Anteckningar om datum saknas men bilderna är tagna mellan den 19/6 och 6/7 1965 enligt omgivande anteckningar om filmen.
De anteckningar som finns är under bilderna.

El 10 2508 vid Oslo V.

Oslo V.

El 5, 2042

NSB WLABo1c 21076, tillverkad 1965.

El 8 2069, tillverkad 1948

Hg 763

Som vanligt fantastiska bilder. Noterar att Hg-loket har backspegel. Var det något krav från NSB?

Var är bilderna på sovvagnen och El.8 tagna? Gick det sovvagnar på Västbanenätet?

Bilden på Hg-loket antar jag är tagen på Östbanestationen?

Hg-loket er på Oslo Ø. El 8 og sovevognen er på Oslo V. Det er også de to første bildene. Det gikk nattog fra Oslo V til Sørlandsbanen med sovevogner til Arendal, Kristiansand og Stavanger.

Vad är det för vagn som är kopplad till El10-loket?

Vad är det för vagn som är kopplad till El10-loket?

Ser närmast ut att vara avsedd att underlätta växlingspersonalens arbete: plats för flera personer på fotstegen, lätt att byta sida under gång osv.

Vognen bak loket er en bremsevogn, på svensk må det vel bli bromsvagn. I I tillegg til at den kunne fungere som oppholdssted for sporskifteren, var den nedlastet og bremset sammen med lokomotivet. Vognen på bildet hadde nummer Xbr 5453 og var opprinnelig en lukket godsvogn G3, men ble bygd om tidlig på 1960-tallet. Den fantes så lenge Oslo V var i bruk, men ble skrotet ikke så lenge etter.

Oslo V var en liten og trang stasjon. I dagligtale ble den omtalt som "Vestbanen", akkurat som Oslo Ø ble kalt "Østbanen". Det som de fleste forbinder med Oslo V var selve persontasjonen, mens godstasjonen lå utenfor på et område som het Filipstad. Der lå også lokstallen der lok og motorvognmateriellet fikk vedlikehold. Mellom Filipstad og På Oslo V var en kløft med plass for fire spor som ble kalt for "Strupen".

Det var ingen mulighet for toglokene å kjøre rundt togstammen. Etter ankomst måtte derfor skifteloket skifte bort togstammen. Deretter kjørte togloket gjennom Strupen til Filipstad. Dette skjedde hver gang et lokktrukket tog ankom Oslo V. For for et ungt og toginteressert menneske var dette selvsagt meget interessant å følge med på. Og det skjedde noe hele tiden. På Oslo V var det bare seks plattformspor der spor 1 var ankomstspor. Spor 2 og 3 var for lokaltog med motorvogner. Loktrukne tog ble satt opp på spor 4, 5 og 6. Nattogene til Stavanger var så lange at de ble satt opp på to spor og først koplet sammen fem minutter før avgang.

I tidligere tider ble det brukt El 1 som skiftelok, som gradvis ble erstattet av El 10, som var like de svenske Ub-lokene. På bildet kan vi se lok 2508, som i dag er bevart av Norsk jernbanemuseum, og befinner seg på Hamar. I løpet av driftstiden oppnådde det å bli malt rødt, senere rødt med gule endepartier og helt til slutt ble det lakkert i spesielle farver for å delta i en TV-serie for barn som ble kalt Sesam sentralstasjon.

Vognen bak loket er en bremsevogn, på svensk må det vel bli bromsvagn. I I tillegg til at den kunne fungere som oppholdssted for sporskifteren, var den nedlastet og bremset sammen med lokomotivet. Vognen på bildet hadde nummer Xbr 5453 og var opprinnelig en lukket godsvogn G3, men ble bygd om tidlig på 1960-tallet. Den fantes så lenge Oslo V var i bruk, men ble skrotet ikke så lenge etter.

Oslo V var en liten og trang stasjon. I dagligtale ble den omtalt som "Vestbanen", akkurat som Oslo Ø ble kalt "Østbanen". Det som de fleste forbinder med Oslo V var selve persontasjonen, mens godstasjonen lå utenfor på et område som het Filipstad. Der lå også lokstallen der lok og motorvognmateriellet fikk vedlikehold. Mellom Filipstad og På Oslo V var en kløft med plass for fire spor som ble kalt for "Strupen".

Det var ingen mulighet for toglokene å kjøre rundt togstammen. Etter ankomst måtte derfor skifteloket skifte bort togstammen. Deretter kjørte togloket gjennom Strupen til Filipstad. Dette skjedde hver gang et lokktrukket tog ankom Oslo V. For for et ungt og toginteressert menneske var dette selvsagt meget interessant å følge med på. Og det skjedde noe hele tiden. På Oslo V var det bare seks plattformspor der spor 1 var ankomstspor. Spor 2 og 3 var for lokaltog med motorvogner. Loktrukne tog ble satt opp på spor 4, 5 og 6. Nattogene til Stavanger var så lange at de ble satt opp på to spor og først koplet sammen fem minutter før avgang.

I tidligere tider ble det brukt El 1 som skiftelok, som gradvis ble erstattet av El 10, som var like de svenske Ub-lokene. På bildet kan vi se lok 2508, som i dag er bevart av Norsk jernbanemuseum, og befinner seg på Hamar. I løpet av driftstiden oppnådde det å bli malt rødt, senere rødt med gule endepartier og helt til slutt ble det lakkert i spesielle farver for å delta i en TV-serie for barn som ble kalt Sesam sentralstasjon.

Tack! Väldigt informativa bilder.

De sista fyra länkarna är det inloggning till NJK på, jag begär inte att bilderna ska visas för oss som inte är medlemmar men tänkte bara skriva det så slipper alla prova i onödan :-)

Vognen bak loket er en bremsevogn, på svensk må det vel bli bromsvagn. I I tillegg til at den kunne fungere som oppholdssted for sporskifteren, var den nedlastet og bremset sammen med lokomotivet. Vognen på bildet hadde nummer Xbr 5453 og var opprinnelig en lukket godsvogn G3, men ble bygd om tidlig på 1960-tallet. Den fantes så lenge Oslo V var i bruk, men ble skrotet ikke så lenge etter.

I Sverige kallas de normalt växlarvagnar, de diskuterades här på forumet bl.a. 2015: http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=167531.

/Sven

Tack Thor för platsbestämning och tack alla för intressanta inlägg om bromsvagnen.

Bildet av 5.2042 er jeg nesten sikker på er fotografert på Grorud verksted. Plattformen på Nyland holdeplass bak parkeringsplassen i bakgrunnen.

/LF

De sista fyra länkarna är det inloggning till NJK på, jag begär inte att bilderna ska visas för oss som inte är medlemmar men tänkte bara skriva det så slipper alla prova i onödan :-)

Trycker du "cancel" på inloggningsrutan får du se bilden ändå.

Betyder "bremset sammen med lokomotivet" att lokets direktbroms verkade även på bromsvagnen?

Bilden från Oslo V med 3 tåg som verkar ha motorvagnar som tågdragare. Bm 65 >> 69 ?? Är inte så hemma på de norska motorvagnarnas littera. Det finns ju ett antal underlittera på resp. motorvagnstyp eller hur??
tobbe

De sista fyra länkarna är det inloggning till NJK på, jag begär inte att bilderna ska visas för oss som inte är medlemmar men tänkte bara skriva det så slipper alla prova i onödan :-)

Trycker du "cancel" på inloggningsrutan får du se bilden ändå.

Tack! Tänkte inte på att prova det, jag brukar backa ur sådana sidor eller stänga dem.

El 8 2069, tillverkad 1948

Oj, det var en intressant apparat!?

Ser ut som en något mindre kusin till svenska litt F. Om så är fallet så finns det säkert, liksom för litt F, släktskap med någon tysk konstruktion.

Hur stora, eller små, var likheterna med litt F och/eller något tyskt littera?

Kan någon kort beskriva maskinens väsentliga konstruktiva huvuddrag?

Vilken tjänstgöring var loktypen tänkt för, och på vilka linjer?

Och, hur blev sedan verkligheten, i början och i slutet av loktypens tjänstgöring?

Syntes de till på även svenska spår?

Hur väl uppfyllde loken de avsedda förmågorna (prestanda)? Hur var deras driftsäkerhet, vilka var de största typiska problemen med loken?

Hur ansåg de vara av dem som tjänstgjorde på dem, och av dem som underhöll dem?

Hur länge fanns de kvar i tjänst?

Nyfiken!

El 8 2069, tillverkad 1948

Oj, det var en intressant apparat!?

Ser ut som en något mindre kusin till svenska litt F. Om så är fallet så finns det säkert, liksom för litt F, släktskap med någon tysk konstruktion.

Hur stora, eller små, var likheterna med litt F och/eller något tyskt littera?

Kan någon kort beskriva maskinens väsentliga konstruktiva huvuddrag?

Vilken tjänstgöring var loktypen tänkt för, och på vilka linjer?

Och, hur blev sedan verkligheten, i början och i slutet av loktypens tjänstgöring?

Syntes de till på även svenska spår?

Hur väl uppfyllde loken de avsedda förmågorna (prestanda)? Hur var deras driftsäkerhet, vilka var de största typiska problemen med loken?

Hur ansåg de vara av dem som tjänstgjorde på dem, och av dem som underhöll dem?

Hur länge fanns de kvar i tjänst?

Nyfiken!

Förebilden är uppenbarligen förkrigstidens tyska E 18, byggda 1935-1939 och 1954-1955. Liknande är ju det lite mindre svenska F-loket som byggdes 1942-1949 och det ännu mindre NSB El 8 från 1940-1949, så NSB var tydligen före SJ med en E 18-kopia. Lite jämförande siffror på länkarna med lite kurs i teknisk utrikiska dessutom. Men det vore ju dessutom intressant att ta del av användarnas erfarenheter av dessa lok.
/CEO

El 8 fantes i 16 eksemplarer. De var bygd etter forbilde fra tyske E 18 og det var mange likheter. Ikke minst hjulstillingen 1´Do´1 og de karakteristiske hjulene hvor kraften fra motorene ble overført med hulaksel og medbringere til hjulene.

Det ble levert 8 lok i 1940 (2054-2062), deretter 3 i 1944 (2065-2067), 1 i 1947 (2068) og 4 i 1949. Lokene hadde elektrisk utstyr fra NEBB (Norsk Elektrisk Brown Boveri) og ble bgd på Thunes mekaniske verksted i Oslo. Reguleringen skjedde på trafoens primærside, det omtales vel som uppsideregulering på svensk. El 11 og El 13 som ble levert på 50- og 60-tallet fikk også dette. Lokene fikk sitt daglige vedlikehold på Filipstad i Oslo, i Drammen, i Kristiansand og Stavanger. Tyngre planlagt vedlikehold ble foretatt på verkstedet Grorud i Oslo.

Lokene ble til og begynne med brukt på begge sider av Oslo, men ble tidlig samlet i Drammen distrikt og brukt i gods- og persontog mellom Oslo og Stavanger. Lokene var etter datidens mål kraftige med 2828 hk. Løpeegenskapene var imidlertid ikke gode i større hastigheter og etter hvert ble de brukt mest i godstog der trekkraft var avgjørende. Lokene ble utrangert i årene 1981-1987. Et lok er bevart - 8.2060 som eies av Norsk Jernbanemuseum. Det oppbevares i lokstallen i Hamar.

Beste hilsen Henrik B.

Noen av dem som bygget disse lokene på Thune i 1940 fortalte at flere av de opprinnelige tegningene kom fra Tyskland. Hvilken tysk fabrikk kunne de ikke huske.

Noen av dem som bygget disse lokene på Thune i 1940 fortalte at flere av de opprinnelige tegningene kom fra Tyskland. Hvilken tysk fabrikk kunne de ikke huske.

Om förebilden till El8 var tyska E 18 så borde det ha varit från AEG då alla de loken byggdes där (utom två som komplementbyggdes efter kriget av Krupp, men då var El8 redan slutlevererade).

El 10 hadde en ekstra bremseslange for direktebremsen slik at bremsevognen bremset sammen med loket. Jeg tror aldri noen El 1 hadde slike.

Beste hilsen Henrik B.