På Eniro fann jag en bra flygbild som visar var spåret till grusgropen i Åshusby strax nordost om Rosersberg har gått en gång i tiden. Färgskiftningarna i åkerjorden avslöjar sträckningen förvånansvärt tydligt även många år efter att spåret rivits. Står man på marken och tittar syns näst intill inget som tyder på en tidigare järnväg över markerna.

Är det någon som känner till mellan vilka år som spåret fanns och användes?

http://kartor.eniro.se/query?&what=map_adr&mop=aq&mapstate=7;17.88820341916...

/ Stefan

Jag sökte litegranna i Lantmäteriets kartbas och det närmaste jag lyckades komma var en karta från 1952 där man kan se att banvallen redan har hunnit återgå till markägaren närmast stambanan. Några hundra meter längre bort är den däremot intakt och benämns "Norslunda bandel". Spårets dragning går att följa tydligt fram till den plats där grusgropen borde legat (ungefär vid nuvarande infartskurvan till Blackvretens början ser det ut som). M a o hade banan varit borta ett tag 1952 men det återstår väl dessvärre fortfarande ca trekvarts sekel att precisera... ;-)

Inget svar på fråga mm, men karta inspirerade mig till "en liten flygtur". Till Gotland närmare bestämt. Kvalitén gör att man t ex kan följa hela GHJs planerade utbyggnad in till Roma, även om det verkar som om bilden är tagen innan sträckan Eken- Munkebos byggdes. Säkert kan man "flyga" till flera intressanta platser. Se http://kartor.eniro.se/query?&what=map_adr&mop=aq&mapstate=7;17.88820341916...

/ L G

På ekonomiska kartan från tiden runt 1900 ser det ut så här:

Först trodde jag att det betydde att spåret redan var borta, men så såg jag att vid platsen för grusgropen var det skog, åkrar och en gård. Det måste väl betyda att grusgropen inte var öppnad ännu, men att mark var reserverad för spåret.

Jag tog mig en titt på hur det såg ut runt Märsta station också. Det var lite skillnad mot nu:

Den är tagen innan vagnhall 2 byggdes. man kan ana grusgropsspåret i en svag båge ett par hundra meter norr om Tule. Vad jag inte visste var att både Tule och Bäl grusgrop omnämndes redan i SlRj:s besiktningsprotokoll från 10 maj 1902. Jag trodde bäl-gropen öppnade då Tule stängde 1924. Så fel man kan ha ibland.

"... Vid spårvexlarne till grustagen vid Halla och Bäl fattas fasta signaler.
För såvida icke dessa spårvexlar ofördröjande upptagas, skola vid desamma uppsättas med vexlarne förseglade fasta signaler och anordnas vagnstoppare öfver grusspåren samt uppsättas fripålar."

Undrar om det är nedanstående första vändskiva man ser en bit längre österut mot Visby på eniro? Efter SlRJ:s kurva, 300 m ca. Ett spår slutar i en rundel. Den vanliga vändskivan som vi vet om och ska återanvändas finns i ett buskage och syns inte.

"... Roma station tillhörig Gotlands jernvägsaktiebolag. Slite - Roma jernvägsaktiebolag har härstädes utvidgat spårsystemet och flyttat vändskivan. Hvaremot icke ännu lokomotivstallet blifvit flyttadt eller kolbås uppfördt och vagnvåg inlagd. De nyutlagda spåren voro icke fullt grusade och justerade. Vid Slite - Roma jernvägs ingångsspår skall plattform utläggas. Fast signal finnes och bör från densamma anornas ledning till ställback vid jernvägens ingångsvexel å stationen. Derjemte skall denna fasta signal så förbindas med den förutvarande fasta signalen för Gotlands jernväg, att dessa icke samtidigt kunna ställas till varsamhet."

Den är tagen innan vagnhall 2 byggdes. man kan ana grusgropsspåret i en svag båge ett par hundra meter norr om Tule. Vad jag inte visste var att både Tule och Bäl grusgrop omnämndes redan i SlRj:s besiktningsprotokoll från 10 maj 1902. Jag trodde bäl-gropen öppnade då Tule stängde 1924. Så fel man kan ha ibland.

- Låg grustaget nordväst om spåret, där vatenpölen ligger på flygfotot?

Undrar om det är nedanstående första vändskiva man ser en bit längre österut mot Visby på eniro? Efter SlRJ:s kurva, 300 m ca. Ett spår slutar i en rundel. Den vanliga vändskivan som vi vet om och ska återanvändas finns i ett buskage och syns inte.

-Menar du precis där kurvan slutar innan stationen?

"... Roma station tillhörig Gotlands jernvägsaktiebolag. Slite - Roma jernvägsaktiebolag har härstädes utvidgat spårsystemet och flyttat vändskivan. Hvaremot icke ännu lokomotivstallet blifvit flyttadt eller kolbås uppfördt och vagnvåg inlagd. De nyutlagda spåren voro icke fullt grusade och justerade. Vid Slite - Roma jernvägs ingångsspår skall plattform utläggas. Fast signal finnes och bör från densamma anornas ledning till ställback vid jernvägens ingångsvexel å stationen. Derjemte skall denna fasta signal så förbindas med den förutvarande fasta signalen för Gotlands jernväg, att dessa icke samtidigt kunna ställas till varsamhet."

Jag kan ta fel här nu men , växeln till grusgropen i Tule/halla låg 100 meter norr om där Tule stn-område slutar och går i 45 grader sydväst, alltså i riktning tillbaka mot Tule. Banvallen är täckt med gråmåssa och lite träd så det är inte helt lätt att se den om man inte vet var den går in från linjen ens om man står framför den. men man ANAR spåret på fotot om du förstorar upp. Ta mätstickan i nederkant till hjälp. Exakt 100 meter från tule stn område.

Jag hade fel. Det är något annat. I spårstumpen nr 49 1989 finns ett förslag från 1900 där vändskivan ligger ca 100 m öster om infartskurvan mot Roma station till. Men jag blir ändå inte klok på hur det har sett ut tidigt då det ändrades en hel del med flytt av lokstall. På en bkild från 1901 syns inte vändskivan fast den borde legat där! så frågorna hopar sig. Detta är sann jv-arkeologi.

Åshusby grp fanns i tidtabellsboken från omkring år 1921. Åren strax dessförinnan fanns "Krogsta grp" på (ungefär) samma plats. År 1950 var det sista året platsen Åshusby grp stod i grafiska tidtabellen. Ofta var det en viss eftersläpning från det att en plats försvann i verkligheten tills grafen ändrats.

Under bygget av järnvägen Stockholm - Uppsala hämtades grus ur Krogsta och Åshusby grusgropar. Om dessa var spåranslutna kan man inte utläsa ur arbetsrapporterna.

Jag tror mig iaf hittat bansträckningen till grusgropen.

Tack

Åshusby var inte bara en grusgrop.
Tar mig friheten att citera Peter Berggrens forskning om upplagsplatser.

Vattenfall hade i grusgropen en transformatorstation med spåranslutning.
c:a 1938 uppfördes upplagsplats (Ul) nr 11, som reserv till Häggviks omformarestation. Den var sedan i bruk vid olika tillfällen under kriget. Skyddshus för omformaraggregat kom att uppföras i mitten av grusgropen. När Antuna upplagsplats blev färdigställd 1944 avvecklades Upplagsplatsen i Åshusby.
Grusgropen var då också avvvecklad.
Det har varit oklart när spåret och skyddshuset skulle ha rivits.
Om uppgiften att marken återgått till markägare redan 1952 kan det också tyda på att spåranslutningen brutits mellan 1944-1952.
Jag har heller inte sett uppgifter i arkiv att beredskapsånglok skulle varit uppställda i skyddshuset vilket hypotetiskt kan tyda på att både spår och ev skyddshus var rivet när behov av sådana uppställningsplatser fanns från ca 1953 och framåt.
Vid besök på platsen 1972 kunde jag tydligt se var spåret in till grusgropen gått. Plintar till en riven trol. manskapsbyggnad fanns i grusgropen men inga rester av skyddshuset.

/ Conny Sernfalk