Röd märktavla (röd, fyrkantig, med svart text) infördes vid Statens järnvägar med 1973 års trafikregler (säo). Den skulle i stället för gul fyrkantig märktavla finnas på infartssignaler till s.k. ”krysstationer”, en icke-officiell beteckning på sådan station (nu: driftplats) på dubbelspårig bana som bara bestod av växelförbindelser från det ena spåret till det andra och där infartssignalen följdes direkt av blocksignalen vid stationsgränsen (nu: utfartsblocksignalen). Den särskilda betydelsen av den röda märktavlan var att infartssignalen aldrig fick passeras utan tillstånd av tågklareraren (vilket vid denna tid var tillåtet i vissa speciella fall vid andra infartssignaler). 1994 slopades den särskilda betydelsen av röd märktavla, men enligt säo kunde fram till 2009 sådana finnas kvar tills utbyte hade gjorts. Det är oklart när den sista röda märktavlan försvann i praktiken på Banverkets järnvägsnät, förmodligen redan i slutet av 1990-talet.

På Roslagsbanan och Saltsjöbanan infördes den röda märktavlan med 1981 års RB-säo resp. 1983 års SB-säo, med samma betydelse som vid SJ: att infartssignalen aldrig fick passeras utan tillstånd av tågklareraren (RB) / tågledaren (SB). Den användes dock på RB och SB inte vid någon s.k. krysstation. På RB fanns den i praktiken bara på den inre infartssignalen vid Stockholm Ö. På SB sattes den upp på infartssignalerna till de s.k. växelstationerna Nacka växel, Järla växel, Storängens växel och Duvnäs växel. Dessa bestod endast av den tågspårsskiljande växeln mellan enkelspår och dubbelspår, och de signaler som stod närmast den växeln blev klassade som infartssignaler men fungerade också som blocksignaler för den närmast efterliggande blocksträckan. Den röda märktavlan försvann 1996 från RB och 1998 från SB.
/up