Jag tjänstgjorde under en 10 års tid till 64, som reparatör på AGF stationerna i Gbg. AGF var LMs beteckning för det som i vardagslag kallades 500 väljarstationer. Vid varje stativrad satt en stor transformator i takhöjd. Den skulle då betjäna 1000 á 1500 abonnenter. Skulle man sända ut larmsignal så drog alla linjerelä - varje abonnent hade ett linje och ett brytrelä - och anslöt samtliga telefoner till stationen. På en medelstor telefonstation rörde det sig då om ca 30 000 relä som samtidigt låg till. Om det på något sätt provades under de åren vet jag ej. Det kunde väl knappast låta sig göras, för samtidigt skulle alla pågående samtal brytas. I en gammal telefonkatalog från slutet av 80 talet - faksimil - som televerket gav ut på 80 talet - 100 års minne kanske, markeras de särskilt. som har dubbelledning. Det var inte så vanligt förr, utan man hade jorden som ena polen. Jag kan tänka mig att det gick alldeles utmärkt före elspårvagnarnas tid, innan det blev en massa vagabonderande jordströmmar. I BJ 22 står en del om telegraflinjer vid jvg för övrigt. Mellan Lärje och Öxnered låg järnvägens telegraflinjer på telegrafverkets stolpar som gick längs spåret. Den bestod då av 4 mm galvad järntråd. Den som är intresserad kan ju räkna ut spänningfallet per km. Man använde Krügers modifikation av Meidingers element på den tiden. I nyare tid ersattes dessa av torrelement. 1939 slopades f.ö. telegraflinjen Alvhem Lilla Edet. Om det var den sista vet jag ej..