"Escapement" på svenska - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Jag söker efter en svensk benämning på en engelsk term: escapement, så som det används på järnvägen. (Det finns också i bl.a. urmakeri.)

En escapement är en konstruktion i mekanisk kraftöverföring som kopplar inkommande och utgående del till varandra under en del av den förras rörelse men inte under resten. Den användning jag främst tänker på är i omläggningsanordningar för växlar: den utgående rörelsen inleds först en bit in på den inkommande rörelsen, och kan avslutas innan den inkommande har fulgjorts.

I vanliga svenska växelställ med klot finns denna funktion: den övre hävarmen som klotet sitter på är inte permanent kopplad till den nedre hävarm som i botten är kopplad till dragstången. Detta gör det möjligt för växlaren att börja accellerera klotet innan anordningen går i ingrepp, så att man har hjälp av klotets rörelseenergi för att "få loss" växeltungorna och ev. tungspetslås från deras hittillsvarande läge.

I brittiska omläggningsanordningar, där kraften för omläggning tillhandahålls från ett mekaniskt ställverk via ett rör eller en stålprofil, används anordningen också för att låsa fast dragstången i ändläge.

Jag kan inte påminna mig att jag stött på något svenskt uttryck för detta. Det är ju inte så ovanligt att det saknas svensk synonym till engelska ord.

Konstruktionen som används i klotväxlar kallas i vilket fall klyklås.

Själva anordningen i ett ur kallas ju ankare och gånghake på svenska, men du kanske vill ha ett ord för funktionen. Då kan "frigång" vara en möjlighet.

Det du menar är vad som brittisk järnvägs engelska kallas "cam and tappet lever frame", som är kopplade via den sk "locking tray" till signaler och växlar.

Tvärsnitt av svenskt växelställ, ur Signalteknisk handbok:
[image]

Brittisk mekaniskt manövrerad växel. Escapement uppe t.h.:
[image]

Brittisk mekaniskt manövrerad växel. Escapement uppe t.h.:

Nja. Detta är ett något ovanligt arrangemang för att låsa en sk facing point, dvs en motväxel, där syftet var att bara behöva använda en hävstång i stållverket för att låsa upp och sedan manövrera växeln (normalt krävs två, en för växeln och en för låset). Anordningen togs fram av Midland Railway (alltid ett bolag som försöket spara pengar) och ansågs oacceptabel ur ett säkerhetsperspektiv av de flesta andra brittiska järnvägsbolag.

Normalt använder man inte en escapement crank på det sättet, då det inte behövs för att manövrera signaler eller växlar.

Medbringare?

"Dödgång" kan ibland användas för att beskriva ett "spel" i ett don.

Ett uttryck som förekommer för liknande anordningar är friutlösning.
Framför allt i mekanismer för t ex automatsäkringar, jordfelsbrytare och större strömbrytare i elkraftsammanhang. Syftet med denna är att den automatiska utlösningen vid t ex kortslutning inte ska kunna hindras av att man håller fast den manuella knappen/spaken i tillslaget läge (och, vid större brytare med kraftiga manöverdon, att inte spaken ska röra sig våldsamt och kunna ställa till med skada).

Ett ställe där man hittar liknande anordningar i mindre skala, men som jag inte vet om det finns någon allmängiltig benämning för, är centrallåsmekanismer i bilar. Där är mekaniken ofta gjord så att elmotorn är helt frikopplad från låsmekanismen i både låst och olåst ändläge, men den kan ändå alltid gripa in och låsa eller låsa upp låset. Dessutom ser mekanismen till att motorn inte är fastbromsad utan kan gå fritt en cykel till om centrallåset t ex försöker låsa upp ett lås som redan är upplåst.

Time: 290
SELECT COUNT(*) FROM mlf2_entries LEFT JOIN mlf2_akismet_rating ON mlf2_akismet_rating.eid = mlf2_entries.id LEFT JOIN mlf2_b8_rating ON mlf2_b8_rating.eid = mlf2_entries.id WHERE pid = 0 AND (mlf2_akismet_rating.spam = 0 AND mlf2_b8_rating.spam = 0) AND category IN (0, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 25, 14, 23, 19, 22, 24, 10, 21, 11, 12, 13, 15, 16, 26, 18, 20, 27)