På 1950-talet började den stora järnvägselektrifieringen i Sverige bli klar. Inom SJ var man med rätta stolt över att på bara ett par decennier snabbt och effektivt ha elektrifierat stora delar av nätet. Man tyckte också att den "svenska modellen" med lågfrekvent växelström matad via utspridda omformarstationer var överlägsen andra system. Nu gällde det att försöka sälja kunnandet till andra järnvägsföretag som gick i elektrifieringstankar. Samtidigt kunde svensk elektroteknisk industri gynnas.

Hos Sveriges Järnvägsmuseum finns åtskilliga handlingar från SJ elektrotekniska byrå Ebr. Mycket av detta finns antagligen även hos Riksarkivet. Alltnog, hos järnvägsmuseum hittade jag en del material om de svenska försöken att sälja in sig i Portugal:

Thorsten Thelander, som varit chef för Ebr och påstås ha varit påtänkt som ny generaldirektör blev istället utnämnd till regeringsråd. Erik Upmark utnämndes till GD för SJ. 1951 skrev Thelander till den svenske ambassadören (?) i Portugal om att han ansåg sig "moraliskt bunden vid en del utredningsuppdrag" kring järnvägselektrifiering, om ett intressant uppdrag på Nya Zeeland (det gällde elektrifiering)och om vikten av att övertyga Portugals regering om "det svenska banelektrifieringsssystemets förträfflighet"

Jag har inte gått igenom allt material om de svenska aktiviteterna kring elektrifiering i Portugal, men i början av juli 1954 hade frågan avancerat så långt att Upmark fredagen den 2 juli försökte få tag på Åke Karsberg, som var Thelanders efterträdare som chef för Ebr. Karsberg hade dock redan åkt iväg till Blidö. Kanske hade han semester - annars var ju lördag en arbetsdag. Upmark lyckades inte få tag på Karsberg per telefon (Karsberg kanske var utom hörhåll för telefonapparaten med nummer Blidö 36?). Dock lyckades Upmark få iväg ett brev till Blidö, och Karsberg svarade samma dag med ett brev som dikterades per telefon. Uppenbarligen fanns hos SJ även en lördag eftermiddag personal som kunde skriva ut sådant som skulle till GD.

Upmarks och Karsbergs brevkonversation, inkl ett inlägg från Bengt Wijkman . Wijkman arbetade också på Ebr, och hade den 3 juli läst Upmarks utkast till brev till Karsberg och skrivit ner sin egen bedömning. En imponerande snabb aktivitet - som så ofta när Upmark var inblandad!

Det finns en del intressanta punkter som kommer fram i bland annat Upmarks brev. Man ville uppenbarligen helst att ASEA skulle få elektrifieringsuppdraget. Då skulle risken minska att utländska företag utnyttjade kunskap som SJ skaffat sig vid elektrifieringarna i Sverige (lite oklart för mig varför SJ måste lämna ut ritningar mm, kanske offentlighetsprincipen?).

Inom ASEA verkade det dock finnas delade meningar om man skulle engagera sig i en elektrifiering av CP. Konsumentkooperationens förgrundsgestalt Albin Johansson hade emellertid nämnt något som kunde tolkas som att KF (kooperativa förbundet) kanske kunde starta elektrifieringsverksamhet. KF hade i och för sig redan vissa elektriska aktiviteter - tillverkning av glödlampor (Luma), och Albin J lär ha varit pådrivande till att KF startade trådbuss- och trådlastbilstrafik. Steget till att börja elektrifiera järnvägar runt om i världen verkar dock väl stort och knappast i linje med KF:s affärsidé.

Elektrifieringar i Danmark nämns i samband med att ett danskt företag kunde tänkas ta hand om den portugisiska elektrifieringen, om nu varken ASEA eller KF var intresserade. SJ föreslog på 1950-talet att DSB skulle införa samma lågfrekvensssystem som i Sverige, men som vi vet kom växelströmselektrifiering i Danmark först långt senare och då med 50 Hz. Elektrifieringen av TGOJ, som ju genomfördes med medverkan från SJ, tas också upp.

Ett kopplingsschema för elektrifieringen i Portugal gjordes också upp av SJ (det länkade dokumentet omfattar endast den verbala beskrivningen; kopian av själva schemat var alltför dålig för att kunna återges, men det principiella upplägget var ungefär som i Sverige).

Hur gick det då med SJ:s alla ansträngningar för elektrifiering i Portugal? Ja, elektrifiering kom så småningom igång, dock inte med det svenska systemet utan med 50 Hz. Och jag tror inte SJ eller svenska företag i nämnvärd omfattning medverkade