Hur specar man fukt, vibration, damm etc vid dylika installationer?

Min uppfattning är att vi talar Ex-godkänt (för tätheten) som tål obegränsat antal rena "hammarslag", för att hålla i ett ånglok.

Vad är gränsen för luftfukt, damm/smuts, vibrationer/stötar på "normalinstallationen"?

Går det att beskriva den "värsta miljön" där utrustningen kan förväntas fungera, och inte minst där leverantören törs hålla garantiutfästelserna?

Ska det vara Ex så är utbudet av delar mycket begränsat, minns att när vi byggde lite specialgrejor åt rök/kem dykare på räddningstjänsten var det krångligt att få till allt enligt regelboken.

Annars handlar det väl om att bygga så robust som möjligt och inte snåla på kvalitén på kablar, kontakter och sånt. Montera carkitet i en tät IP-klassad låda med telefonhållare, högtalare, mic och gärna en extern lur utanpå och så kanske stoppa i en lämplig acc. för säker strömförsörjning. Antennkabel köper man av kraftig industrityp och trär på skyddslang av något slag. Alla skarvar och kontakter fuktsäkras och drag/böj avslastas med tex krympslang med smältlim i och kanske vulktejp utanpå.

Rent generellt kan jag säga att orsakerna till dålig funktion på fordonsmonterad radioutrustning om man bortser från handhavandefel fördelade sig ungefär så här. Fukt, oxid, dålig jordning, felaktig montering eller klämskader på antenn inklusive kabel 70%. Strömförsörjning, oxid eller glapp i kabelanslutningar, för klen kabel osv. 25%. Övriga fel 5%.