Fundering om banunderhåll trafiksvaga bandelar då och nu?

Hej!
Jag har förundrat över i vilket fint skick många banor verkade vara när de lades ned. Såg nyss en film från förarhytt från sista tåget till Mölle, och banan såg ju oförskämt bra ut genom kamerans lins.

Har också grunnat lite på de satsningar man gjorde på smalspårsnäten med nya rälsbussar, bommar och signalställverk mm, och plötsligt en dag (känns det som) så ska banan bara läggas ned. Min känsla om 50-60-talen är att man satsade och investerade, och när banorna lades ned var det en helt fungerade och för sin tid hyfsat modern trafikapparat som bara stängdes ned.

Vi jämför idag och det som kanske varit så länge jag varit aktivt tågintresserad (80-tal). Dekadensen blir värre och värre, det växer igen, hastigheten sänks, och det står allmänt rätt risigt till med sekundära järnvägar som står inför nedläggning. Säkerheten må vara ok, men både Banverket och Trafikverket bangar ju inte direkt för att sätta ned hastigheten och bara rycka på axlarna. Västerdalsbanan var väl ett bra exempel? Minns också när Stångådalsbanans 34kg-räls var ett hot mot nedläggning. I mitt stilla sinne tänkte jag...funderar man på att lägga ned vägar så fort det behövs ny asfalt också?

Men dit jag vill komma är egentligen inte att gnälla på hur det är idag, mer att förundras hur det fungerade då? Var tänket mer att är det inte bestämt en nedläggning - då hålls det i skick tills det är beslutat?

Eller luras man av hormoslyrs-prutade banvallar utan ogräs och nostalgiska ögon som ser dessa fina miljöer på film, men egentligen var det inte så bra som det så ut?

Sven Bårström mm, några tankar om synen på trafiksvaga banor vs underhåll då och nu?

En viktig utgångspunkt är att banavdelningen m fl var underhållsorganisationer, dvs huvudsysslan var att underhålla banorna, investeringar gjordes endast i undantagsfall. Idag är det nästan tvärtom.

Sedan ska vi minnas att bemanningen var en helt annan än numera. Förvisso har investeringar i makadam, helsvetsat spår etc minskat underhållsbehovet högst väsentligt, men från Banverkets tillkomst började man mer målmedvetet dra ned på bemanningen. Jag vill hävda att detta gick bra under 1990-talet, trots att minskningen var några procent om året. Felet man sedan gjorde var att när man uppnått ett lagom läge fortsatte man att dra ned i ungefär samma takt, men med förödande konsekvenser.

När det sedan gäller asfalt är det så att omasfaltering kostar visserligen en hel del, men om man väntar tillräckligt länge blir beläggningen så dålig att den måste göras om från grunden, förmodligen till en kostnad som är i storleksordningen tio gånger större.

Det har väl hos oss äldre järnvägare alltid funnits ett talesätt att:
"Om man målar om stationshuset, då lägger man snart ner järnvägen"
Vissa banor kördes ner så totalt i botten, att en upprustning blev helt otänkbar ekonomiskt.
Jmf. Finspång-Hjortkvarn, inget underhåll, gräsbana, klen räls, sth 15 km/h, resultat urspåring.

Det har väl hos oss äldre järnvägare alltid funnits ett talesätt att:
"Om man målar om stationshuset, då lägger man snart ner järnvägen"
Vissa banor kördes ner så totalt i botten, att en upprustning blev helt otänkbar ekonomiskt.
Jmf. Finspång-Hjortkvarn, inget underhåll, gräsbana, klen räls, sth 15 km/h, resultat urspåring.

Så bättre underhåll hade gjort att det funnits så mycket trafik att banan funnits kvar idag?

/TKO

År 1982 var jag på ett mycket intressant föredrag i SJK-regi i Kävlinge, med chefen för bandistriktet i Malmö. Det var en mycket kunnig man med erfarenhet av banunderhåll sedan 50-talet. Han berättade bland annat att privatbanorna ( i Skåne) generellt sett var i ett miserabelt skick vid förstatligandet. Privatbanorna hade inte en tillräckligt god ekonomi för att hålla dem i skick. SJ lade därför ner mycket resurser för att rusta upp dem till acceptabel standard. Sedan är ju en annan sak att ogräs gör att en bana ser mer vanskött ut än den är. Klorex användes mycket flitigt och det var ett medel som var effektivt. Hormoslyr och andra preparat kom senare.

År 1982 var jag på ett mycket intressant föredrag i SJK-regi i Kävlinge, med chefen för bandistriktet i Malmö. Det var en mycket kunnig man med erfarenhet av banunderhåll sedan 50-talet. Han berättade bland annat att privatbanorna ( i Skåne) generellt sett var i ett miserabelt skick vid förstatligandet. Privatbanorna hade inte en tillräckligt god ekonomi för att hålla dem i skick. SJ lade därför ner mycket resurser för att rusta upp dem till acceptabel standard. Sedan är ju en annan sak att ogräs gör att en bana ser mer vanskött ut än den är. Klorex användes mycket flitigt och det var ett medel som var effektivt. Hormoslyr och andra preparat kom senare.

Skilj på två olika saker, dels teknisk standard och dels underhållsnivå.
Teknisk standard är vilken typ av räls, slipersavstånd, kurvradier, lutningar, dimensioneringen av banunderbyggnaden etc.
Har man låg teknisk standard, bryts komponenter, främst slipers, ned fortare. Ökar man belastning över den ursprungliga dimensionerande lasten sker nedbrytningen fortare.
Min misstanke är att chefen avsåg den tekniska standarden.

År 1982 var jag på ett mycket intressant föredrag i SJK-regi i Kävlinge, med chefen för bandistriktet i Malmö. Det var en mycket kunnig man med erfarenhet av banunderhåll sedan 50-talet. Han berättade bland annat att privatbanorna ( i Skåne) generellt sett var i ett miserabelt skick vid förstatligandet. Privatbanorna hade inte en tillräckligt god ekonomi för att hålla dem i skick. SJ lade därför ner mycket resurser för att rusta upp dem till acceptabel standard. Sedan är ju en annan sak att ogräs gör att en bana ser mer vanskött ut än den är. Klorex användes mycket flitigt och det var ett medel som var effektivt. Hormoslyr och andra preparat kom senare.

Skilj på två olika saker, dels teknisk standard och dels underhållsnivå.
Teknisk standard är vilken typ av räls, slipersavstånd, kurvradier, lutningar, dimensioneringen av banunderbyggnaden etc.
Har man låg teknisk standard, bryts komponenter, främst slipers, ned fortare. Ökar man belastning över den ursprungliga dimensionerande lasten sker nedbrytningen fortare.
Min misstanke är att chefen avsåg den tekniska standarden.

SJ höjde definitivt den tekniska standarden på flera banor, exempelvis det i en annan tråd omnämnda rälsbytet mellan Jenny och Hultsfred. Det var dock min uppfattning att han menade att även spårunderhållet var eftersatt på många håll när SJ tog över.

År 1982 var jag på ett mycket intressant föredrag i SJK-regi i Kävlinge, med chefen för bandistriktet i Malmö. Det var en mycket kunnig man med erfarenhet av banunderhåll sedan 50-talet. Han berättade bland annat att privatbanorna ( i Skåne) generellt sett var i ett miserabelt skick vid förstatligandet. Privatbanorna hade inte en tillräckligt god ekonomi för att hålla dem i skick. SJ lade därför ner mycket resurser för att rusta upp dem till acceptabel standard. Sedan är ju en annan sak att ogräs gör att en bana ser mer vanskött ut än den är. Klorex användes mycket flitigt och det var ett medel som var effektivt. Hormoslyr och andra preparat kom senare.

Skilj på två olika saker, dels teknisk standard och dels underhållsnivå.
Teknisk standard är vilken typ av räls, slipersavstånd, kurvradier, lutningar, dimensioneringen av banunderbyggnaden etc.
Har man låg teknisk standard, bryts komponenter, främst slipers, ned fortare. Ökar man belastning över den ursprungliga dimensionerande lasten sker nedbrytningen fortare.
Min misstanke är att chefen avsåg den tekniska standarden.

SJ höjde definitivt den tekniska standarden på flera banor, exempelvis det i en annan tråd omnämnda rälsbytet mellan Jenny och Hultsfred. Det var dock min uppfattning att han menade att även spårunderhållet var eftersatt på många håll när SJ tog över.

Många av de banor SJ tog över - men långt ifrån alla - var väl i stort sett konkursmässiga när SJ tog över och hade säkert inte haft rått att reinvestera och inte ens att underhålla i takt med nedslitningen.

Time: 251
SELECT COUNT(*) FROM mlf2_entries LEFT JOIN mlf2_akismet_rating ON mlf2_akismet_rating.eid = mlf2_entries.id LEFT JOIN mlf2_b8_rating ON mlf2_b8_rating.eid = mlf2_entries.id WHERE pid = 0 AND (mlf2_akismet_rating.spam = 0 AND mlf2_b8_rating.spam = 0) AND category IN (0, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 25, 14, 23, 19, 22, 24, 10, 21, 11, 12, 13, 15, 16, 26, 18, 20, 27)

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Fundering om banunderhåll trafiksvaga bandelar då och nu? (Bana)