RB 1976

Var ett tag sedan vi var på RB. Denna lördagskväll är det tur att man inte
var ut å vänstra för det gick åt h:e alltihop. Radion i vår antika stereoanläggning försvann...gick inte att få in bilderna för Firefox bråkade,
och det tog tid. Jag får vara otrogen med min Virre som står bredvid och undrar varför hon skall vänta...
[image]

[image]

Altorp 1976-09-11 36+39 har jag skrivit
Djursholms Ösby 1976-09-10 Tågmöte
Djursholms Ösby 1976-09-11 47+916
Nu är det dags att snacka med Virre å sova....Godnatt på er därute
Olds

Bilden i mitten.
Observera spårnumreringen i linbryggan.
På spår 8 står några av RB:s grusvagnar av ryggås-modell.
//Roffe Segelström

Spår 9 står grusvagnarna på. Inte 8.
MvH: Roffe

Utfartssignal 1/6 i Altorp mot Näsbypark manövrerades av tågpersonalen medelst knapptryckning och möteskontroll enligt Tdt, först tryckte man på stoppanmälan, då möteståget väl ankommit tryckte man på kör och fick grönt i signalen.

I motsatt riktning mot Ösby tryckte man på stoppanmälan, väntade in mötande tåg och tryckte sedan på kör, om det inte var tågmöte fick man fälla ned bommarna över
Stockholmsvägen?? Ja dessa djursholmsvägar, avskydde åkningen på Näsbypark med sina otaliga mjölkpallar och synnerligen dåliga räls som var som ett tvättbräde.

Sista gången grusvagnarna användes var 1982 då uppspåret grusades mellan g:a Universitetets hållplats och Östra station.
Sedan kom SRS (Swedish Rail Systems) ombyggda Q37p med två tippflak. Ganska genialisk anordning men innefektiv då det krävdes mycket tomkörning och lastning eftersom den hade liten lastkapacitet.
Jag var den siste som körde grusvagnar av ryggåsmodell på RB. Ofattbart att det var så sent som 1982. Det var Z4p, RB3 som drog. Numera känd som "Starke Staffan" i Västervik.
//Roffe Segelström

Sista gången grusvagnarna användes var 1982 då uppspåret grusades mellan g:a Universitetets hållplats och Östra station.

I RBVs almanacka från -95, så finns en bild av Lars-Henrik Larsson, som anges tagen 18 april 1983. Den visar RB Z4p nr 3 med vad jag tycker ser ut som tre fullastade ryggåsvagnar utanför Vallentuna, enligt bildtexten på väg till Ekskogen.

Kanske du mindes fel på något, några år där?

Vid närmare eftertanke har du rätt.
Våren 1983 grusades även spår 9-12 på Östra med Q37p och tippflaken. Dragare var Z4p RB 4. Jag tippade på Östra.
Tydligen arbetade man även norr om Lindholmen. Det minns jag inte just nu men tydligen var Lars-Henrik Larsson således den sista som körde dessa vagnar. Det var utan tvekan sista gången de gick. Bangubbarna avskydde dem abetsmiljömässigt.
Man öppnade sidlämmen och sedan gällde det att köra exakt så fort att sanden /macken rann i en lagom fin sträng. Gubbarna justerade med lämmen och spadar på flaket. Det var svårt att köra jämnt pga hästskokoppel med öglor.
Speciellt om man skulle sänka farten lite. Var man ovan kunde det bli ryck så att gubbarna dansade som döende svanen i Svansjön av Tjalkovsky på vagnarna.
Mvh: Roffe Segelström

Vid närmare eftertanke har du rätt.
Våren 1983 grusades även spår 9-12 på Östra med Q37p och tippflaken. Dragare var Z4p RB 4. Jag tippade på Östra.
Tydligen arbetade man även norr om Lindholmen. Det minns jag inte just nu men tydligen var Lars-Henrik Larsson således den sista som körde dessa vagnar. Det var utan tvekan sista gången de gick. Bangubbarna avskydde dem abetsmiljömässigt.
Man öppnade sidlämmen och sedan gällde det att köra exakt så fort att sanden /macken rann i en lagom fin sträng. Gubbarna justerade med lämmen och spadar på flaket. Det var svårt att köra jämnt pga hästskokoppel med öglor.
Speciellt om man skulle sänka farten lite. Var man ovan kunde det bli ryck så att gubbarna dansade som döende svanen i Svansjön av Tjalkovsky på vagnarna.
Mvh: Roffe Segelström

Nja - som jag skrev så var det Lars-Henrik Larsson som tog fotot. Vem som körde gruståget till Lindholmen den där aprildagen framgick inte.

Själv slapp jag, med något års marginal, att bli inblandad i att skotta av ULJs (från RB övertagna) ryggåsvagnar när jag blev aktiv på ULJ. Vid det laget hade en, och strax därefter två, av Mo-vagnarna från NKlJ återställts från LGo tillbaka till original med malmvagnsficka och modifierade utskov för makadamisering istället för malmlossning. Det kom att bli två till, så att ULJs gruståg numera består av fyra Mo-vagnar.

RB valde däremot att använda NKlJs tvåaxliga motsvarigheter istället, efter "SRS-vagns-eran" (de senare hamnade förvisso också på ULJ...).

Vid närmare eftertanke har du rätt.
Våren 1983 grusades även spår 9-12 på Östra med Q37p och tippflaken. Dragare var Z4p RB 4. Jag tippade på Östra.
Tydligen arbetade man även norr om Lindholmen. Det minns jag inte just nu men tydligen var Lars-Henrik Larsson således den sista som körde dessa vagnar. Det var utan tvekan sista gången de gick. Bangubbarna avskydde dem abetsmiljömässigt.
Man öppnade sidlämmen och sedan gällde det att köra exakt så fort att sanden /macken rann i en lagom fin sträng. Gubbarna justerade med lämmen och spadar på flaket. Det var svårt att köra jämnt pga hästskokoppel med öglor.
Speciellt om man skulle sänka farten lite. Var man ovan kunde det bli ryck så att gubbarna dansade som döende svanen i Svansjön av Tjalkovsky på vagnarna.
Mvh: Roffe Segelström

Jag kan bekräfta Roffes beskrivning ovan, ty jag har också kört Z4p med ryggåsvagnar på roslagsbanan, dock från km 81 och uppåt, och erfarit svårigheterna att köra på ett vetttigt sätt som tilltalar banpersonalen uppe på ryggåsarna! ;-)

Nja - som jag skrev så var det Lars-Henrik Larsson som tog fotot. Vem som körde gruståget till Lindholmen den där aprildagen framgick inte.

Själv slapp jag, med något års marginal, att bli inblandad i att skotta av ULJs (från RB övertagna) ryggåsvagnar när jag blev aktiv på ULJ. Vid det laget hade en, och strax därefter två, av Mo-vagnarna från NKlJ återställts från LGo tillbaka till original med malmvagnsficka och modifierade utskov för makadamisering istället för malmlossning. Det kom att bli två till, så att ULJs gruståg numera består av fyra Mo-vagnar.

RB valde däremot att använda NKlJs tvåaxliga motsvarigheter istället, efter "SRS-vagns-eran" (de senare hamnade förvisso också på ULJ...).

Nja, RB tog väl "bunkarna" från NKlJs Mnollor och skar av den översta vertikala delen av tråget, och ställde dessa amputerade bunkar på de relativt moderna tvåaxliga timmervagnsunderredena?

Om grustransporter från Sättraby på Hallstaviksbanan

http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=101433

Om att köra tungt gruståg med enkammarbroms

http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=62252

RB valde däremot att använda NKlJs tvåaxliga motsvarigheter istället, efter "SRS-vagns-eran" (de senare hamnade förvisso också på ULJ...).

Nja, RB tog väl "bunkarna" från NKlJs Mnollor och skar av den översta vertikala delen av tråget, och ställde dessa amputerade bunkar på de relativt moderna tvåaxliga timmervagnsunderredena?

Mnjae...? NKlJ byggde om 9 st timmervagnar litt Qp till grusvagnar - var det inte några av dessa som RB köpte? AGJ köpte nog några också.

NkLJ satsade rätt mycket "to the bitter end". I varje fall på fordonssidan. Ombyggnad av "Faluloken" till multipeldrift, och så att göra container och grusvagnar av malmvagnar t ex. Och så kom väl nedläggningen så plötsligt att man inte hunnit genomföra allt. Därför fanns väl lösa "bunkar" och underreden från malmvagnar kvar vilka kom ULJ och AGJ tillgodo vilka -i nåt fall- "fullföljdes". D v s återbyggdes till malmvagnar litt Mo.

SL/ "RB" köpte väl enbart färdiga grusvagnar från NkLJ, d v s tvåaxliga underreden försedda med "avkapade" bunkar från malmvagnar. AGJ köpte båda varianterna, d v s såväl de tvåaxliga ombyggnationerna som "originalmalmvagnar". Och ULJ enbart malmvagnar (+ några containervagnar litt LGo som man byggde om underredena till).

/ L G

Av de 12 Mo (eller var de fler) som NKlJ hade för järnmalmsfrakt från gruvan i Nordmark till masugnen i Hagfors var situationen i juni 1990 - som jag minns - följande:

Sex Mo-skrov var stympade och monterde på Qp-vagnar
- Två av dessa hade AGJ fått som betalning för att man hyrde ut Tp-lok till NKlJ
- Tre övriga såldes till SL/RB
Fyra Mo var inte ombyggda
- två skulle till museet
- en gick till AGJ
- en gick till ULJ
Tre Mo hade fått sina skrov demonterade, men boggierna var inte ombyggda till LGo.
- ett skrov låg i Hagfors och övertogs av ULJ (som även köpte ett antal fd Mo:or, dva LGo-vagnar)
- två skrov hade hämtats av AGJ som betalning för Tp-loket.

I mitten av 1990-talet övertog ULJ ytterligare en av de kompletta Mo-vagnarna som stod på museet i Hagfors.

Hilsen
Johan

AGJ har väl också nån/ några containervagnar litt LGo?

/ L G

RB valde däremot att använda NKlJs tvåaxliga motsvarigheter istället, efter "SRS-vagns-eran" (de senare hamnade förvisso också på ULJ...).

Nja, RB tog väl "bunkarna" från NKlJs Mnollor och skar av den översta vertikala delen av tråget, och ställde dessa amputerade bunkar på de relativt moderna tvåaxliga timmervagnsunderredena?

Mnjae...? NKlJ byggde om 9 st timmervagnar litt Qp till grusvagnar - var det inte några av dessa som RB köpte? AGJ köpte nog några också.

Åhå, RB köpte alltså färdigombyggda vagnar? Tack för kunskapshöjningen härstädes! ;-)

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

RB 1976 (Järnväg allmänt)

RB 1976

RB 1976

RB 1976 Grusvagnarna

RB 1976 Grusvagnarna

RB 1976 Grusvagnarna

RB 1976 Grusvagnarna

RB 1976 Grusvagnarna

RB 1976 Grusvagnarna

RB 1976 Grusvagnarna

NKlJ Mo om jag minns rätt

NKlJ Mo om jag minns rätt

RB 1976 Grusvagnarna