Ärade forum! Vi har fått se tydliga spår av att Eddavägslinjen verkligen var påtänkt som ringlinje och att [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=33900]arbeten[/link] verkligen utförts för att förverkliga detta.
Men frågan blir då denna - finns det andra svenska exempel på byggen som inletts men ej fullbordats? Eller sådana som "nästan inletts" men som blåsts av i sista stund? Tacksam för exempel!
/Jx
Ärade forum! Vi har fått se tydliga spår av att Eddavägslinjen verkligen var påtänkt som ringlinje och att [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=33900]arbeten[/link] verkligen utförts för att förverkliga detta.
Men frågan blir då denna - finns det andra svenska exempel på byggen som inletts men ej fullbordats? Eller sådana som "nästan inletts" men som blåsts av i sista stund? Tacksam för exempel!
/Jx
På rak arm kommer jag på exemplet Värmdö järnväg som stod i startgroparna flera gånger. En bit banvall byggdes ute vid Vik öster om nuvarande Hemmestekorset på Värmdö. Mer än dessa tvåhundra meter eller så blev det aldrig den gången. Fungerar idag som cykelväg mellan Stavsnäsvägen och Hjortronmossevägen om jag inte missförstått allt fullständigt.
av Christer Fredriksson 
, Sunday, July 19, 2009, 18:18 (5707 dagar sedan) @ Baloo
Några järnvägsförslag i FLJ närområde:
[b]Rya - Wäng,[/b]
dvs en sidobana från FLJ grusgrop vid Rya till Wängs Torfströfabrik.
Växel och en bit sidospår anlagts av FLJ vid Rya, som snart fick tagas upp
igen, pga att AB Wängs Torfströfabrik gick i konkurs.
[b]Björnhyttan - Saxberget,[/b]
dvs en sidobana från FLJ station Björnhyttan till Saxbergets koppar-, zink-,
bly- och järngruvor.
Kostnadsförslag och ritningar framtagna, men inget arbate påbörjats, det blev
pråmtrafik på sjön Vessman fram till Ludvika till 1930-talet då man började
utlastningen med lastbil till Björnhyttan till dess gruvan nedlades.
[b]Lindesberg - Valskog,[/b]
en bana för att slippa de höga fraktkostnaderna på ÖKJ för malm och trä från
FLJ trafikområde till Oxelösund.
[b]Nora - Guldsmedshyttan,[/b]
en bana för transport av malm från Bergslagen och FLJ via NBJ och Otterbäcken.
[b]Grängesberg - Björnberget,[/b]
en bana för utlastning av järnmalm från Björnbergets gruvor till Grängesberg.
Både normalspår och smalspår diskuterades, men det slutade med linbana mellan
Björnberget och B:s Grängesbergs station och ett förbindelsespår mellan BJ
och FLJ stationer i Grängesberg. I och med att linbanan anlades upphörde man
att trafikera rallbanan från Björnberget till Jankviken vid sjön Södra Hörken
och vidare med pråm till Hörks/Silverhöjdens hamn vid sidobana från
Hörks/Silverhöjdens station. Denna rallbane - pråmled ägdes av Klotens AB och
kallades allmänt för 'Trafikleden Björnberget - Hörks'. Denna rallbana anlades
med gammal järnräls från BKJ och var smalspårig, troligen 750 mm.
Banan underhölls av BKJ Banmästare, som ansvarig, med personal från gruvorna.
[b]Ställbergs gruvor - växel i BJ huvudspår,[/b]
en bana för utlastning av järnmalm via Göteborg och Gävle, samt för att pressa
fraktpriserna på TGOJ till Oxelösund och Köping. Detta spår kostnadsberäknades
och banvallen schaktades samt spåret utlades, men växeln fick ligga bredvid
BJ huvudspår. Det blev aldrig aktuellt att frakta malmen via BJ.
Det fanns flera förslag till banor som berör de fd TGOJ-banorna, men de var
mera på förslagsstadiet.
av Nils Lundgren , Huddinge, Sunday, July 19, 2009, 18:02 (5707 dagar sedan) @ JavelinX
Ett exempel jag har upplevt är Saltsjöbanan tänkta dubbelspår mellan Saltsjö-Järla och Storängen. Jag var ungefär 5 år (1945+) när arbetet påbörjades och 8 när de avslutades. Det blev en fin bank för dubbelspåret med kontaktledningsstoplar.
av Rolf Johansson 
, Huddinge, Sunday, July 19, 2009, 20:53 (5707 dagar sedan) @ JavelinX
Jönköping Gripenbergs Järnväg (JGJ) som kom fram till Vireda men inte nådde målet bör väl nämnas i dessa sammanhang. Någonstans har jag läst att linjen stakades ända till Gripenberg och jag har också sett en förslagsritning om hur banan skulle tas in till Gripenberg.
På gränsen i dubbel bemärkelse, dvs på gränsen till att platsa i ett järnvägsforum och på stadsgränsen, men jag provar...
Då Eddavägslinjen i viss bemärkelse får anses vara förortsbana så ber jag att få anföra den förberedda "utmarksspårvägen" Vidkärr-Brattåskärr (och bortom?)
Bro byggdes över Kaggeledsgatan vilken senare användes när spårvägen drogs fram från Vidkärr till Östra sjukhuset. Banvall förbereddes och vissa sprängningsarbeten utfördes ända fram till Sandtagsvägen vilket kan beskådas längs Östra Torpavägen.
På den västra halvan av sträckningen som blev färdigställd fram till sjukhuset fick banan ett något djupare läge än vad som förberetts och uppförsbacken blev längre men flackare.
Vet någon urbota Göteborgare om sjukhusbygget var bestämmt eller i vart fall dskuterat när dessa förberedande banbyggnadsarbeten gjordes eller hade man siktet inställt på södra Sävedalen? När jag bodde i Sävedalen under förra årtusendets sista decad diskuterades spårväg till Vallhamra torg eller Puketorps bussvändslinga i lokalpressen, därvid nämndes de tidigare arbetena men jag minns inga fakta därifrån.
Anders S
Tidigare Sävedalsbo, numera (tillfälligt?) avdelad som Dalkarl.
Bro byggdes över Kaggeledsgatan vilken senare användes när spårvägen drogs fram från Vidkärr till Östra sjukhuset. Banvall förbereddes och vissa sprängningsarbeten ...
Det var väl nästan klart för att börja lägga räls? Någon spårvägsdiggare påstod sig också i början av 1950-talet ha observerat räler upplagda vid banvallen en bit bortom kaggeledstorget. Snabbspårvägsutredningen som presenterades i slutet av 1960-talet föreslog en stadsbana med högre standard och i delvis avvikande sträckning, samt vidareföring till det inre av Partille. En del av den sprängda skärningen fylldes då igen. Sedan dröjde det emellertid bara ca tio år innan spårvägsplanerna ånyo plockades fram.
Vet någon urbota Göteborgare om sjukhusbygget var bestämmt eller i vart fall dskuterat när dessa förberedande banbyggnadsarbeten gjordes eller hade man siktet inställt på södra Sävedalen?
Stig Hammarson har skrivit om sträckan i Ringlinien nr 2/82 och 4/94. Planerna på sjukhus vid det torp som oftast kallades Smörslottet existerade redan på 1940-talet, och den slutstation som öppnades vid Kaggeledstorget 1949 var tänkt som ett provisorium. Dock blev sjukhusbygget uppskjutet, så färdigställandet av spårvägen till Smörslottet avbröts. Först på 1960-talet blev sjukhuset förverkligat
av Kent Lillfors , Ale, Wednesday, August 05, 2009, 01:44 (5691 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
Roligt att det skrivs lite om mina hemtrakter!
Här kommer en utflykt i mitt minne om dåvarande Göteborg Ö(stra), postens benämning!
Vad jag har fått reda på var denna banvall som troligen (det är förmätet av mig att veta), enl. min sagesman (far)sa att detta bygge var en "arbetsmarknads åtgärd" för framtida spårväg till Sävedalen och Partille!
Det är ju inte osannolikt vid denna tid var ju både "Sueze-krisen" och Korea-kriget aktuella!
(En då fd "spårvägare" har även nämnt att det inte gick att lösa ekonomiskt, emellan dåvarande kommunerna Sävedalen, Partille och Göteborg)
Är medveten om att detta inte har "bergfast grund"
På den sk banvallen körde jag och kompisar "kross" med våra mopeder till "sherifens" förtret.
Det finns ytterligare en viadukt innan spårvägen kom längre österut vid torpaskolan benämnd idag "korta gången", samt ngefär vid "högsta punkten" mot Östra sjukhuset (Smörslottet) finns sedan mycket lång tid en förbindelsebro över det ursprängda berget (ravinen) med banvall emellan Uddeholmsgatan (i väster) och Östra torpavägen (följaktligen i öster)
Östra Sjukhuset började öppnas i slutet av 60-talet med stod klart först i mitten av 70-talet då akuten bl.a. öppnades.
Ändhållplatsen vid Kaggeledtorg benämdes Vidkärr.
Kuriosa i samma område.
Tre hållplatser mot Göteborg ligger Härlanda (östra delen av fd Härlanda fängelse, här huserar idag bla stadsdelsförvaltningen för komundelen Härlanda)
Linjen hade Nr 1 (vit), Vidkärr - Högsbotorp.
Vid Härlanda delades spåret för linjerna ett och Linje 3 (blå) som härifrån gick till Kålltorp/torp, som har dubbel vändslinga. För linje 5 (röd) som då gick till Biskopsgården/Länsmansgården(ursprungligen till Bräcke) på hisingen.
Trots att två linjer hade vändslinga på samma plats hade de olika namn enbart för man skulle hålla isär linjerna. Blå, linje 3 och röd linje 5 som även passerade Liseberg.
Jag har lite svårt för att fråga min far till råds, har inte telefonumret till honom, han avled för 38 år sedan;-)
Blev någon glad över denna lilla utflykt är jag tacksam, klassa det som svammel står jag ut med detta också!:-D
av Sven Fredén , Herrbeta, Monday, July 20, 2009, 17:41 (5706 dagar sedan) @ JavelinX
Min regelbundet återkommande favorit (vart femte år?): Hubobanan. Den skulle gå mellan bruket Montrose (straxt norr om Hofors, vid Robertsfors) till en obskyr plats kallad Hubo. Bygget startade 1873, avbröts 1876 sedan man spenderat 107800 kr.
Rester finns i form av en banvall/skogsbilväg, skyltad Hubobanan, dels en gata i Hofors med samma namn. Varför började man bygga banan och varför just till Hubo? Vattenkraft, planerat bruk? Enligt vissa uppgifter var Hubo en liten by med skola(!), enl senare uppgifter ett skogvaktarboställe.
Kan ingen stilla min kunskapstörst/nyfikenhet?
Sven Fredén
Roade mig med lite nät-sök men hittade inget "varför", däremot hette tydligen Hubo Hufvudberg enligt generalstabens kartor runt 1900.
Kan man tro att man gjort någon malmfyndighet i berget?
Mer sökande medans potatisen kokar ;o))
Banan passerar ju Montrose bruk som kan varit ett del mål.
Månne timmer var intressantare i Hubo med tanke på att dte är ett Skogsvaktarboställe enl ek.kartan, därtill något som ser ut som en rätt stor gård el. liknande..
Gåtan löper på...
av Sven Fredén , Herrbeta, Monday, July 20, 2009, 20:10 (5706 dagar sedan) @ Anders Ö ..../NJM
En korrigering: den ursprungliga Hofors stn hette ju Robertsholm, inte Robertsfors som jag skrev. Det Hubo jag hae hittat ligger ca 6 km NNV. Vilken spårvidd? Jag har ett svagt minne av att någon sade att banan åtminstone delvis blev spårlagd. I vems regi byggdes den? Det där med skog kan vara riktigt, Hofors bruk hade vid denna tid problem med att få tag i träkol till rimligt pris.
Sven Fredén
En korrigering: den ursprungliga Hofors stn hette ju Robertsholm, inte Robertsfors som jag skrev. Det Hubo jag hae hittat ligger ca 6 km NNV. Vilken spårvidd? Jag har ett svagt minne av att någon sade att banan åtminstone delvis blev spårlagd. I vems regi byggdes den? Det där med skog kan vara riktigt, Hofors bruk hade vid denna tid problem med att få tag i träkol till rimligt pris.
Sven Fredén
kan väl inte säga att jag har banan som något huvudämne men känner igen den:-)
dock har jag inget konkret mer än vad du skriver, önskas konkret kan det slutas läsas här;-)
men här är lite uppslag till denna typ av banor och dess berättigande;
1. vid större bruk körde hästdragna kol- och malmforor in den största delen av råvarorna ända in på 1900-talet, vilket skapade ett antal problem för bruken.
dels korkade vägarna igen men ett stort problem var att det var mycke folk på ett ställe vilket gjorde det lätt för uppköpare från konkurrentbruk att knycka åt sig lasterna:-P
på en del ställen så drog därför olika bruk ut banor och leder där forbönderna kunde leverera lasten på ett stort antal platser, därigenom undvikande dessa problem.
ofta drogs de upp till befintliga forleder för att kunna samla upp fororna och milt "mota ner lasten" till bruket, ett exempel (dock svagt sådant) är närbelägna åg-svartbäcken även om den även skötte transporter mellan bruken.
2. uppe kring lövåsen finns ett antal nedlagda gruvhål som skulle ha kunnat varit intressanta att ta malm ifrån.
3. starten verkar vara kring högkonjukturen på 1870-talet, men skedde det i slutet på de så kan det helt sonika varit för sent och arbetet avbröts.
4 släkten pterè lämnade väl ägandet av bruket vid den tiden eller!?
ett ägarbyte gav ofta dramatiska kurssvängningar;-)
så uttrycker staffan g i morshyttan de olika forskningsvägarna för att nå sanningen, med tillägget lycka till och berätta :-| :-) :-D :-D
av Kurt G. Möller , Sthlm, Monday, July 20, 2009, 22:06 (5706 dagar sedan) @ Morshyttan
... ang. 1 ovan:
Om nu konkurrensproblemet var SÅÅ stort, varför har man sällan eller aldrig fått höra talas/läsa om detta förut...???
... ang. 1 ovan:
Om nu konkurrensproblemet var SÅÅ stort, varför har man sällan eller aldrig fått höra talas/läsa om detta förut...???
se det mera som en infallsvinkel för forskning än att det var det alenarådande orsaken.
själv håller jag på med efterforskning om lite lokalbanor med den inriktningen, tyvärr är ju det här en tid när gammalt möter nytt och mycket får tolkas eller förkastas:-|
under bergsmans-brukets dagar med samdrift och man genom hyttlaget kunde blanda malm till bra tackjärn var det inga problem.
när sedan bruksdriften tog över så hade de ofta sina egna gruvor som bas, övriga kvaliteter fick köpas in och gärna inför näsan på konkurrenter;-)
här på orten har det skrivits lite på 1910-talet om dessa uppköpare som fångade upp laster och för skrutt-pengar motade över dem till sina hyttor.
ska leta rätt på dessa och kopiera så du kan få dem vid tillfälle:-)
förslag 1 är asså ett förslag för att söka syftet med en bana om något uppenbart skäl inte går att finna, men vad gäller denna bana så tror jag att det beror på petrès försäljning och att de nya ägarna gick nya vägar.
men [i]vet[/i] gör jag inte utan det får hans studier visa, här är bara möjliga vägar.
lite synd med tiden 1860-1890 är att de gamla försvann utan att det han dokumenteras och det nya, ja därr hade man inte tid med sånt utan de faktorer som styrde är ofta idag okända.
i detta område får man ofta söka svar och tolkningar mellan raderna och hoppas att någon annan kan stödja dem, eller så är det åt h-e och bara att börja om.
vi får acceptera att säkra fakta ibland inte är så säkra utan att nya uppgifter kan ställa allt på högkant.
ta t.ex den där banan du brukar berätta om där de beställde lok med fel spårvidd å fick bygga om allt utan att nån skulle märka tabben.
hade du inte vetat den lilla detaljen så hade det varit myyycket grubbel om det
men ett sådant här forum kan vara en fantastisk möjlighet för alla läger att föra studierna framåt eftersom så många olika intressen finns hos oss bara vi lyssnar:-) tycker staffan g i morshyttan :-| :-) :-D
av Kurt G. Möller , Sthlm, Tuesday, July 21, 2009, 08:55 (5705 dagar sedan) @ Morshyttan
Intressant!!
förslag 1 är asså ett förslag för att söka syftet med en bana om något uppenbart skäl inte går att finna, men vad gäller denna bana så tror jag att det beror på petrès försäljning och att de nya ägarna gick nya vägar.
Petré? Troligen felstavat. Om du menar [b]Casimir Petre[/b]. Samma gube som hade hyttor m m i närheten av Krylbo-Norbergsbanan? Ett av KNJ-loken hette nämligen C.P. enligt ovan! Släkten var engelsmän, som urspr. hette Petrie!!!
ta t.ex den där banan du brukar berätta om där de beställde lok med fel spårvidd å fick bygga om allt utan att nån skulle märka tabben.
Du tänker på min teori ang. Höganäsbanan? Joo - men ännu inte bekräftad.