Spårvidd 1485 mm eller fem fot i Sverige?

Detta är en fråga jag har ställt här i Järnvägshistoriskt forum tidigare för några år sedan, men aldrig riktigt fått svar på. Så jag försöker igen, då det var några år sedan jag försökte senast.

När man läser om planeringen av de svenska stambanorna innan de hade påbörjats så talas det om att de planerade att bygga banorna med en spårvidd av fem fot, alltså då svenska fot. Om detta hade blivit verklighet så hade det byggts banor med spårvidden 1485 mm. Det hade ju varit en rätt opraktisk spårvidd som troligen blivit unik för Sverige. Och spårvidden hade blivit för bred för samtrafik med normalspår och för smal för samtrafik med bredspåret i öst som är 1524 mm. Sverige skulle då alltså ha ett eget isolerat järnvägsnät om det hade blivit så.

Sverige hade inte infört metriska mått på den tiden. Nils Ericson som ju var en av de som ledde detta i begynnelsen lär ha varit en av de som gärna pratade om dessa fem fot. Även fler i det dåvarande toppskiktet lär ha pratat om fem fot.

Som tur är så blev det inga fem fot eller någon spårvidd på 1485 mm. Det blev normalspår istället och tack vare detta har Sverige internationell trafik, vilket man knappast hade haft annars.

Men en sak har jag i många år undrat och försökt forska i, men aldrig fått svar på. Hur allvarligt menade de med just fem fot? Menade de exakt fem fot och därmed 1485 mm spårvidd? Eller var detta bara en liten avrundning? Att det var lättare att i farten bara säga fem fot fast de menade 1435 mm?

Jag har genom åren träffat på ett annat intressant rykte som jag aldrig riktigt kan få varken bekräftat eller förnekat: Detta rykte säger att de från svenskt håll beställde första rälsen från England och fick detta levererat med ett fartyg. De skulle då beställt utrustning för fem fot, alltså 1485 mm spårvidd samt två arbetslok med den spårvidden. Men att engelsmännen som skickade iväg denna transport istället levererade två normalspåriga arbetslok, dvs loken Ajax och Titan. Så när man i Sverige väl hade fått loken, så byggde de spåren efter lokens spårvidd, som alltså egentligen var "fel" eller rättare sagt, inte enligt beställningen.

Kan denna historia vara sann? Eller är detta bara en myt eller en "saga" som tillkommit i efterhand? Men OM det nu skulle vara sant, så hade man ju tur att det blev "fel spårvidd" på loken, för tack vare det har man ju normalspår.

Någon som har svar på dessa frågor?

Jag har ställt samma fråga i Postvagnen, se länk: https://www.postvagnen.com/sjk-forum/showthread.php/28602-Sp%C3%A5rvidd-1485-mm-eller-f...

Tja, jag vet inte men tillåter mig att spekulera.
5 svenska fot är 1485 mm, d v s 50 mm bredare än vår alldagligt angivna spårvidd. Man kan ju tänka sig att man i "allmänt tal" (också bland förståsigpåare) tänkte sig att spårvidden kunde anges från rälmitt till rälmitt, vilket i och för sig skulle ge 1492 mm med de räler som först brukades vid Statens jernvägsbyggnader (huvudbredd 57 mm). Det är ju ganska nära 5 svenska fot. Kanske hade man i dagligt tal inte heller klart för sig hur rälprofilen skulle vara exakt måttsatt. Dessutom gäller ju 1435 mm (eller idag 1437 mm i Sverige) vid nybyggnad i rakspår. I kurvor ökas ju spårvidden i viss mån. Så det kanske inte är helt förvirrat att lite förenklat tala om 5 fot.
När man sedan skulle beställa materiel hade man anledning att vara mer precis.
Historien med de två loken som avgörande liknar mycket KURJ problem med 1093 mm. Man får förstås komma ihåg att när spårmaterielen beställdes i England måste man också ha måttsatt växlarna, och då blir det ju vissa problem, i varje fall om man går ut ifrån ritningar över hela växlar.

Jag håller givetvis med om att 1485 mm spårvidd (mätt på nutida sätt) hade varit ett elände för Sverige och Norge på lång sikt.
Sven B

Intressant fråga

Sverige hade inte infört metriska mått på den tiden. Nils Ericson som ju var en av de som ledde detta i begynnelsen lär ha varit en av de som gärna pratade om dessa fem fot. Även fler i det dåvarande toppskiktet lär ha pratat om fem fot.

1435 mm är om jag räknar rätt 4 fot 10 tum svenska mått med viss avrundning.
Så det verkar som du skriver rimligt att man använt 5 fot i diskussioner med allmänhet, riksdagsmän och övrig elit. Särskilt som det inte fanns någon allmänt känd standard för hur man mäter spårvidd.
Det här var också före industrialismens genombrott i Sverige med det fokus på exakta mått som vi idag tar för självklar. 2" kunde nog anses vara inom felmarginalen för de flesta.

Men en sak har jag i många år undrat och försökt forska i, men aldrig fått svar på. Hur allvarligt menade de med just fem fot? Menade de exakt fem fot och därmed 1485 mm spårvidd? Eller var detta bara en liten avrundning? Att det var lättare att i farten bara säga fem fot fast de menade 1435 mm?

Det här går nog aldrig att få svar på. Vissa personer kan mycket väl ha trott att det var exakt 5 fot andra mer järnvägstekniskt kunniga kan ha tänkt på 1435. I Oscars instruktion till Nils Ericsson 31/1-1855 står det dock att spårvidden skall vara samma som "Köping Hultsbanan eller 4 fot 8 1/2 tum Engelska mått" (Berglund Bårström ISBN 978-91-979236-1-3) så senast då var frågan avgjord.

Jag har genom åren träffat på ett annat intressant rykte som jag aldrig riktigt kan få varken bekräftat eller förnekat: Detta rykte säger att de från svenskt håll beställde första rälsen från England och fick detta levererat med ett fartyg. De skulle då beställt utrustning för fem fot, alltså 1485 mm spårvidd samt två arbetslok med den spårvidden. Men att engelsmännen som skickade iväg denna transport istället levererade två normalspåriga arbetslok, dvs loken Ajax och Titan. Så när man i Sverige väl hade fått loken, så byggde de spåren efter lokens spårvidd, som alltså egentligen var "fel" eller rättare sagt, inte enligt beställningen.

Kan denna historia vara sann? Eller är detta bara en myt eller en "saga" som tillkommit i efterhand? Men OM det nu skulle vara sant, så hade man ju tur att det blev "fel spårvidd" på loken, för tack vare det har man ju normalspår.

Denna historia motsägs av kung Oscars beslut ovan. Nils hade också järnvägskunnigt folk på plats i England som kunde korrigerat en felbeställning vilket även det motsäger denna skröna.

/Olof

Det här går nog aldrig att få svar på. Vissa personer kan mycket väl ha trott att det var exakt 5 fot andra mer järnvägstekniskt kunniga kan ha tänkt på 1435. I Oscars instruktion till Nils Ericsson 31/1-1855 står det dock att spårvidden skall vara samma som "Köping Hultsbanan eller 4 fot 8 1/2 tum Engelska mått" (Berglund Bårström ISBN 978-91-979236-1-3) så senast då var frågan avgjord.

Med andra ord var det intressenterna bakom KHJ som avgjorde Sveriges spårvidd. De var ju engelska, så det var naturligt för dem att välja "4 fot 8 1/2 tum Engelska mått", vilket vi väl ska vara tacksamma för.

Intressant fråga

Sverige hade inte infört metriska mått på den tiden. Nils Ericson som ju var en av de som ledde detta i begynnelsen lär ha varit en av de som gärna pratade om dessa fem fot. Även fler i det dåvarande toppskiktet lär ha pratat om fem fot.

1435 mm är om jag räknar rätt 4 fot 10 tum svenska mått med viss avrundning.
Så det verkar som du skriver rimligt att man använt 5 fot i diskussioner med allmänhet, riksdagsmän och övrig elit. Särskilt som det inte fanns någon allmänt känd standard för hur man mäter spårvidd.
Det här var också före industrialismens genombrott i Sverige med det fokus på exakta mått som vi idag tar för självklar. 2" kunde nog anses vara inom felmarginalen för de flesta.

Men en sak har jag i många år undrat och försökt forska i, men aldrig fått svar på. Hur allvarligt menade de med just fem fot? Menade de exakt fem fot och därmed 1485 mm spårvidd? Eller var detta bara en liten avrundning? Att det var lättare att i farten bara säga fem fot fast de menade 1435 mm?

Det här går nog aldrig att få svar på. Vissa personer kan mycket väl ha trott att det var exakt 5 fot andra mer järnvägstekniskt kunniga kan ha tänkt på 1435. I Oscars instruktion till Nils Ericsson 31/1-1855 står det dock att spårvidden skall vara samma som "Köping Hultsbanan eller 4 fot 8 1/2 tum Engelska mått" (Berglund Bårström ISBN 978-91-979236-1-3) så senast då var frågan avgjord.

Jag har genom åren träffat på ett annat intressant rykte som jag aldrig riktigt kan få varken bekräftat eller förnekat: Detta rykte säger att de från svenskt håll beställde första rälsen från England och fick detta levererat med ett fartyg. De skulle då beställt utrustning för fem fot, alltså 1485 mm spårvidd samt två arbetslok med den spårvidden. Men att engelsmännen som skickade iväg denna transport istället levererade två normalspåriga arbetslok, dvs loken Ajax och Titan. Så när man i Sverige väl hade fått loken, så byggde de spåren efter lokens spårvidd, som alltså egentligen var "fel" eller rättare sagt, inte enligt beställningen.

Kan denna historia vara sann? Eller är detta bara en myt eller en "saga" som tillkommit i efterhand? Men OM det nu skulle vara sant, så hade man ju tur att det blev "fel spårvidd" på loken, för tack vare det har man ju normalspår.

Denna historia motsägs av kung Oscars beslut ovan. Nils hade också järnvägskunnigt folk på plats i England som kunde korrigerat en felbeställning vilket även det motsäger denna skröna.

/Olof

Det är intressanta svar! Men de leder till följdfrågor:

Om INTE kung Oskar gav en instruktion där han sa åt de inblandade att ta samma som KHJ höll på att införa, kan det då ha blivit en annan spårvidd än normalspår i Sverige? Jag är inte alls säker på att t ex Nils Ericson var angelägen om normalspår. Han kan ha tänkt på andra sätt än vi är vana vid. Han var kanalbyggare. Han kan ha tänkt sig inarbetade svenska mått istället för något utländskt för att det skulle vara bättre för de som byggde banorna eller liknande.

Vi måste tänka på följande:

[list]
[*]Metriska mått fanns inte i Sverige
[*]Svenska mått, som svenska fot kan ha ansetts enklare vid bygge enligt dåtida sätt att tänka
[*]Samtrafik med andra länder var knappast påtänkt, så en egen spårvidd för Sverige var nog inget man var rädda för på den tiden
[*]Att beställa fordon från utlandet med en egen spårvidd var nog inget heller de var rädda för på den tiden
[/list]

Och så en fråga till. När kan denna skeppslast med räler och två arbetslok ha anlänt till Sverige? Den nämnda instruktionen från kung Oskar är daterad till 31/1-1855. Men skeppslasten faktiskt ha anlänt tidigare. Med tanke på att de första delarna av stambanorna öppnades 1956 så känns det ju synnerligen realistiskt att den nämnda skeppslasten ka ha anlänt under 1854 eller i januari 1855. Skulle det vara så, kan ju den myten eller "sagan" stämma.

Det här går nog aldrig att få svar på. Vissa personer kan mycket väl ha trott att det var exakt 5 fot andra mer järnvägstekniskt kunniga kan ha tänkt på 1435. I Oscars instruktion till Nils Ericsson 31/1-1855 står det dock att spårvidden skall vara samma som "Köping Hultsbanan eller 4 fot 8 1/2 tum Engelska mått" (Berglund Bårström ISBN 978-91-979236-1-3) så senast då var frågan avgjord.

Det är intressanta svar! Men de leder till följdfrågor:

Om INTE kung Oskar gav en instruktion där han sa åt de inblandade att ta samma som KHJ höll på att införa, kan det då ha blivit en annan spårvidd än normalspår i Sverige? Jag är inte alls säker på att t ex Nils Ericson var angelägen om normalspår. Han kan ha tänkt på andra sätt än vi är vana vid. Han var kanalbyggare. Han kan ha tänkt sig inarbetade svenska mått istället för något utländskt för att det skulle vara bättre för de som byggde banorna eller liknande.

Det var ett tag sedan jag läste boken jag refererar till men om jag minns rätt var författarnas slutsats att Nils Ericson varit mycket engagerad i utformningen av den instruktion han fick av kungen. Hade han velat ha en annan spårvidd så är det troligt att han kunde fått kungen att skriva det. Det står också att han skall ta hjälp av ett antal kunniga personer som hade erfarenhet från järnvägar i utlandet och som i många fall blev hans underlydande.

Boken rekommenderas för den som vill veta mer. Det har också publicerats ett antal biografier och redogörelser för de ledande figurerna i Nils team i Spår under åren.

Och så en fråga till. När kan denna skeppslast med räler och två arbetslok ha anlänt till Sverige? Den nämnda instruktionen från kung Oskar är daterad till 31/1-1855. Men skeppslasten faktiskt ha anlänt tidigare. Med tanke på att de första delarna av stambanorna öppnades 1956 så känns det ju synnerligen realistiskt att den nämnda skeppslasten ka ha anlänt under 1854 eller i januari 1855. Skulle det vara så, kan ju den myten eller "sagan" stämma.

Beställningen har knappast gått iväg innan det fanns pengar att betala med. De fanns i sin tur inte förrän det fanns riksdags- och regeringsbeslut för att starta bygget. Riksdagen tog sitt beslut 18 november 1854. Tredje februari 1855 kommer den första anhållan om pengar. Arbetena började med terrassering 30 april 1855 men till det behövdes varken lok eller räls. [tidigare nämnd källa]

Jag tror att vi måste kategorisera denna berättelse som en sägen med rötter i verkliga händelser på andra järnvägar om det inte finns tydligare bevis.

/Olof

Det var ett tag sedan jag läste boken jag refererar till men om jag minns rätt var författarnas slutsats att Nils Ericson varit mycket engagerad i utformningen av den instruktion han fick av kungen.

"Kungen" var väl på den här tiden "Kgl Maj:t" d.v.s. regeringen. Hans majestät satt i och för sig ordförande vid konseljerna, men det är inte alls säkert att Nils Ericson förde den här dialogen direkt med Oscar personligen.

Det var ett tag sedan jag läste boken jag refererar till men om jag minns rätt var författarnas slutsats att Nils Ericson varit mycket engagerad i utformningen av den instruktion han fick av kungen.

"Kungen" var väl på den här tiden "Kgl Maj:t" d.v.s. regeringen. Hans majestät satt i och för sig ordförande vid konseljerna, men det är inte alls säkert att Nils Ericson förde den här dialogen direkt med Oscar personligen.

Bygget av stambanorna var en så stor sak för Sverige att även kungen kan ha varit involverad, till exempel i den meningen att han kallade till sig Ericson för audiens. Något liknande stambanebygget hade aldrig gjorts förut. Turerna gås igenom i boken. Den rekommenderas.

/Olof

Det var ett tag sedan jag läste boken jag refererar till men om jag minns rätt var författarnas slutsats att Nils Ericson varit mycket engagerad i utformningen av den instruktion han fick av kungen.

"Kungen" var väl på den här tiden "Kgl Maj:t" d.v.s. regeringen. Hans majestät satt i och för sig ordförande vid konseljerna, men det är inte alls säkert att Nils Ericson förde den här dialogen direkt med Oscar personligen.

På den tiden kom inte kungen undan med att enbart leda konseljen, han skulle även underteckna besluten.

(en ordning som avseende lagar fortfarande gäller i vårt sydvästra grannland, låt vara att de har en dronning f n)

Det var ett tag sedan jag läste boken jag refererar till men om jag minns rätt var författarnas slutsats att Nils Ericson varit mycket engagerad i utformningen av den instruktion han fick av kungen.

"Kungen" var väl på den här tiden "Kgl Maj:t" d.v.s. regeringen. Hans majestät satt i och för sig ordförande vid konseljerna, men det är inte alls säkert att Nils Ericson förde den här dialogen direkt med Oscar personligen.

På den tiden kom inte kungen undan med att enbart leda konseljen, han skulle även underteckna besluten.

(en ordning som avseende lagar fortfarande gäller i vårt sydvästra grannland, låt vara att de har en dronning f n)

I pluralis majestatis ! : ”Vi Sveriges , Götes och Vendes konung... namn och namnteckning”. ”Och hava vi till yttermera visso med vårt kungliga sigill bekräfta låtit” .

Det var ett tag sedan jag läste boken jag refererar till men om jag minns rätt var författarnas slutsats att Nils Ericson varit mycket engagerad i utformningen av den instruktion han fick av kungen.

"Kungen" var väl på den här tiden "Kgl Maj:t" d.v.s. regeringen. Hans majestät satt i och för sig ordförande vid konseljerna, men det är inte alls säkert att Nils Ericson förde den här dialogen direkt med Oscar personligen.

På den tiden kom inte kungen undan med att enbart leda konseljen, han skulle även underteckna besluten.

(en ordning som avseende lagar fortfarande gäller i vårt sydvästra grannland, låt vara att de har en dronning f n)

I pluralis majestatis ! : ”Vi Sveriges , Götes och Vendes konung... namn och namnteckning”. ”Och hava vi till yttermera visso med vårt kungliga sigill bekräfta låtit” .

Och som framgår av mitt inlägg i Postvagnen så var det officiellt kungligt beslut att bygga med spårvidd 5 svenska fot.
Enligt SJ 50år del1, s.60
Hur detta sedan i verkligheten förvandlades till 1435mm återstår.

Det var ett tag sedan jag läste boken jag refererar till men om jag minns rätt var författarnas slutsats att Nils Ericson varit mycket engagerad i utformningen av den instruktion han fick av kungen.

"Kungen" var väl på den här tiden "Kgl Maj:t" d.v.s. regeringen. Hans majestät satt i och för sig ordförande vid konseljerna, men det är inte alls säkert att Nils Ericson förde den här dialogen direkt med Oscar personligen.

På den tiden kom inte kungen undan med att enbart leda konseljen, han skulle även underteckna besluten.

(en ordning som avseende lagar fortfarande gäller i vårt sydvästra grannland, låt vara att de har en dronning f n)

I pluralis majestatis ! : ”Vi Sveriges , Götes och Vendes konung... namn och namnteckning”. ”Och hava vi till yttermera visso med vårt kungliga sigill bekräfta låtit” .

Och som framgår av mitt inlägg i Postvagnen så var det officiellt kungligt beslut att bygga med spårvidd 5 svenska fot.
Enligt SJ 50år del1, s.60
Hur detta sedan i verkligheten förvandlades till 1435mm återstår.

Och alltså ett direktiv till i del.2 s.146 där man fastställer spårvidd till 1435mm

Nu finns det alltså fyra olika svar på detta:

[list]
[*]Det fanns beslut om 5 svenska fot, dvs 1485 mm spårvidd, men detta ändrades vid något tillfälle innan bygget kom igång.
[*]Det handlade inte om 5 svenska fot utan 5 foot, dvs då 1524 mm, men även detta ändrades vid något tillfälle innan bygget kom igång. Ett intressant alternativ då det hade inneburit rysk spårvidd i Sverige om det hade blivit så.
[*]Det har aldrig varit meningen att det skulle vara 5 svenska fot enligt vårt sätt att tänka, utan 1435, men om man med viss rälsvikt mätte på ett utvalt ställe kunde det bli 1485 mm eller 5 svenska fot, alltså en liknande historia som Italien har.
[*]Det var aldrig frågan om några 5 fot seriöst. 1435 mm var beslutat, men det var bara en förenkling och avrundning för att det blev lättare att beskriva allmänt för folk då.
[/list]

Så vilket av dessa alternativ kan då vara sanningen?

Nu finns det alltså fyra olika svar på detta:

[list]
[*]Det fanns beslut om 5 svenska fot, dvs 1485 mm spårvidd, men detta ändrades vid något tillfälle innan bygget kom igång.
[*]Det handlade inte om 5 svenska fot utan 5 foot, dvs då 1524 mm, men även detta ändrades vid något tillfälle innan bygget kom igång. Ett intressant alternativ då det hade inneburit rysk spårvidd i Sverige om det hade blivit så.
[*]Det har aldrig varit meningen att det skulle vara 5 svenska fot enligt vårt sätt att tänka, utan 1435, men om man med viss rälsvikt mätte på ett utvalt ställe kunde det bli 1485 mm eller 5 svenska fot, alltså en liknande historia som Italien har.
[*]Det var aldrig frågan om några 5 fot seriöst. 1435 mm var beslutat, men det var bara en förenkling och avrundning för att det blev lättare att beskriva allmänt för folk då.
[/list]

Så vilket av dessa alternativ kan då vara sanningen?

Antagligen har alla alternativ ovan varit sanning för några av allmänheten och beslutfattarna under resans gång. Det är sällan alla har samma uppfattning om en så teknisk och i sammanhanget faktiskt ganska liten detalj som framtida stambanors exakta spårvidd. Mycket viktigare för beslutsfattarna var frågan om staten överhuvudtaget skulle bygga järnvägar och hur de skulle finansieras.

/Olof

Jag har ånyo kontrolläst den kungliga skrivelsen av den 22 januari 1855 (den första skrivelsen i SJB serie av inkommande skrivelser). I den nämns inget om spårvidd, lutningar och liknande tekniska saker.

Har genom åren noterat att en del uppgifter i SJs minnesskrift 1906 avviker från motsvarande i samtida källmaterial.

Jag har ånyo kontrolläst den kungliga skrivelsen av den 22 januari 1855 (den första skrivelsen i SJB serie av inkommande skrivelser). I den nämns inget om spårvidd, lutningar och liknande tekniska saker.

Har genom åren noterat att en del uppgifter i SJs minnesskrift 1906 avviker från motsvarande i samtida källmaterial.

Detta anser jag vara trådens viktigaste inlägg. Det kullkastar senare källor som hävdar motsatsen och därmed är det fortsatt oklart när slutligt beslut om spårvidd fattades.

Det här går nog aldrig att få svar på. Vissa personer kan mycket väl ha trott att det var exakt 5 fot andra mer järnvägstekniskt kunniga kan ha tänkt på 1435. I Oscars instruktion till Nils Ericsson 31/1-1855 står det dock att spårvidden skall vara samma som "Köping Hultsbanan eller 4 fot 8 1/2 tum Engelska mått" (Berglund Bårström ISBN 978-91-979236-1-3) så senast då var frågan avgjord.

Det är intressanta svar! Men de leder till följdfrågor:

Om INTE kung Oskar gav en instruktion där han sa åt de inblandade att ta samma som KHJ höll på att införa, kan det då ha blivit en annan spårvidd än normalspår i Sverige? Jag är inte alls säker på att t ex Nils Ericson var angelägen om normalspår. Han kan ha tänkt på andra sätt än vi är vana vid. Han var kanalbyggare. Han kan ha tänkt sig inarbetade svenska mått istället för något utländskt för att det skulle vara bättre för de som byggde banorna eller liknande.

Det var ett tag sedan jag läste boken jag refererar till men om jag minns rätt var författarnas slutsats att Nils Ericson varit mycket engagerad i utformningen av den instruktion han fick av kungen. Hade han velat ha en annan spårvidd så är det troligt att han kunde fått kungen att skriva det. Det står också att han skall ta hjälp av ett antal kunniga personer som hade erfarenhet från järnvägar i utlandet och som i många fall blev hans underlydande.

Boken rekommenderas för den som vill veta mer. Det har också publicerats ett antal biografier och redogörelser för de ledande figurerna i Nils team i Spår under åren.

Och så en fråga till. När kan denna skeppslast med räler och två arbetslok ha anlänt till Sverige? Den nämnda instruktionen från kung Oskar är daterad till 31/1-1855. Men skeppslasten faktiskt ha anlänt tidigare. Med tanke på att de första delarna av stambanorna öppnades 1956 så känns det ju synnerligen realistiskt att den nämnda skeppslasten ka ha anlänt under 1854 eller i januari 1855. Skulle det vara så, kan ju den myten eller "sagan" stämma.

Beställningen har knappast gått iväg innan det fanns pengar att betala med. De fanns i sin tur inte förrän det fanns riksdags- och regeringsbeslut för att starta bygget. Riksdagen tog sitt beslut 18 november 1854. Tredje februari 1855 kommer den första anhållan om pengar. Arbetena började med terrassering 30 april 1855 men till det behövdes varken lok eller räls. [tidigare nämnd källa]

Jag tror att vi måste kategorisera denna berättelse som en sägen med rötter i verkliga händelser på andra järnvägar om det inte finns tydligare bevis.

/Olof

Jag tror i sig också att historien om fartyget och arbetsloken kan vara en sägen, även om jag inte är 100 % säker. Men när det gäller Nils Ericson är jag däremot inte alls säker. Jag har genom åren på flera ställen träffat på att han brukade prata om 5 fot, inte om någon variant på temat.

KHJ jobbade oberoende av Nils Ericson och tog fram sin spårvidd genom att de visste att den var standard och att loktillverkarna föredrog den osv. Kungen kan mycket väl då ha blivit påverkad där och tyckt att det är bättre att ta det som man redan börjat med än att hitta på något eget.

Men med Nils Ericson ser jag det inte alls som säkert. Han kan mycket väl med sina erfarenheter av kanalbygge och därmed vana vid större byggprojekt ha ansett att man borde använt svenska mått för svenska arbetare eller liknande.

Detta kan vi förstås diskutera länge.
Vi får dock komma ihåg att såväl Tyskland som Frankrike och Danmark tidigt valde i runda tal 1435 mm spårvidd (Frankrike 1440 mm i början). Och i England, som var föregångaren, hade man normalspår. Det påverkade både spår- och fordonsutformning i Europa, och det var ju närmast självklart att vi hämtade våra lösningar i England. Ericson skriver ju också till Stieler att man bör köpa de två byggnadsloken för att senare kunna använda dem på den färdiga banan. Så också han var säkert vid den tiden inställd på 4,83 svenska fot = 1435 mm. Att han tidigt talade om 5 fot tror jag är en grov, oprecis formulering innan man fastställt måttet, möjligen också påverkad av om man mätte mellan rälernas insidor eller deras mittlinjer.
Jag vill inte tro att Ericson när tiden var mogen skulle ha velat välja en egen svensk (och norsk) spårvidd, även om vi inledningsvis inte såg möjligheten till samtrafik på järnväg med Danmark och kontinenten. Och varför skulle han ha velat skilja statsbanenätet från Nora - Örebrobanan genom 5 cm spårviddsskillnad?
Sven B

Detta kan vi förstås diskutera länge.
Vi får dock komma ihåg att såväl Tyskland som Frankrike och Danmark tidigt valde i runda tal 1435 mm spårvidd (Frankrike 1440 mm i början). Och i England, som var föregångaren, hade man normalspår. Det påverkade både spår- och fordonsutformning i Europa, och det var ju närmast självklart att vi hämtade våra lösningar i England. Ericson skriver ju också till Stieler att man bör köpa de två byggnadsloken för att senare kunna använda dem på den färdiga banan. Så också han var säkert vid den tiden inställd på 4,83 svenska fot = 1435 mm. Att han tidigt talade om 5 fot tror jag är en grov, oprecis formulering innan man fastställt måttet, möjligen också påverkad av om man mätte mellan rälernas insidor eller deras mittlinjer.
Jag vill inte tro att Ericson när tiden var mogen skulle ha velat välja en egen svensk (och norsk) spårvidd, även om vi inledningsvis inte såg möjligheten till samtrafik på järnväg med Danmark och kontinenten. Och varför skulle han ha velat skilja statsbanenätet från Nora - Örebrobanan genom 5 cm spårviddsskillnad?
Sven B

Du har rätt i ditt sätt att resonera. Dessutom sa allt sunt förnuft att man borde ha valt 1435 mm. Och så blev det ju 1435 mm också. Den saken är klar. Men det finns några saker att tänka på:

[list]
[*]De första allra första banorna som byggdes i Sverige var inte normalspåriga, men fungerade ju bra ändå.
[*]Man visste redan på den tiden att om man skulle importera fordon så gick det att beställa dessa även med egen spårvidd.
[*]Tanken på samtrafik med andra länder fanns nog hos få personer på den tiden.
[*]Tanken på Norge bör nog också tas bort, då det visserligen var en union, men lät dessa frågor vara oberoende av varandra.
[/list]

Jag är helt bombsäker på att det fanns de som stod i spetsen för projektet som förespråkade 1435 mm spårvidd och redan från början ville ha identiskt med vad som fanns i Frankrike, Tyskland och även började införas i Danmark. Men jag är däremot inte säker på att detta gällde just Nils Ericson. För det är just han som enligt uppgifter jag hittade för flera år sedan som verkar ha fört på tal om 5 fot.

Nils Ericson var dessutom inte en järnvägsman, han var istället kanalbyggare och kan därmed ha haft lite andra sätt att tänka. Svenska staten hade skickat ut folk till de andra länderna i Europa för att se hur det var konstruerat och för att sedan kopiera deras lösningar i Sverige. Och dessa personer verkar förespråka 1435 mm.

En som helt klart förespråkade 1435 mm var pionjären, nämligen Adolf Eugène von Rosen. Det var ju von Rosen som var initiativtagare till järnväg i Sverige och inte Nils Ericson. Och von Rosen ville helt klart ha samma spårvidd som övriga Europa höll på att bygga ut. Men så var von Rosen rent allmänt en person som eftersträvade att göra Sverige till ett land som skulle bli jämförbart med övriga Europa. Man skulle nog kunna se honom som en tidig EU-anhängare eller liknande.

Men Nils Ericson verkar faktiskt inte alls så kontinental som de andra. Han ska inte förväxlas med sin bror John, som däremot garanterat hade velat ha 1435 mm av praktiska skäl. Nils Ericson däremot kan alltså mycket väl ha förespråkat svenska mått åt svenska byggjobbare eller något sånt.

Jag får faktiskt till och med intrycket att folk som stod i spetsen för projektet förespråkade 1435 mm, medan just Nils Ericson hade avvikande åsikt och ville ha just 5 svenska fot, alltså 1485 mm. Men att Nils Ericson till slut fick släppa detta då han hade alla emot sig.

Och så en fråga till. När kan denna skeppslast med räler och två arbetslok ha anlänt till Sverige? Den nämnda instruktionen från kung Oskar är daterad till 31/1-1855. Men skeppslasten faktiskt ha anlänt tidigare. Med tanke på att de första delarna av stambanorna öppnades 1956 så känns det ju synnerligen realistiskt att den nämnda skeppslasten ka ha anlänt under 1854 eller i januari 1855. Skulle det vara så, kan ju den myten eller "sagan" stämma.

Beställningen har knappast gått iväg innan det fanns pengar att betala med. De fanns i sin tur inte förrän det fanns riksdags- och regeringsbeslut för att starta bygget. Riksdagen tog sitt beslut 18 november 1854. Tredje februari 1855 kommer den första anhållan om pengar. Arbetena började med terrassering 30 april 1855 men till det behövdes varken lok eller räls. [tidigare nämnd källa]

Jag tror att vi måste kategorisera denna berättelse som en sägen med rötter i verkliga händelser på andra järnvägar om det inte finns tydligare bevis.

Utan att göra en mera omfattande sökning i tillgängliga källor kan följande två utdrag ur brev från Nils Ericson definitivt förvandla den ursprungliga hypotesen till en skröna.

Brev till Beijer den 21 juli 1855. Beijer var ansvarig för Södra stambanan från Malmö men därtill även under Nils Ericson den högst ansvarige för ban- och maskinteknik.

[img]images/uploaded/2022020514463161fe8dc7dee0a.jpg[/img]

Brev till Stieler den 13 november 1855. Stieler var anlitad som "maskinkonstruktör" och fungerade även som inköpare och kontrollant i England.

[img]images/uploaded/2022020514493961fe8e83b436a.jpg[/img]

Det gällde att vara noga med måttet 1 fot ety trettiosextusen dylika utgjorde en gammal mil.

Intressant fråga

Sverige hade inte infört metriska mått på den tiden. Nils Ericson som ju var en av de som ledde detta i begynnelsen lär ha varit en av de som gärna pratade om dessa fem fot. Även fler i det dåvarande toppskiktet lär ha pratat om fem fot.

1435 mm är om jag räknar rätt 4 fot 10 tum svenska mått med viss avrundning.
Så det verkar som du skriver rimligt att man använt 5 fot i diskussioner med allmänhet, riksdagsmän och övrig elit. Särskilt som det inte fanns någon allmänt känd standard för hur man mäter spårvidd.
Det här var också före industrialismens genombrott i Sverige med det fokus på exakta mått som vi idag tar för självklar. 2" kunde nog anses vara inom felmarginalen för de flesta.

Men en sak har jag i många år undrat och försökt forska i, men aldrig fått svar på. Hur allvarligt menade de med just fem fot? Menade de exakt fem fot och därmed 1485 mm spårvidd? Eller var detta bara en liten avrundning? Att det var lättare att i farten bara säga fem fot fast de menade 1435 mm?

Det här går nog aldrig att få svar på. Vissa personer kan mycket väl ha trott att det var exakt 5 fot andra mer järnvägstekniskt kunniga kan ha tänkt på 1435. I Oscars instruktion till Nils Ericsson 31/1-1855 står det dock att spårvidden skall vara samma som "Köping Hultsbanan eller 4 fot 8 1/2 tum Engelska mått" (Berglund Bårström ISBN 978-91-979236-1-3) så senast då var frågan avgjord.

Nu blev din korta citat-hänvisning så kort att det lilla fel som smög sig in förvirrar i onödan, så här är den lite mer utförligt: Berggrund, Lars; Bårström, Sven (2014), Berggrund, Lars; Bårström, Sven; Herpai, Robert m.fl., red., De första stambanorna : Nils Ericsons storverk, Gävle: Sveriges Järnvägsmuseum

(jag är dessutom säker på att Sven Bårström är högst densamme som skrev trådens första svarsinlägg :-) )

Ursäkta felstavningen; mitt fokus var på att få ISBN-rätt.

Enligt gamla meterboken 1883 var 1430 mm 4 fot 8 tum 1,6 linier.
1440 dito dito och 5 linier. 1435 då 4 fot 8 tum 3,3 linier.
5- 1,6= 3,4 delat med 2=1,7+ 1,6 = 3,3
En linie var 2,97 mm. Men 10 linier var 21 mm. så måtten gick aldrig jämt upp.
Inte så konstigt att man allmänt sa´ 5 fot.
Gemene man kunde ju knappt räkna. Desto mindre hålla alla siffror i huvudet/ Sune.

Gemene man kunde ju knappt räkna. Desto mindre hålla alla siffror i huvudet/ Sune.

Nu är vi väl OT, men folk som kunde göra affärer i vårt gamla myntsystem med alla olika enheter och dessutom olika slag av riksdaler med olika värde, var nog bättre på huvudräkning än vi.

Det var en annan sak , som den gode Sten Broman sa´
DE voro helt i klass med Dig och Mig...:-D

Time: 225
SELECT COUNT(*) FROM mlf2_entries LEFT JOIN mlf2_akismet_rating ON mlf2_akismet_rating.eid = mlf2_entries.id LEFT JOIN mlf2_b8_rating ON mlf2_b8_rating.eid = mlf2_entries.id WHERE pid = 0 AND (mlf2_akismet_rating.spam = 0 AND mlf2_b8_rating.spam = 0) AND category IN (0, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 25, 14, 23, 19, 22, 24, 10, 21, 11, 12, 13, 15, 16, 26, 18, 20, 27)

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Spårvidd 1485 mm eller fem fot i Sverige? (Bana)