Tipsar om en länk till en avhandling om en numera utdöd verksamhet.

Staten som trädgårdsmästare

Denna avhandling är både trevlig att läsa och "nyttig" som dokumentation över järnvägens betydelse för samhällets prydande. Den försvarades igår i Mariestad.
SJ, men säkert också enskilda järnvägar, hade ju ambitionen att hålla en hög standard på sina stationsmiljöer, och trädgårdsanläggningarna spelade en viktig roll.
Från början var det banavdelningens ansvar. Där hade man växtdepåer på flera ställen i landet. Det fanns trädgårdsmästare på distrikten som svarade för anläggningarnas utformning och skötsel.
En kvarleva av detta hade vi på 9:e bd i Sundsvall, där distriktsträdgårdsmästaren Almberg på vintrarna satt inne på bdx och planerade och förberedde sommarsäsongen. Han svarade också för depån i Österås ovanför Långsele. Den finns kvar idag också men är i privat ägo och har ingen koppling till järnvägen.
Sven B

Under min uppväxt på 50-talet i en banvaktstuga vid Roslagsbanan kom med jämna mellanrum en man och formklippte hagtornshäcken längs tomtgränsen mot spåret. Jag har ett diffust minne av att han också skötte om de gräsmattor och små rabatter som fanns vid stationshusen.

Tom Hedlund

Rekommenderas till läsning!

När jag var en liten snorunge, bodde jag ca en km från hållplatsen 'Torpgärdan' ca en km från Boden C längs linjen mot Luleå. Den hållplatsen betjänades enbart då det var trav på den närbelägna travbanan med samma namn. Jag antar det var extratåg.
Men - på andra sidan spåret låg SJ:s växtdepå! Den var inte inhägnad på något sätt, så det var roligt leka där. Blomstren brydde jag mig inte om - men det gick ju en liten JÄRNVÄG genom området!
Där fanns ett litet ånglok! Det var roligt och litet spännande att klättra omkring på loket. Det var inte under ånga, men röra något tordes vi ungar inte göra. Spåret var smalt, numera förstår jag att det var 600mm.
Vad hade loket för uppgift? Det fanns inga vagnar. Hade jag då, för ca 70 år sedan, insett att jag ca 70 år senare skulle skriva detta, hade jag noterat tillverkningsskylten! Men jag antar O&K!
OT: hur många travbanor har haft egen hållplats vid en järnväg?
Berra

och en särskild anställd trädgårdsmästare. Om detta finns att läsa i 1922 års minnesskrift. Där finns också bilder på växthusen exteriör och interiör. Man hade tre växthus och drivbänkar där man drog upp plantor. Det fanns stf som var synnerligen intresserade och anlade verkliga praktanläggningar vid sina stationer. En sådan var stins Adolf Virgin, som under sin tid i Grängesberg och Åmål anlade verkliga mönsteranläggningar.

Vem vill inte minnas Svensbro?
http://www.hsj.se/hsj/svensbro.asp

och en särskild anställd trädgårdsmästare. Om detta finns att läsa i 1922 års minnesskrift. Där finns också bilder på växthusen exteriör och interiör. Man hade tre växthus och drivbänkar där man drog upp plantor. Det fanns stf som var synnerligen intresserade och anlade verkliga praktanläggningar vid sina stationer. En sådan var stins Adolf Virgin, som under sin tid i Grängesberg och Åmål anlade verkliga mönsteranläggningar.

Dessa växthus fans kvar när jag var ung i Åmål. Troligen till runt 1970?
Tog SJ över växthusen? Antar att det med tiden blev privat ägande av växthusen.
BJ
Bilder från DM

Kom att tänka på att man i Storvik har återupplivat trädgårdskonsten, visserligen i blygsam skala och med volontärer, men ändå ....

Länk till FB-gruppen Järnvägar förr och nu:

https://www.facebook.com/photo/?fbid=5446668878732679&set=pcb.4772295949537185

Dessa växthus fans kvar när jag var ung i Åmål. Troligen till runt 1970?
Tog SJ över växthusen? Antar att det med tiden blev privat ägande av växthusen.

Enligt den aktuella avhandlingen så togs växtdepån i Åmål över av SJ när BJ förstatligades och avvecklades efter ett beslut 1953. Enligt samma beslut skulle även växtdepåerna i Alingsås, Boden och Östersund avvecklas. De båda senare ersattes av en nyinrättad växtdepå i Österås.

Aktuella flygfoton talar för att växthusen i Åmål fortfarande finns kvar. Jag har någon gång sett handlingar rörande SJs avveckling av verksamheten. Ett vagt och därmed ytterst osäkert minne säger att Åmåls stad tog över anläggningen för sin verksamhet. Fastigheten tycks dock ägas av Jernhusen.

När jag var en liten snorunge, bodde jag ca en km från hållplatsen 'Torpgärdan' ca en km från Boden C längs linjen mot Luleå. Den hållplatsen betjänades enbart då det var trav på den närbelägna travbanan med samma namn. Jag antar det var extratåg.
Men - på andra sidan spåret låg SJ:s växtdepå! Den var inte inhägnad på något sätt, så det var roligt leka där. Blomstren brydde jag mig inte om - men det gick ju en liten JÄRNVÄG genom området!
Där fanns ett litet ånglok! Det var roligt och litet spännande att klättra omkring på loket. Det var inte under ånga, men röra något tordes vi ungar inte göra. Spåret var smalt, numera förstår jag att det var 600mm.
Vad hade loket för uppgift? Det fanns inga vagnar. Hade jag då, för ca 70 år sedan, insett att jag ca 70 år senare skulle skriva detta, hade jag noterat tillverkningsskylten! Men jag antar O&K!
OT: hur många travbanor har haft egen hållplats vid en järnväg?
Berra

Det låter som ett SJ BYCF-lok. BYCF 8 (O&K 5772/1913) användes för stationär uppvärmning i Österås och det kan ha följt med vid flytten från Boden.

...
OT: hur många travbanor har haft egen hållplats vid en järnväg?
Berra

Åtminstone travbanan Solvalla mellan Sundbyberg och Spånga på Västeråsbanan och Galoppfältet för Täby galopp vid Roslagsbanan var var sådana hållplatser. //Anders