Jag har just, om allt stämmer, upptäckt att mitt ursprungslän Dalarna har haft en 1067-bana: Utsjö-Uvån. Kan någon berätta något om den? Jag vet inte ens var i Dalarna dessa platser ligger.

Jag har just, om allt stämmer, upptäckt att mitt ursprungslän Dalarna har haft en 1067-bana: Utsjö-Uvån. Kan någon berätta något om den? Jag vet inte ens var i Dalarna dessa platser ligger.

Malungs kommun, söder om centralorten, mellan Västerdalälven och Sjöhusen invid Kappsjön (som rinner ut i Uvåsystemen ner mot Hagfors och Uddeholm vars bolag byggde banan). Anlagd 1897-73, nedlagd 1887, turistresor med hästdragen dressin fortgick några år till. Banan hade ånglok. Jvgbolaget avvecklades 1896 (Järnvägsdata 1999, sidan 275).

Har också för mig att det finns ett avsnitt om banan i boken "En nostalgisk resa på Dalarnas järnvägar" samt en artikel i en sockenbok från Malung ("Malung - ur en sockens historia" från 1971 enligt Jvgdata -99).

Banan kan åkas med bil idag, hela vägen från Ö Utsjö till Sjöhusen. Längs linjen passerar man bl.a ett läckert litet sågverk. ;-)

Tack för info. Men det stämde inte riktigt med alla årtal där va? "En nostalgisk resa på Dalarnas järnvägar" har jag tänkt läsa, men jag har valt att satsa på att få den i julklapp. Någon som har ytterligare info om banans ändamål, anläggare, val av spårvidd och orsak till nedläggningen?

Jag konstaterar nu också att det tycks ha funnits sju spårvidder i Dalarna, om man inkluderar den bruksbana i Borlängetrakten som hade 750 mm eller något liknande. Kan det stämma? De övriga spårvidderna skulle alltså vara 600, 802, 891, 1067, 1188 och 1435.

Haha, nej det var nog för sent på kvällen för att hålla isär årtal! ;-)

Såhär: byggd 1871-73, timmertransporter upphörde 1887 men användes sen för turisttrafik. Bolaget upphörde 1896.

Banan anlades som sagt av Uddeholmsbolaget och användes för timmertransporter mellan vattensystemen. Från sjön kunde man flotta i Uvån hela vägen ner till Uddeholm med omnejd.

Loken var 1(?) "Utsjö", Motala Verkstad 10/1871, 1897 sålt ÖBlJ 2 ’Gösta Wrede’, 1916 skrot och 2 "Malung" Avonside 1031/1874 ,1897 sålt ÖBlJ 1 "AUGUST BENTZER", 1906 (1916 ?) skrot.

Källor Industribaneföreningens listor och historiskt.nu. Om det finns bilder och fler uppgifter i ÖBlJ-boken känner jag inte till.

Banorna mellan/vid Domnarvet och Kvarnsveden hade 693 mm spårvidd.

M.v.h.
Ola

Loket (hade man bara ett?) var "Utsjö", Motala Verkstad 10/1871, 1897 sålt ÖBlJ 2 ’Gösta Wrede’, 1916 skrot.

Holmgren uppger två lok, UTSJÖ och MALUNG, det senare fr Avonside. Skrotade (båda på ÖBlJ) [b]1906 resp. 1916!![/b]

Loket (hade man bara ett?) var "Utsjö", Motala Verkstad 10/1871, 1897 sålt ÖBlJ 2 ’Gösta Wrede’, 1916 skrot.

Holmgren uppger två lok, UTSJÖ och MALUNG, det senare fr Avonside. Skrotade (båda på ÖBlJ) [b]1906 resp. 1916!![/b]

Japp, hittade det på historiskt.nu och redigerade mitt tidigare inlägg. Kom på att jag inte visste vad ÖBlJ 1 var för något. Det fanns fler brittisktillverkade 1067-lok än man tror. Man skulle ha fler av Holmgrens böcker...

M.v.h.
Ola

Vad? Kan man redigera här oxå? Liksom i PV? Hur då?

Ur [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=110]detta[/link] inlägg (finns under JvmV informerar):

"Registrering är frivillig och sker helt automatiskt. När du har registrerat dig får du ett mail till den epostadress som du har valt. I mailet står det hur du ska göra för att aktivera din registrering.
Som registrerad behöver du inte skriva in "Spam Check". Du har dessutom 60 minuter på dig att redigera ditt inlägg. Vidare är ditt namn eller alias skyddat från obehörig användning. Du kan även tryggt ange din epostadress eftersom ingen annan, inklusive spamrobotar, kan se den i klartext."

M.v.h.
Ola

Följande artiklar skall finnas

UTSJÖ JÄRNVÄG utdrag ur "Malung ur en sockens historia" Utsjö Järnväg / Lars G Bergman - s343-383ill

UTSJÖ JÄRNVÄG utdrag ur "SKINNAREBYGD - Malungs hbf årsbok 1951" s 21-25 / red Niss Hjalmar Matsson - MalugnABE-tryck 1951

Båda finns f ö i Svenska Järnvägsklubbens bibliotek, detta enligt bibliotekskatalogen på http://www.ekeving.se/sjk/bark.php

Fint - tackar. Går det att lägga in en redigera-länk, likadan som PV har?

När man postat ett inlägg finns en "redigera"-länk på sidan, nertill till höger, som är aktiv i 60 minuter som sagt. ;) Till höger om den finns också en länk "radera". Båda ligger rakt till höger om "Skriv ett svar" :) Som sagt, om man är registrerad och inloggad.

[img]http://arstuga.se/jvg/bilder/redigeraradera.jpg[/img]

Tack till Ola (och Kurt) för info om loken! Klart intressant.

När man postat ett inlägg finns en "redigera"-länk på sidan, nertill till höger, som är aktiv i 60 minuter som sagt. ;) Till höger om den finns också en länk "radera". Båda ligger rakt till höger om "Skriv ett svar" :) Som sagt, om man är registrerad och inloggad.

I S. Ivarssons tågforum fungerade dessa knappar även om man inte var registrerad. Skulle man inte kunna tillåta det även här? Det ger ju om inte annat eventuella syndare en möjlighet att korrigera sina misstag...

Jag har för mig att det finns ett litet häfte om Utsjöbanan skrivet av Erik Sundström också.

Här är en bild på loket August Bentzer.
[link=http://www.bentzer.se/loket.jpg]http://www.bentzer.se/loket.jpg[/link]

Mvh
/Björn

Här är en bild på loket August Bentzer.
[link=http://www.bentzer.se/loket.jpg]http://www.bentzer.se/loket.jpg[/link]

Mvh
/Björn

Hm. Det där är den bild som av Staffan Mörling anges vara tagen strax intill Lindfors gård längs Bosjöbanan (Skogsbana s. 27). Skulle det alltså vara så att loket August Bentzer lånades in för rälsläggningsarbetena på LBB?

Här är en till bild. Har mer info men måste leta lite i högarna.

[link=http://www.bentzer.se/lok.jpg]http://www.bentzer.se/lok.jpg[/link]

Mvh
/Björn

Man ser inte så värst mycket av loket men det ser absolut inte ut som en Avonside 1874 (vilket Utsjö 2 / ÖBlJ 1 skulle vara).

Helt riktigt är bilden från byggnaden av Lindfors-Bosjöbanan och loket ett typiskt Orenstein & Koppellok av den äldre typen, före 1913.
Dvs. borde vara LBB nr. 1 Petter med rätt omisskänlig stor fotogentank (för tillsatsoljeeldning) som syns mellan hyttfönstren.

Dag B

Jag har hört att loket på bilden skulle vara just Aug. Bentzer men det kanske inte stämmer då. Tydligen var det så att Östra Blekinge Jernvägs AB hade de inledande åren 5 lok varav 2 var för persontrafik. Dessa lok köptes 1897 och blev enl styrelseprotokoll; "På hemstellan af Verkställande Direktören beslöts att de å Trollhättan beställda lokomotiven skulle erhålla namnen "Gotth. Wachtmeister" och "Amiralen". Wachtmeister var landshövding i Blekinge och Bolagets ordförande var friherre W von Otter. Hans marina grad var "Amiral"
De övriga loken, inköpta begagnade från Blekinge Mellersta Jernvägs AB, hade införskaffats för själva byggandet av järnvägen och efter detta nyttjade för ranger- och godstrafik, b la sandtransporter för flottan och Karlskrona stad.
Enligt inventarieförteckningen upptagna som lok 1, 2 resp. 3.
Något av dessa var loket "August Bentzer".

Mer text på bilden nedan.

[link=http://www.bentzer.se/lok3.jpg]http://www.bentzer.se/lok3.jpg[/link]

..ja en liten urspårning där från huvudtråden. (ursäkta ordvitsen)

Här är sidan (dåligt scannad, beklagar...) ur Skogsbana:

[img]http://arstuga.se/jvg/bilder/lbb_petter.jpg[/img]

Lite mer om Petter (bl.a en bild) hittar man här: http://arstuga.se/bbv/texter/lokdata.htm

Ett par ex av den utsålda boken om Bosjöbanan (SJK 22) finns f n till salu i Mariefred. Även ett par ex av utsålda SJK 28, Svenska Småbanor, finns.
kurt_moller@hotmail.tabort.com