Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 10. Strömavtagartyper? (Bana)
En mer geometriskt korrekt benämning skulle kunna vara parallellogram.
Sorry, för att sidorna ska vara parallella måste toppen och basen vara lika långa. Det finns vad jag vet äldre strömavtagare som hade ytterst kort bas och därmed nästan var en parallellogram, men det normala är att basen är betydligt längre än toppen.
Nu kastar jag mig ut på djupt vatten, men jag vill minnas att en äldre svensk term för bygeltypen är saxbygel.
En tidig variant kallades AEG-bygel. (Det kan nämnas att släpbyglar i början tycks ha kallats Siemensbyglar eftersom bygeltypen, och även systemet för luftledningsupphängning, ursprungligen var ett Siemenspatent)
Varför byglarna även kallats pantograf försöker följande Wikipedia förklara: https://sv.wikipedia.org/wiki/Strömavtagare och jag tror att de är något på spåret: ritverktyg som ska bevara vinklar t ex flyttbara linjaler - gärna i kombination med en regelrätt pantograf - har vinkelbevarandet gemensamt med bygeln som ska hålla slitskenans angreppsvinkel mot luftledningen under kontroll.
Hur initierad wikipediareferensen är vet jag inte, jag är direkt tveksam till påståendet att strömmen genom bygeln är lägre på likströms spårvägsanläggningar. Exemplet att IORE max tar ut 840 A är kul om man har i minnet att "storloken" Bbp/Bdp var säkrade till 1000 A och alltså kunde ta ut lika stora strömmar (det fanns förare som körde så det löste ut). Om jag minns rätt var X9P något lägre säkrade, men inte med mycket; 900 A eller så.
SI