Begreppet hlp är ganska vagt.:-(

Yrkesmässigt använt minst 81 år: Jag sett det först använt i 1883 års stationsförteckning. En JD-fråga var att parera alla omorganisationer: Så vi valde de begrepp som använts längst tid: Från i princip "tidernas morgon" till 1964 års omorganisation. Och även skymtat i hembygdsböcker etc.

Exempel på två hlp (år 1944)
Ormastorp hade både personal och styckegods
Ängelholms Värn hade personal men ej styckegods.

JD behandlar inte alls styckegods, bara vagnslast (Otillräckligt faktaunderlag). Se läsanvisningarna, sid 7. Där är också trafikplatsbegreppen förklarade.

En hlp kunde vara både bemannad (platsvakt) och obemannad. Bemanning nämns överhuvudtaget inte i JD. Även här då tillräckligt underlag saknats.

Jag föreslår författarna att i nästa upplaga använda mer precisa begrepp.:-)

Tyvärr är funktionen f n vakant.

Hittade en bok på biblioteket med namnet Järnvägsdata.

Begreppet hlp är ganska vagt.:-(

Exempel på två hlp (år 1944)
Ormastorp hade både personal och styckegods
Ängelholms Värn hade personal men ej styckegods.
Jag föreslår författarna att i nästa upplaga använda mer precisa begrepp.:-)

Det är inte ett dugg vagt. Om du hade besvärat dig med att läsa läsanvisningarna så hade du sett att de ger en definition av termen hlp. Den innehåller vad som karaktäriserar en hlp trafikmässigt och infrastrukturellt.

Jag föreslår dig att nästa gång läsa ordentligt innan du rackar ner på personer som har lagt ner mycket ideellt arbete på att åstadkomma ett värdefullt referensverk.