällen när det nu var. Den har alltså sina förarhytter kvar, om än med diverse utrustning borta i dessa.
De kvarvarande plåtklädda vagnarna nr [link=http://kulturguide.regionmuseet.m.se/hembygd/osj/fordon/Co-2.jpg]2[/link] och [link=http://kulturguide.regionmuseet.m.se/hembygd/osj/fordon/Co-12.jpg]12[/link] i Kristianstad har alltså återfått de öppna plattformarna. Hur de har haft det med inredning tidigare eller om någon demonterad utrustning ev har sparats vid ombyggnaden av vagnarna har jag aldrig hört talats om.
Har för mig att vagnarna anskaffades av mfÖSJ som hade kommit igång med sin verksamhet i mitten av 1970-talet och då som många andra föreningar med ånglok letade efter trävagnar med sedvanligt diggabla öppna plattformar, när som bekant vagnar från SSnJ blev tillgängliga. Co nr 2 och 12 hade faktiskt först inköpts av SÅS för samma ändamål, men när SJK-trävagnarna blev tillgängliga för SÅS istället såldes 2 och 12 vidare till mfÖSJ där man var intresserad av dem såsom i återombyggt skick påminnande om de vagnar som CHJ köpte från SSnJ, vilka dessa nu var. De återställdes så långt som var rimligt, förstås dock utan att återfå sina tidigare lanternintak, vilka förutom de praktiska ombyggnadsproblemen också ofta medför täthetsproblem med inträngande regnvatten och annat elände. Ej heller återfick de texten "SALTSJÖBANAN" på sidornan, då denna förstås inte ansågs passa nere i Skåne, hur historiskt korrekt den än må ha varit.

Vad de däremot återfick efter många år var ångvärme, om än ett förenklat men ändå fungerande system. Vet någon om detta värmesystem alls fanns kvar en tid efter elektrifieringen, kanske som reserv ifall man var tvungen att köra med ånglok vintertid? [link=http://www.anglok.se/materiel/Steam/7an.htm]Lok nr 7[/link] från 1910 fanns ju kvar hela tiden som de gamla vagnarna var i trafik, även om det väl inte användes mer efter en SJK-resa 1963 eller när det nu var. (?) 7-an har i alla fall kvar de speciella bromsslangkopplingarna som behövdes till personvagnarna. De hade två vanliga bromsslangar i varje ände, men den ena var avsedd för huvudbehållaren om jag minns rätt, så det gällde att alla vagnar var vända på rätt håll, annars fick man korsa bromsledningrna innanför buffertbalkarna, vilket det finns bevarat exempel på.

En sak som ställde till en del trassel för mfÖSJ var vagnarnas tryckluftbroms. De fick väl vid elektrifieringen (vakuum tidigare) "enkammarbroms" (alltså en utmattningsbar, ej gradvis lossningsbar broms, det säkrare (och säkert dyrare) systemet Kunze-Knorr kom inte hit förrän omkring 1920 och då först till SJ-godståg) system Westinghouse, som normalt är kompatibel med dagens bromsar. MEN: Huvudledningstrycket var av någon anledning (Varför?) bara 4,5 "kg"/kvcm vilket gjorde att man fick tänka sig för när dessa vagnar gick med inkopplad broms. Då kunde bromsen fungera men det var lätt att få problem av olika slag annars.
Dessutom saknade vagnarna bromsregulator, alltså en tingest som automatiskt drar ihop bromsblocken till rätt spel när dessa slits vid bromsning, så man lär ha varit tvungen att varje dag från servicegrop skruva till bromsen för hand på vagnarna. Samtida spårvagnar brukade ju ha elektrisk motståndsbroms som sparar på bromsblock i hög grad, men sådant saknades alltså på SSnJ. Andra moderniteter som aldrig infördes heller var rullager, men på den korta trafikerade sträckan var det förmodligen knappast något problem mer än oljeförbrukningen.
/funderade CEO och kom som vanligt också på någon fråga

inte säger jag väl emot en som jobbade på banan, men var det co 2 som tidigare hade den inredningen?
(då kände han väl hasse och birger larsson, dom brukade valla runt mig i unga år inne på vagnhallen visande allehanda skapelser.)

Jodå, "Snus-Birger" och Hasse minns jag.

Christer minns nog lite fel ändå:
Som jag skrev tidigare är Co nr 11 teakklädd, (övriga i serien plåtklädda) om än något vandaliserad, sedan korgen reparerades efter smällen när det nu var. Den har alltså sina förarhytter kvar, om än med diverse utrustning borta i dessa.

Nu ringer det en liten klocka, 11:an var nog teakklädd, ja.

/Christer

Christer minns nog lite fel ändå:
Som jag skrev tidigare är Co nr 11 teakklädd, (övriga i serien plåtklädda) om än något vandaliserad, sedan korgen reparerades efter smällen när det nu var. Den har alltså sina förarhytter kvar, om än med diverse utrustning borta i dessa.

Nu ringer det en liten klocka, 11:an var nog teakklädd, ja.

/Christer

Enligt bilderna i Kenneth Landgrens bok var både Co 1 och 11 teakklädda. Co 1 hade samma korg med rundade hörn som övriga gamla vagnar medan Co11 har skarpa hörn som de "nya" vagnarna 3-4 från 1926 och 21-22 från 1912 - och motorvagnarna.

/Leif

Skillnaden på 11Â´an å 2/12 i ändarna är att 11an har intergrerade förarhytter i stommen medans hytterna på 2/12 var "dit monterade" och relativt enkla att ta bort (jo allt är relativt)..
Så 11an är mer ombyggd än di andre två...

Förvisso intressanta bilder från det som numera är en av SL:s "banor" med på den tiden lite mer ståndsmässiga fordon.
Jag hoppas att någon kan hjälpa till med att, förutom den nu genomförda lokalieringen av fotoställena, datera bilderna och identifiera fordonen, alltså motorvagnarna och manövervagnarna.
Helt klart är ju det lilla 2-axliga loket (som väl kallade motrvagn även den, litt XF?) nr 24 som väl byggdes kring reservmotorer eller nåt sånt men tyvärr brann upp och på det sättet åtminstone slapp skrotas tillsammans med de flesta andra vagnarna i mitten av 70-talet.
ÄF nr 25 som kom till SSnJ via några år hos SJ efter förstatligandet och elektrifieringen av SNJ har ju lyckligtvis sedan några år kommit tillbaka till Nynäshamn och NJM där renoveringen fortfarande pågår då och då.

Det är ju fantastiskt vilka tervliga bilder man kan hitta genom att titta till det här forumet då och då :-)

En fordon till som är i livet, förutom de som CEO nämner, är ju vagnen till vänster på bilden nedan. F.d MSJ nr 6 som väl numera finns hos Skånska Järnvägar.

[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0008.jpg[/img]

Bild 1:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0000.jpg[/img]

Vilket fantastiskt charmigt lok! Finns detta fordon bevarat?

Jag överlåter till betraktaren att ge besked om var bilderna togs den gången det begav sig!

1-2: Nacka station
3-4: Mellan Storängen ocg Saltsjö Duvnäs
5-6: Solsidan
7-10: Neglinge
11: Saltsjöbaden
12: Dalaröbryggan
13: Fisksätra?

Tackar före bilderna - och undrar vilket år de är tagna?

/Leif

Tackar före bilderna - och undrar vilket år de är tagna?

/Leif

Mycket intressanta bilder! Kan de vara tagna 1968 - det året gjordes väl en utfärd med XF24, detta med anledning av SJK tioårsjubileum? Nedanstående bild på XF24 tog jag dock i Neglinge 1976

[img]http://www.ekeving.se/b/sb/197x/Neglinge_XF24_1976.jpg[/img]

1-2: Nacka station
3-4: Mellan Storängen ocg Saltsjö Duvnäs
5-6: Solsidan
7-10: Neglinge
11: Saltsjöbaden
12: Dalaröbryggan
13: Fisksätra?
Tackar före bilderna - och undrar vilket år de är tagna?
/Leif<

jadå, stämmer väl, men bild 13 är nog tagen på väg från solsidan med det branta slutet på tunnelvägen till vänster :-) då obebyggt;-)

Bild 13:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0012.jpg[/img]

Mycket intressanta bilder! Kan de vara tagna 1968 - det året gjordes väl en utfärd med XF24, detta med anledning av SJK tioårsjubileum? Nedanstående bild på XF24 tog jag dock i Neglinge 1976

[img]http://www.ekeving.se/b/sb/197x/Neglinge_XF24_1976.jpg[/img]

ja det verkar troligt årtal, den gamla "mjölkan" (mejericentral)synlig i bakgrunden på bild 6 revs 1969 på våren enligt en skrift.

Staffan g nu uppe i morshyttan avser att söka igenom sina egna foton från saltsjöbanan framöver om så önskas :-) :-) ;-)

/Leif<

jadå, stämmer väl, men bild 13 är nog tagen på väg från solsidan med det branta slutet på tunnelvägen till vänster :-) då obebyggt;-)

Bild 13:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0012.jpg[/img]

Nej, Solsidan kan jag inte hålla med om. Vid Tunnelvägen skulle berget bakom vagnen varit högre och brantare. Dessutom har det det väl aldrig funnits några ljussignaler i Solsidan? (Det står en huvudljussignal mittför vagnen.) Så länge ingen anna har något bättre förslag, tror jag att det är mellanblocket i Fisksätra. Men det vore kul om någon kan bekräfta eller dementera!

/Leif

Staffan g nu uppe i morshyttan avser att söka igenom sina egna foton från saltsjöbanan framöver om så önskas :-) :-) ;-)

Ja tack!

/Leif<

jadå, stämmer väl, men bild 13 är nog tagen på väg från solsidan med det branta slutet på tunnelvägen till vänster :-) då obebyggt;-)

Bild 13:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0012.jpg[/img]

Nej, Solsidan kan jag inte hålla med om. Vid Tunnelvägen skulle berget bakom vagnen varit högre och brantare. Dessutom har det det väl aldrig funnits några ljussignaler i Solsidan? (Det står en huvudljussignal mittför vagnen.) Så länge ingen anna har något bättre förslag, tror jag att det är mellanblocket i Fisksätra. Men det vore kul om någon kan bekräfta eller dementera!

/Leif

vänta, nu klickar det till för det fanns inte någon åker uppe vid erstaviksbadet:-P
du har nog rätt i fisksätra, vägen man ser till vänster är uppe vid nuvarande lännboskolan ungefär där gångbron går över till centrum.
signalen bör väl i.s.f vara innan fisksätra hpl som låg vid den numera rivna fisksätra gård ( vid dagens gångtunneln?)

bra att ta sig en extra koll, är vi överens !? :-)
(området är så förändrat och jag höll inte till så ofta där vid den tiden)

Staffan g nu uppe i morshyttan avser att söka igenom sina egna foton från saltsjöbanan framöver om så önskas :-) :-) ;-)

Ja tack!

kommer snart

Staffan g nu uppe i morshyttan avser att söka igenom sina egna foton från saltsjöbanan framöver om så önskas :-) :-) ;-)

Ja tack!

kommer snart

hittade några bilder från neglinge station 1953

[img]http://i330.photobucket.com/albums/l425/shrapnel59/farsan1.jpg[/img]
pappa är på väg till arbetet på atlas diesel, iklädd basker.:-)
(in memorial 1926-2005)

ställverket till höger kunde gärna ha varit lite bättre vinkel på men så dags nu;-)

[img]http://i330.photobucket.com/albums/l425/shrapnel59/farsan2.jpg[/img]

här har tåget kommit in "tag plats, var god stäng dörrarna" men om det är den sedvanliga person/godskupÃ¨n sist är för suddigt att se.

är vad staffan g lyckats få fram så långt, mer kommer!:-) :-) :-) :-D

Tackar före bilderna - och undrar vilket år de är tagna?

/Leif

Mycket intressanta bilder! Kan de vara tagna 1968 - det året gjordes väl en utfärd med XF24, detta med anledning av SJK tioårsjubileum? ...

Jodå, en av SJKs tioårsjubileumsutfärder: Stockholm-Solsidan-Saltsjöbaden-Stockholm 1968-05-23 - den första SJK-utfärd undertecknad deltog i - ack ja... //Anders

Bild 10:

Så här ser ÄF10 ut efter renoveringen. Nu fungerar åtminstone huvudmaskinen, men loket har ännu inte förflyttat sig för egen maskin ännu, nåt elektriskt fel är fortfarande trasigt! :-)

[image]

Ytterligare en bild på Xf 24 i Neglinge 1975.

Vart tog f.ö Hans Näckdahls SSnJ vagnar (först NBVJ) vägen? Vagnarna var Spårrensare Qm 58 och Nm 55. Uppställda i Åskott åtminstonde sent 1980 tal.
I SSnJ boken anges även att G3 100 renoverades och överlämnades till JVM 1976. Jag plåtade dock vagnen i transport från Tomteboda till JVM i Gävle redan 1970.

/ Conny

[image]

Har ett foto med en man framför SSnJ 7 hemma. Fotot togs under SJK:s resa med SSnJ 7 1963-11-17. På baksidan står att namnet på mannen är Fridolf Nitylow. Vem kan denne man vara?

Nitzlow! Gammal SJK-medlem!

Vart tog f.ö Hans Näckdahls SSnJ vagnar (först NBVJ) vägen? Vagnarna var Spårrensare Qm 58 och Nm 55. Uppställda i Åskott åtminstonde sent 1980 tal.

Spårrensaren stod kvar i Åskott förra sommaren.

Vart tog f.ö Hans Näckdahls SSnJ vagnar (först NBVJ) vägen? Vagnarna var Spårrensare Qm 58 och Nm 55. Uppställda i Åskott åtminstonde sent 1980 tal.

Spårrensaren stod kvar i Åskott förra sommaren.

[img]http://wochen.se/askott.jpg[/img]

Här kommer två bilder på Äf 25. Första bilden från Slussen 1969 och den andra från Neglinge 1970-04-30. Loket var redan då slitet enligt personal. 1970 arbetade f.ö några tongivande föreningsmedlemmar från bl.a SRJmf som konduktörer på f.d SSnJ. På hemfärden 1970-04-30 tjänstgjorde t.ex Ulf Landin.

[img]http://i399.photobucket.com/albums/pp74/ConnyS/SSnJlok251969SlussenfotoConnySernfa.jpg[/img]

[img]http://i399.photobucket.com/albums/pp74/ConnyS/SSnJlok251970-04-30NeglingefotoConn.jpg[/img]

Bild 10:
[img]http://i466.photobucket.com/albums/rr26/FredrikssonTGOJ/Allmant/SSnJSJK0009.jpg[/img]

Så här ser ÄF10 ut efter renoveringen. Nu fungerar åtminstone huvudmaskinen, men loket har ännu inte förflyttat sig för egen maskin ännu, nåt elektriskt fel är fortfarande trasigt! :-)

[img]http://i76.photobucket.com/albums/j23/Biskvin/unplugged1.jpg[/img]

Satt och jämförde bilderna såhär efteråt

På Christers bild har ÄF10 sina A-ändesmarkeringar (slickepinnar) i B-änden. Var detta vanligt på Saltsjöbanan, eller bara någon som skämtat aprillo?

//Fredrik Lundström

På Christers bild har ÄF10 sina A-ändesmarkeringar (slickepinnar) i B-änden. Var detta vanligt på Saltsjöbanan, eller bara någon som skämtat aprillo?

//Fredrik Lundström

Slickepinnarna visar fordonets [b]fram[/b]ända, inte A-ända. Det är olika saker.
/tell

På Christers bild har ÄF10 sina A-ändesmarkeringar (slickepinnar) i B-änden. Var detta vanligt på Saltsjöbanan, eller bara någon som skämtat aprillo?

//Fredrik Lundström

Slickepinnarna visar fordonets [b]fram[/b]ända, inte A-ända. Det är olika saker.
/tell

Aha! Jag är för modern för att tänka framände och bakände. Tack för svaret!

//FL

Kanske hade man konsekvent framändenskärmarna i samma ände (i så fall Slussen-änden) på alla fordon? Lätt att komma ihåg; framåt = mot Slussen!

/Leif

På Christers bild har ÄF10 sina A-ändesmarkeringar (slickepinnar) i B-änden. Var detta vanligt på Saltsjöbanan, eller bara någon som skämtat aprillo?

//Fredrik Lundström

Slickepinnarna visar fordonets [b]fram[/b]ända, inte A-ända. Det är olika saker.
/tell

Aha! Jag är för modern för att tänka framände och bakände. Tack för svaret!

//FL

****
Precis som Thomas Tell skriver, så är A-ände och framände helt olika saker.
De felaktigt benämnda [i]"A-ändesskärmarna"[/i], heter [b]framändesskärmar[/b].

[b]Skillnad:[/b]
A-, och B-ände, är en märkning, för att tekniskt kunna orientera sig på ett fordon.
Fram-, och bakände, är en säkerhetsrelaterad märkning, för att veta vad som är fram och bak på ett dragfordon. När en signalgivader vill visa "framåt" eller "back", måste han/hon veta vilket som är fram/bakände, för att lokföraren ska köra åt önskat håll.
Framändesskärmarna (slickepinnarna) utmäker framänden dagtid. Slutsignalen utmärker bakänden, nattetid. Ånglok undantaget. Där sitter skorstenen i framänden.
Framändesmärkningen slopades 1973, därefter är det alltid slutsignalen som utmärker bakänden.
Av vad som ovan sagts, framgår att det är en missuppfattning att A-, och B-märkningen ersatte framändesskärmarna.

Vanligtvis - men inte alltid - sammanfaller A-änden med framänden, men det är en annan sak.

HJP

På Christers bild har ÄF10 sina A-ändesmarkeringar (slickepinnar) i B-änden. Var detta vanligt på Saltsjöbanan, eller bara någon som skämtat aprillo?

//Fredrik Lundström

Slickepinnarna visar fordonets [b]fram[/b]ända, inte A-ända. Det är olika saker.
/tell

Aha! Jag är för modern för att tänka framände och bakände. Tack för svaret!

//FL

****
Precis som Thomas Tell skriver, så är A-ände och framände helt olika saker.
De felaktigt benämnda [i]"A-ändesskärmarna"[/i], heter [b]framändesskärmar[/b].

[b]Skillnad:[/b]
A-, och B-ände, är en märkning, för att tekniskt kunna orientera sig på ett fordon.
Fram-, och bakände, är en säkerhetsrelaterad märkning, för att veta vad som är fram och bak på ett dragfordon. När en signalgivader vill visa "framåt" eller "back", måste han/hon veta vilket som är fram/bakände, för att lokföraren ska köra åt önskat håll.
Framändesskärmarna (slickepinnarna) utmäker framänden dagtid. Slutsignalen utmärker bakänden, nattetid. Ånglok undantaget. Där sitter skorstenen i framänden.
Framändesmärkningen slopades 1973, därefter är det alltid slutsignalen som utmärker bakänden.
Av vad som ovan sagts, framgår att det är en missuppfattning att A-, och B-märkningen ersatte framändesskärmarna.

Vanligtvis - men inte alltid - sammanfaller A-änden med framänden, men det är en annan sak.

HJP

Är helt och hållet med på noterna.

Men samtidigt kan det vara bra, klargöra att uppmärkningen av
A-ände + B-ände på loken genomfördes UNGEFÄR under samma period
på 70-talet som avskaffandet av slickepinnar genomfördes. Därför
förekom lok med både A-markering, B-markering OCH slickepinnar
enbart under en begränsad tidsperiod och får ses som en parantes. WS.

M.a.o fans det fästen för 'slickepinnarna' även i B-ändan?
Sb/S2-loket som såldes till Danmark lär ju numera vara omklassificerat så att skorstenen är längst bak. Det 'ombyggdes' till högertrafik på detta sätt.

M.a.o fans det fästen för 'slickepinnarna' även i B-ändan?

****
Ja, åtminstone på en del äldre lok. T.ex. tidiga D-lok. Sedan har vi de kortkopplade loken på malmbanan. Där finns hållare i båda ändar, men då är det i A-änden på respektive del. När de går hopkopplade, så räknas hela enheten som [i]ett[/i] lok. Den ena A-änden blir då framände, och den andra A-änden blir bakände.

HJP

M.a.o fans det fästen för 'slickepinnarna' även i B-ändan?

****
Ja, åtminstone på en del äldre lok. T.ex. tidiga D-lok. Sedan har vi de kortkopplade loken på malmbanan. Där finns hållare i båda ändar, men då är det i A-änden på respektive del. När de går hopkopplade, så räknas hela enheten som [i]ett[/i] lok. Den ena A-änden blir då framände, och den andra A-änden blir bakände.

HJP

När ändrades tillämpningen av signaleringen så att hållare för vimplar/skärmar bara behövdes i en ända av dragfordon?

När infördes, och på vilket sätt stadfästes begreppen A- resp B-ände i stället för fram- resp bakände för orienteringen i dragfordons uppbyggnad?

M.a.o fans det fästen för 'slickepinnarna' även i B-ändan?

****
Ja, åtminstone på en del äldre lok. T.ex. tidiga D-lok. Sedan har vi de kortkopplade loken på malmbanan. Där finns hållare i båda ändar, men då är det i A-änden på respektive del. När de går hopkopplade, så räknas hela enheten som [i]ett[/i] lok. Den ena A-änden blir då framände, och den andra A-änden blir bakände.

HJP

När ändrades tillämpningen av signaleringen så att hållare för vimplar/skärmar bara behövdes i en ända av dragfordon?

[color=#36f]****
Vet inte.[/color]

När infördes, och på vilket sätt stadfästes begreppen A- resp B-ände i stället för fram- resp bakände för orienteringen i dragfordons uppbyggnad?

[color=#36f]****
Som framgår av tidigare inlägg i tråden ( http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=35467 ), så ersätter inte A-, och B-märkningen, framändesmärkningen.
Troligen har A-, och B-ände alltid funnits, men det började utmärkas ungefär samtidigt som framändesmärkningen slopades 1973.

HJP[/color]

M.a.o fans det fästen för 'slickepinnarna' även i B-ändan?

****
Ja, åtminstone på en del äldre lok. T.ex. tidiga D-lok. Sedan har vi de kortkopplade loken på malmbanan. Där finns hållare i båda ändar, men då är det i A-änden på respektive del. När de går hopkopplade, så räknas hela enheten som [i]ett[/i] lok. Den ena A-änden blir då framände, och den andra A-änden blir bakände.

HJP

När infördes, och på vilket sätt stadfästes begreppen A- resp B-ände i stället för fram- resp bakände för orienteringen i dragfordons uppbyggnad?

[color=#36f]****
Som framgår av tidigare inlägg i tråden ( http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=35467 ), så ersätter inte A-, och B-märkningen, framändesmärkningen.

Tackar för upplysningen, men den besvarar inte den ställda frågan.

[color=#36f]Troligen har A-, och B-ände alltid funnits, men det började utmärkas ungefär samtidigt som framändesmärkningen slopades 1973.

HJP[/color]

Lika lite troligt som det är att Robert Lind i Kramfors alltid funnits är det också att begreppen A- resp B-ände använts sedan samma urtid. Har de ö h t använts i ånglokssammanhang? Användes de för eldragfordon redan under försöksdriften i Tomteboda eller ...?

I SJK 13 finns en bild på ett av de båda T-loken innan de ombyggdes till 'vanliga' lok. I högra ändan av loket skymtar en lykta eller liknande på sotskåpsfronten, motsvarande syns inte i andra ändan. Kan detta vara en förlaga till framändesmarkering? På Fairlieloken behövdes det månne.

M.a.o fans det fästen för 'slickepinnarna' även i B-ändan?

****
Ja, åtminstone på en del äldre lok. T.ex. tidiga D-lok. Sedan har vi de kortkopplade loken på malmbanan. Där finns hållare i båda ändar, men då är det i A-änden på respektive del. När de går hopkopplade, så räknas hela enheten som [i]ett[/i] lok. Den ena A-änden blir då framände, och den andra A-änden blir bakände.

HJP

När infördes, och på vilket sätt stadfästes begreppen A- resp B-ände i stället för fram- resp bakände för orienteringen i dragfordons uppbyggnad?

[color=#36f]****
Som framgår av tidigare inlägg i tråden ( http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=35467 ), så ersätter inte A-, och B-märkningen, framändesmärkningen.

Tackar för upplysningen, men den besvarar inte den ställda frågan.

[color=#36f]Troligen har A-, och B-ände alltid funnits, men det började utmärkas ungefär samtidigt som framändesmärkningen slopades 1973.

HJP[/color]

Lika lite troligt som det är att Robert Lind i Kramfors alltid funnits är det också att begreppen A- resp B-ände använts sedan samma urtid. Har de ö h t använts i ånglokssammanhang? Användes de för eldragfordon redan under försöksdriften i Tomteboda eller ...?

****
Jamen Robert Lind i Kramfors, har ju alltid funnits, och kommer alltid att finnas - det vet ju alla!
Skämt åsido, jag skrev "troligen", eftersom jag inte är säker. Dessutom antog jag att vi avsåg sådana lok som har haft hållare för framändesskärmar, eller haft framändesmärkning av annat slag.
Hur det var i den "absoluta begynnelsen", överlåter jag till andra att bedöma.

HJP

Det kan ju dock finnas en logisk tidskoppling att man kan behöva 'orientera sig' på vad som är vilken ända. När den säkerhetsmässiga framändes-markeringen upphörde så kan de ju ha ersatts med att lokets konstruktionsmässiga fram/bak-ända markerades (där det inte självklart framgick). På ånglokstiden behövdes inte detta, om man bortser från de båda N/Qn-loken samt Fairlie-loken.
På högerstyrda tanklok kunde man ju i princip gjort som i Danmark med S2/Sb-loket, vänt på riktningen för att få förarplatsen på rätt sida, men traditionen vägde tyngre.