Första lokaltrafiken på bana i Stockholm - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hej!

Jag läser med stor behållning den nya boken "Pendeltåg i Stockholmsområdet" av Arne Hällqvist. Äntligen en mer ordentlig genomgång av lokaltågstrafiken, de tidigare försöken var väldigt tunna på tiden innan 1968...

MEN, jag kan inte låta bli att påpeka att jag blev förvånad över att en del av de allra första särskilt ordnade lokaltågen och hållplatserna i Stockholm faktiskt helt lyser med sin frånvaro i boken. Kan Arne verkligen ha hoppat över denna, eller ännu mer förvånande med tanke på hans arkivgenomgång i övrigt?

Enligt mina uppgifter, huvudsakligen byggda på dåtida tidningsannonser och notiser, gäller följande:

1 december 1860 öppnades trafik Stockholm (Södra)-Jakobsberg (hpl vid Hornstull)-Liljeholmen-Huddinge-Tumba-Södertälje övre. Första månaden gick dock Södertäljetågen (2 blandade) direkt till Huddinge, och särskilda tåg gick Södra-Liljeholmen, men från 1861 stannade Södertäljetågen även vid Jakobsberg och Liljeholmen, från 1864 även vid Älvsjö.

17 juni 1871 öppnades trafiken Liljeholmen-sammanbindningsbanan-Stockholm Central. Samtidigt insattes särskilda blandade tåg Stockholm Södra-Liljeholmen, som anslöt till alla tåg utom snälltågen, som inte stannade vid Liljeholmen. (Vad jag förstår pågick sådan anslutningstrafik till 1926!).

mars 1872 öppnades en särskild hållplats Södermalm belägen vid sammanbindningsbanans spår vid Maria Bangata, som enbart trafikerades av snälltågen, så att även dessa fick trafik från Söder.

15 december 1879 inrättade Statens Järnvägar särskilda lokaltåg mellan Stockholm C och Liljeholmen. Dessa tillkom på begäran av västra Södermalms befolkning som vintertid var berövade sin annars omfattande ångslupstrafik med ändstationer vid Riddarholmen resp. Liljeholmsbron. För dessa lokaltåg inrättades särskilda enkla hållplatser vid Riddarholmen, Stadsgården (norra tunnelmynningen) och Södra Tunnelmynningen, dessutom trafikerades de befintliga hållplatserna vid Södermalm och Jakobsberg. Dessa lokaltåg gick varje vinter när Riddarfjärden var islagd, i regel från december till april/maj. 1886 bytte för övrigt Jakobsberg hpl namn till Ligna. Sedan ångspårvägslinjen i Hornsgatan-Hornstullsgatan (nuv. Brännkyrka- resp. Hornsbruksgatan) öppnades 1887 minskade dock behovet av lokaltågen vintertid, och de sista tågen Stockholm C-Liljeholmen gick därför i maj 1888. Sannolikt lades alla hållplatserna utom Södermalm ned samtidigt.

Vore kul om någon vet mer om denna tidiga trafik, t.ex. vad man kan använt för lok och vagnar?

Hälsningar
Stefan Back

1 december 1860 öppnades trafik Stockholm (Södra)-Jakobsberg (hpl vid Hornstull)-Liljeholmen-Huddinge-Tumba-Södertälje övre. Första månaden gick dock Södertäljetågen (2 blandade) direkt till Huddinge, och särskilda tåg gick Södra-Liljeholmen, men från 1861 stannade Södertäljetågen även vid Jakobsberg och Liljeholmen, från 1864 även vid Älvsjö.

Joo, men lokaltrafik, är det rätt benämning i 1860-fallet? Ett tåg som går så långt banan är färdigbyggd? Den måste ju betraktas som en potentiell etapp i en Göteborgsresa snarare än trafik för "lokala behov"? Södertälje ansågs ju inte som yttre upptagningsområde förrän 1900-talet?

17 juni 1871 öppnades trafiken Liljeholmen-sammanbindningsbanan-Stockholm Central. Samtidigt insattes särskilda blandade tåg Stockholm Södra-Liljeholmen, som anslöt till alla tåg utom snälltågen, som inte stannade vid Liljeholmen. (Vad jag förstår pågick sådan anslutningstrafik till 1926!).

Men det var väl omnämnt i boken? De tågen betraktar jag som embryot till lokaltrafiken i Sthlm, någon för eller emot?

mars 1872 öppnades en särskild hållplats Södermalm belägen vid sammanbindningsbanans spår vid Maria Bangata, som enbart trafikerades av snälltågen, så att även dessa fick trafik från Söder.

OK, ingen egentlig lokaltrafikhållplats alltså, utan mer som Flemingsberg för fjärrtågen idag?

15 december 1879 inrättade Statens Järnvägar särskilda lokaltåg mellan Stockholm C och Liljeholmen. Dessa tillkom på begäran av västra Södermalms befolkning som vintertid var berövade sin annars omfattande ångslupstrafik med ändstationer vid Riddarholmen resp. Liljeholmsbron. För dessa lokaltåg inrättades särskilda enkla hållplatser vid Riddarholmen, Stadsgården (norra tunnelmynningen) och Södra Tunnelmynningen, dessutom trafikerades de befintliga hållplatserna vid Södermalm och Jakobsberg. Dessa lokaltåg gick varje vinter när Riddarfjärden var islagd, i regel från december till april/maj. 1886 bytte för övrigt Jakobsberg hpl namn till Ligna. Sedan ångspårvägslinjen i Hornsgatan-Hornstullsgatan (nuv. Brännkyrka- resp. Hornsbruksgatan) öppnades 1887 minskade dock behovet av lokaltågen vintertid, och de sista tågen Stockholm C-Liljeholmen gick därför i maj 1888. Sannolikt lades alla hållplatserna utom Södermalm ned samtidigt.

Intressant!

Sannolikt lades alla hållplatserna utom Södermalm ned samtidigt.

Riddarholmen och Södra Tunnelmynningen fanns med i den grafiska tidtabellen gällande fr o m 1 maj 1905, som finns mellan sid 352 och 353 i "Statens Järnvägar 1856-1906 del IV". Åtminstone vid Riddarholmen gjorde ett dagligt tågpar uppehåll. Däremot kan inte mina ögon läsa ut om något tåg det året stannade vid Södra tunnelmynningen.

Enligt uppgift i trafikavdelningens (?) årsredogörelser lades "Riddarholmen" ned under år 1908. Vid "Södra tunnelmynningen" gjordes uppehåll för vissa tåg enligt tjänstetidtabellen fram till 1913, men dessa uppehål annonserades ej.

Sannolikt lades alla hållplatserna utom Södermalm ned samtidigt.

Riddarholmen och Södra Tunnelmynningen fanns med i den grafiska tidtabellen gällande fr o m 1 maj 1905, som finns mellan sid 352 och 353 i "Statens Järnvägar 1856-1906 del IV". Åtminstone vid Riddarholmen gjorde ett dagligt tågpar uppehåll. Däremot kan inte mina ögon läsa ut om något tåg det året stannade vid Södra tunnelmynningen.

Enligt uppgift i trafikavdelningens (?) årsredogörelser lades "Riddarholmen" ned under år 1908. Vid "Södra tunnelmynningen" gjordes uppehåll för vissa tåg enligt tjänstetidtabellen fram till 1913, men dessa uppehål annonserades ej.

Hej!

Mycket intressanta uppgifter! Finns motsvarande fakta vad gäller Stadsgården, Södermalm och Jakobsberg/Ligna också?

...och en reflektion. Varför i allsin dar stanna endast ett tåg (var det ett Älvsjötåg?) vid Riddarholmen? Snacka om lokaltrafik... Var det "koncessionsuppehållande" uppehåll?

Stefan

[color=#999]Enligt uppgift i trafikavdelningens (?) årsredogörelser lades "Riddarholmen" ned under år 1908. Vid "Södra tunnelmynningen" gjordes uppehåll för vissa tåg enligt tjänstetidtabellen fram till 1913, men dessa uppehål annonserades ej.

[color=#c0c0c0]> ...och en reflektion. Varför i allsin dar stanna endast ett tåg (var det ett Älvsjötåg?) vid Riddarholmen? Snacka om lokaltrafik... Var det "koncessionsuppehållande" uppehåll?

Stefan[/color]

[color=#000]mellan 1866 och 1906 låg tvåkammar-riksdagen i en fastighet på riddarholmen innan den flyttade till nuvarande byggnad.

utan att därför vara säker är det väl inte omöjligt att när dessa flyttade till nuvarande riksdagshus underlaget försvann och att ett stopp inte längre var motiverat.
då det rörde sig om enbart ett tågpar kan det ha varit för riksdagstjänstemän som ännu inte hunnit flytta, men det beror ju på när på dagen stoppet skedde.

i vilket fall som helst bör det ha varit en viss trafik perioden 1906-08 för kvarvarande delar som ej hunnit flytta.

hoppas att det kan vara en rimlig förklaring[/color]

1 december 1860 öppnades trafik Stockholm (Södra)-Jakobsberg (hpl vid Hornstull)-Liljeholmen-Huddinge-Tumba-Södertälje övre. Första månaden gick dock Södertäljetågen (2 blandade) direkt till Huddinge, och särskilda tåg gick Södra-Liljeholmen, men från 1861 stannade Södertäljetågen även vid Jakobsberg och Liljeholmen, från 1864 även vid Älvsjö.

Joo, men lokaltrafik, är det rätt benämning i 1860-fallet? Ett tåg som går så långt banan är färdigbyggd? Den måste ju betraktas som en potentiell etapp i en Göteborgsresa snarare än trafik för "lokala behov"? Södertälje ansågs ju inte som yttre upptagningsområde förrän 1900-talet?

Mja, det är väl "lokaltåget" Södra-Liljeholmen första månaden som är intressantast i sammanhanget?

17 juni 1871 öppnades trafiken Liljeholmen-sammanbindningsbanan-Stockholm Central. Samtidigt insattes särskilda blandade tåg Stockholm Södra-Liljeholmen, som anslöt till alla tåg utom snälltågen, som inte stannade vid Liljeholmen. (Vad jag förstår pågick sådan anslutningstrafik till 1926!).

Men det var väl omnämnt i boken? De tågen betraktar jag som embryot till lokaltrafiken i Sthlm, någon för eller emot?

Riktigt, Hällqvist nämner dessa, men inte Jakobsberg och inte motsvarande tåg 1860.

mars 1872 öppnades en särskild hållplats Södermalm belägen vid sammanbindningsbanans spår vid Maria Bangata, som enbart trafikerades av snälltågen, så att även dessa fick trafik från Söder.

OK, ingen egentlig lokaltrafikhållplats alltså, utan mer som Flemingsberg för fjärrtågen idag?

Kul jämförelse! Jo, men som framgår nedan användes den även för lokaltågstrafik senare.

15 december 1879 inrättade Statens Järnvägar särskilda lokaltåg mellan Stockholm C och Liljeholmen. Dessa tillkom på begäran av västra Södermalms befolkning som vintertid var berövade sin annars omfattande ångslupstrafik med ändstationer vid Riddarholmen resp. Liljeholmsbron. För dessa lokaltåg inrättades särskilda enkla hållplatser vid Riddarholmen, Stadsgården (norra tunnelmynningen) och Södra Tunnelmynningen, dessutom trafikerades de befintliga hållplatserna vid Södermalm och Jakobsberg. Dessa lokaltåg gick varje vinter när Riddarfjärden var islagd, i regel från december till april/maj. 1886 bytte för övrigt Jakobsberg hpl namn till Ligna. Sedan ångspårvägslinjen i Hornsgatan-Hornstullsgatan (nuv. Brännkyrka- resp. Hornsbruksgatan) öppnades 1887 minskade dock behovet av lokaltågen vintertid, och de sista tågen Stockholm C-Liljeholmen gick därför i maj 1888. Sannolikt lades alla hållplatserna utom Södermalm ned samtidigt.

Intressant!