Har sett att på vissa fotografier finns skarvjärn med 6 bultar. När infördes dessa ?

Till vilken rälsvikt pratar vi om?

På trafikverkets sida finns det en ritning som visar 6-håls skarvjärn för rälen SJ43. Ritningen är daterad 1927. Huruvida det funnits 6-håls-skarvar på äldre rälsmodeller vet jag inte.

Ritningen heter A1987, och man kan söka fram den här:
Trafikverkets öppna arkiv för standardritningar Tyvärr verkar det inte gå att länka direkt.

Vet ej rälsvikt. Det lär väl inte ha funnits på de klenaste rälsvikterna ?

Det är säkert riktigt att 43-kg-rälen (1924 års modell) var den första och i Sverige hittills enda som haft 6-håls kraftiga vinkelskarvjärn. Med dessa var skarven stödd av tre sliprar, en under själva skarven och två på korta avstånd på ömse sidor om denna. Jag har för mig att treslipersskarven infördes redan 1924, men det är ju möjligt att man tidigt haft en annan konstruktion. Kanske är det den som hade små fyrhåls vinkelskarvjärn och som var vanlig på många 43-kg-spår. Senare infördes dubbelslipersskarven med plana fyrhåls skarvjärn. Den var avsedd för fjäderspiksspåren som infördes 1938. Treslipersskarven är fortfarande vanlig i spår med 43 kg räler. Däremot har man ofta låtit sliprarna få ligga med större avstånd intill skarvarna för att göra det möjligt att stoppa dem maskinellt.
Sven B

Jag tittade i SJ 75-årsminnesskrift, sid 224 och framåt. Där står ganska mycket om skarvkonstruktioner och olika lösningar. Rälsskarven var ju förr (och är ju fortfarande) en viktig underhållspunkt i spåret. Olika skarvjärn, förstärkningar och bultsystem prövades. Av texten framgår att tre typer av skarvar redan 1931 fanns för 43-kgrälerna: Svävande med 4-håls vinkelskarvjärn över två sliprar, 6-håls stora vinkelskarvjärn över tre sliprar och den dubbelslipersskarv som användes för fjäderspikspåren. Den tycks alltså ha varit aktuell redan tidigare även om man då inte haft fjäderspik.
Sven B

Även BJ och DSB hade skarvjärn med 6 bultar/hål.

Jag är rätt säker på att det var sexhåls skarvjärn även på den bit med klenare räler (34 kg/m?) som låg kvar mellan Möckhult och Oskarshamn i slutet av 1970-talet (byttes 1980 tror jag). Det var nedsatt hastighet till 60 km/h p g a de klenare rälerna.
Rälsen var från Krupp tillverkad under andra världskriget, en del räler valsade med årtal 1942 andra med 1943.

Jag är rätt säker på att det var sexhåls skarvjärn även på den bit med klenare räler (34 kg/m?) som låg kvar mellan Möckhult och Oskarshamn i slutet av 1970-talet (byttes 1980 tror jag). Det var nedsatt hastighet till 60 km/h p g a de klenare rälerna.
Rälsen var från Krupp tillverkad under andra världskriget, en del räler valsade med årtal 1942 andra med 1943.

På SJK-kartan "Järnvägskarta över Sverige, Banteknisk standard" från 1981-12-01 anges sträckan som utrustad med 34 kg räler. Annars var resten av sträckan till Nässjö redan då försedd med 43 kg räler.

Det tycks vara riktigt (enligt Nyléns redovisning av saken för något år sen) att DSB har haft skarvjärn med 6 bulthål på 45 kg räler och BJ detsamma på sina 43 kg räler (däremot inte på den senare 45 kg-rälen). I båda fallen rörde det sig om skarvjärn med vertikalt parti vid rälslivet, närmast horisontellt ovan rälsfoten och ett vertikalt parti nedanför mellan de två skarvsliprarna. Skarvjärnen hade stort tröghetsmoment och bör ha varit ganska motståndskraftiga mot nedböjning. Det låg bara två sliprar under skarvjärnet på dessa konstruktioner.
När det gäller NOJ-delen närmast Oskarshamn verkar det förvånande att man skulle ha haft 6-håls skarvjärn. Rälerna av modell SJ 34 (1899 års profil, 34,5 kg/m) har annars haft vanlig svävande skarv på två sliprar och med 4-håls vinkelskarvjärn. Sådana räler fanns på hela NOJ, åtminstone sedan 1920-talet enligt SvJF 50-årsskrift. Tills vidare är uppfattningarna delade om dessa skarvar...
Sven B

Jag är rätt säker på att det var sexhåls skarvjärn även på den bit med klenare räler (34 kg/m?) som låg kvar mellan Möckhult och Oskarshamn i slutet av 1970-talet (byttes 1980 tror jag). Det var nedsatt hastighet till 60 km/h p g a de klenare rälerna.
Rälsen var från Krupp tillverkad under andra världskriget, en del räler valsade med årtal 1942 andra med 1943.

På SJK-kartan "Järnvägskarta över Sverige, Banteknisk standard" från 1981-12-01 anges sträckan som utrustad med 34 kg räler. Annars var resten av sträckan till Nässjö redan då försedd med 43 kg räler.

Då var det hösten 1982 som det byttes. Någonstans har jag ett okopierat svartvitt negativ från spårbytet..

Att resten var 43 kg/m visste jag. Sth var 95 km/h men nedsatt på den klenare delen närmast Oskarshamn. Det gick ju tunga plåtar till Oskarshamns Varv i godstågen.

Tack!