av jesper s, Saturday, November 22, 2008, 21:05 (5945 dagar sedan)
Hur kommer det sig att man körde med ånglok (B) på södra delen av Kust till Kustbanan så sent som på 1960-talet. Den elektrifierades ju 1955. Brist på ellok vid den tiden. Refererar till filmen "1435 Ånglok på 1960-talet, del 2".
av Jöran Johansson, Saturday, November 22, 2008, 21:16 (5945 dagar sedan) @ jesper s
En lång period av sträng kyla och nederbörd vintern 1966 gjorde att den ålderstigna elloksparken (inga Rc-lok var ju levererade ännu) drabbades av skador i sådan omfattning, att man beslöt att ta till ånglok ur beredskapsreserven. I stället för att "dutta" med ett ånglok här och ett där, så beslöt man att vissa linjer, bl.a. Alvesta - Kalmar/Karlskrona helt skulle gå över till ångtrafik för att frigöra ellok till andra linjer.
Det här tillståndet varade i stort sett under mars och en vecka in i april.
/Jöran
av jesper s, Saturday, November 22, 2008, 21:27 (5945 dagar sedan) @ Jöran Johansson
Åh, det var intressant. Gick ångloken hela vägen till Göteborg?
av Lars Olof Lidmo, Sunday, November 23, 2008, 07:30 (5945 dagar sedan) @ jesper s
Nej, när ett ånglok kom från Kalmar/Karlskrona till Alvesta behövde det service,
slaggning, kol- och vattentagning, sådant tager ju tid. Att just sträckan Alvesta - Kalmar/Karlskrona utsågs berodde på att det fanns fungerande anordningar kvar för ångdrift, visst kunde man få vatten även på eldriftstationer men oftast var anordningarna vid ordinarie uppehållsplatser
borta. Unserhåll kostar ju och det är ju svårt att motivera underhåll på anordningar som inte användes eller beräknas komma till användning. Sedan måste ju personvagnar ha ångvärme, pä mitten av 60-talet hade inte alla vagnar ångvärme. Endast en del 60-talsvagnar fick ångvärme för Danmarkstrafiken medan ångvärmen hade försvunnit från en del 40-talsvagnar genom borttagande vid revissioner. Det fanns tillräckligt med vagnar utrustade med ångvärme men det kunde behövas ändringar i vissa vagnskurser.
av jesper s, Saturday, November 22, 2008, 21:41 (5945 dagar sedan) @ Jöran Johansson
De lite snabbare loken vid den tiden (F och Rapid)har ju naturligtvis inte räckt till för alla snälltågen. Drogs snälltågen på stambanorna även av "farbrorlok" (Du och Da) på 1960-talet?
av Lars Olof Lidmo, Sunday, November 23, 2008, 07:14 (5945 dagar sedan) @ jesper s
Ja, även Ma-lok i Nordpilen till exempel.
av Per Ljungberg, Sunday, November 23, 2008, 15:47 (5945 dagar sedan) @ Lars Olof Lidmo
En av orsakerna till elloksbristen var att snön virvlade in i lagren och smälte där. Det var ju i huvudsak glidlager på D-loken då. Det bildades mycket isbeläggning runt hjul och underrede. Det tog tid att avisa loken så man kunde sköta underhållet. Man var ju inte van vid sådant i södra Sverige och hade få möjligheter till avisning. Sedan frös ju bromsblocken, ja hela bromssystem, fast och man fick bromsplattor på hjulen så alla hjulvarvar var upptagna. Det trängde också in snö i motorerna och ledde till jordfel. Detta drabbade också de dieselelektriska loken. Allt detta ledde till att många ellok/diesellok stod i kö för att åtgärdas. Underhållsorganisationen var inte dimensionerad för en sådan vinter. Och SJ fick som vanligt hård kritik. De norrländska hamnarna frös till och det behövdes extra godståg för att frakta gods till västkusten. Det var faktiskt så att det t.o.m. gick Dm-lok i godståg till Göteborg.
PLj
av Sn, Monday, November 24, 2008, 21:33 (5943 dagar sedan) @ Per Ljungberg
Det gick extra godståg ganska flitigt. Bl a Varberg fick ökad utlastning.
Hg 553 och 554 kom i trafik efter ombyggnaden till Hg feb 66(ej ombyggd färdigt i nov 65). Men även TGOJ Hg användes i godståg till Varberg.Vänern var ju frusen och detta innebar även trafik med extra godståg. TGOJ Bt gick en hel del denna vinter till Göteborg.
Ånglok sattes åter i trafik. Är lite osäker på omfattningen. Vill minnas det gick ånglok på Kinnekullebanan.
Valborg var 30 april och jag vill minnas att SJK skulle hålla en sedan länge planerad utfärd från Österlän till Kristianstad. Denna lär ha stormat inne. Det var alltså full vinter ända in i maj månad.Sedan kom våren snabbt.
Själv åkte jag lastbil en måndag i feb till Falkenberg och sedan Hyltebruk och det var då minus 23 grader kallt. Vintern började i nov 65 och pågick alltså till maj 66.
Ett resultat blev att staten tillsatte en utredning om isbrytning och hösten 73 så kom Ale i tjänst i Vänern. Luleå är en viktig Malmhamn och en större och kraftigare isbrytare ytterligare anskaffades senare för Bottenviken.
Så här efteråt känns det konstigt att det varit så kalla vintrar. Det finns en bok som heter:Århundrades väder. Denna talar om klimatet för varje år uppdelad i 4 kvartal. Vilket år var det kallast på 1900 talet då. Många bud finns och många tror 1940 eller 1942,kanske 1966. Men det är ett år som kom senare 1986 där jan-mars var mycket kall. Följderna var stora för järnvägen då också.Men de flesta personer hade i början av år 1986 bra kläder och varmt på fötterna. En person berättade att han tog in bilbatteriet i lägenheten. Vi får nog hoppas att det inte blir så kallt igen. 1978 började också kallt med isbrytning i Östersjön.Ale,Ingemar,Gösta och Hector gjorde tjänst i Östrsjön. I början av 1966 var St Erik i trafik i Stockholm. I Malmö fanns isbrytare och Holger Danske hjälpte till i Öresund. Achilles tjänstgjorde i Östersjön,liksom gamla Atle. Ymer,Thule tjänstgjorde troligen i norra Östersjön och utanför Gävle.
Vintern 66 gick det även en del trävagnståg som ersättning för skadade vagnar. Utanför Göteborg fanns det även en kommunal isbrytare.Detta 1966 alltså. S Svensson
av Hans Broman, Monday, November 24, 2008, 20:34 (5943 dagar sedan) @ jesper s
De lite snabbare loken vid den tiden (F och Rapid)har ju naturligtvis inte räckt till för alla snälltågen. Drogs snälltågen på stambanorna även av "farbrorlok" (Du och Da) på 1960-talet?
Innan Rc började levereras 1966 fanns det inte särskilt många snälltåg och expresståg. F, Ra och Rb räckte till rätt stor andel av dessa tåg på stambanorna, i varje fall Stockholm - Malmö, Västra stambanan och Västkustbanan samt i någon mån andra stambanor. Men som du skriver drogs också en del snälltåg av Da och Du, och som andra har påpekat drogs Nordpilen av Ma Stockholm - Boden.
På 1970-talet, när Rc-leveranserna pågick och SJ hade omorienterat sitt trafikutbud fanns det betydligt fler snälltåg och expresståg än förut i tidtabellerna. Det blev då många snälltåg som fick dras av Da och Du, inte bara på sidolinjer utan också på stambanor. Så småningom avlöstes de gamla kämparna av Rc på allt fler linjer, men fortfarande en bit in på 1980-talet drogs några snälltåg av Da och Du.
av Jack Åkerlund, Monday, November 24, 2008, 21:35 (5943 dagar sedan) @ Hans Broman
Norra stambanan är ett bra exempel, Långsele. Där var ''Brunloken'' vanliga ända in på mitten av 1980-talet. Dom flesta godstågen hade ett/flera brunlok som dragkraft. Bl.a. timmertågen ifrån Hoting på Forsmo-Hotingbanan. Dragkraft var vanligast T44 på linjen Forsmo-Hoting, men T21 förekom också ända till 1984. I Långsele byte man till multipel Da, så var det ända till 1984. 1984 började Rc5:orna ta över, men multipel med Da var vanligt ända till 1985...
Även i persontågen, nattågen och i snälltågen förekom det Da och Du. Ma-loken utgjorde länge dragkraften i det s.k. Norrlandståget. Ra och F var väldigt vanliga i Långsele också. Via Ådalsbanan och Ostkustbanan körde man dom två snälltågen ''Ådalen'' och ''Ostkusten'' med bl.a. Ra, F, Da, Rc och ibland Hg-Hg2.
På 60-talet
Då var det Ma, Da, Du, F, Hg och så vidare som regerade. Det förekom också D-lok med träkorg, men byttes ganska snart ut mot stålkorg.
I godstågen kunde det också förekoma Of-lok, när Dm loken tagit över på malmbanan fick dom bl.a. tjänst i mellan sverige...