Har en kompis som samlar bilder från västkusten. Två bilder från Strömstad var lite speciella. Den första visar ett S-lok med tender på vändskivan och den andra två CC2:or framför stationshuset.

Var detta udda gäster eller hörde de till vanligheten på Norra Västkustbanan? Någon som vet när bilderna är tagna?

/Johan

Att man hade en extra kopplad tender till loket kan ju ha två orsaker: Banan kan ha varit så svag att man inte kunde fylla vattenförråden fullt ut då det skulle ge för höga axeltryck. Eller så var det brist på bra pannvatten uppe i Bohuslän så man tog med sig extra vatten.
Beträffande CC2-vagnarna så fanns sådana kvar i trafik i Göteborgsområdet runt 1960. Jag har t.o.m själv åkt i en sådan en gång när det var vagnsbrist och man fick ta fram reserverna. Jag kommer inte ihåg när det var.
PLj

Lokfotot i v f senast ngn gång under 2. vkr.; sen kom de stora groteskbokstäverna "S J" och ersatte metkrokarna. Sa/S 1054 (f d UWHJ en period) lär ha gått ett antal år med tender...

Har en kompis som samlar bilder från västkusten. Två bilder från Strömstad var lite speciella. Den första visar ett S-lok med tender på vändskivan och den andra två CC2:or framför stationshuset.

Var detta udda gäster eller hörde de till vanligheten på Norra Västkustbanan? Någon som vet när bilderna är tagna?

/Johan

Dåligt matarvatten utefter Bohusbanan föranledde införandet av "Bahrtendrar" (efter miö von Bahr i Göteborg)
Tendrarna var av litt Kd.

Tack, Bengt. SJK bok 13 anger bara en enda (känd) S-maskin m td tillkopplad - använt även på J-lok m fl typer...???

Fast 1054 gick inte med Kd-tender utan MKc 1033, senare omlitt C 1033.
UWHJ köpte MKc 1033 och kopplade senare tendern till S 1054. Om jag minns rätt.

Tack - då är det INTE 1054 vi ser på fotot fr Strömstad...

Loket står på spåret direkt framför stallet och har precis passerat vändskivan. Kolgården ligger i riktning mot stationen.
Bilden över stationen och södra hamnen är tagen under 1940-talet, antagligen omkring slutet eftersom SD33 Frank vid piren inte har svenska nationalitetsbokstäver på brädgångarna. Stationen har inte fått elbryggor heller.

Har en kompis som samlar bilder från västkusten. Två bilder från Strömstad var lite speciella. Den första visar ett S-lok med tender på vändskivan och den andra två CC2:or framför stationshuset.

Om tendrar till S-lok kan man läsa här och om detta foto här.

Var detta udda gäster eller hörde de till vanligheten på Norra Västkustbanan? Någon som vet när bilderna är tagna?

/Johan

CC2-vagnarna var märkta så här 1932-41. Men CC2 3281 var en CC4 fram till 1939 och om det är så här kan man inte se men jag tror inte CC4 gick till Strömstad. Se även här men fotot är nog från 1939-41.

/tell

Har en kompis som samlar bilder från västkusten. Två bilder från Strömstad var lite speciella. Den första visar ett S-lok med tender på vändskivan och den andra två CC2:or framför stationshuset.

Om tendrar till S-lok kan man läsa här och om detta foto här.

Just 1935 fanns följande S-lok på andra distriktets femte maskinsektion.
1054
1056
1057
1058
1175
1178
1248
1260
1276
1277
Men om alla gick på Bohusbanan vet jag inte.
/tell

Har en kompis som samlar bilder från västkusten. Två bilder från Strömstad var lite speciella. Den första visar ett S-lok med tender på vändskivan och den andra två CC2:or framför stationshuset.

Om tendrar till S-lok kan man läsa här och om detta foto här.

Just det. Sök även på "S 1277 tender" så blir det ytterligare ett par träffar. Hittade förresten även denna tråd om S 1054 som jag tidigare missat (hade visst semester då och var ute på torvmossar och i kalkbrott).

M.v.h.
Ola

Jag vänder intresset till vagnarna på det andra fotot. Är de två vagnarna till höger i bilden kortkopplade?

Jag vänder intresset till vagnarna på det andra fotot. Är de två vagnarna till höger i bilden kortkopplade?

Nej, de är förenade ovanpå en gemensam s k Jacobsboggi. Jacobs var anställd på Würtenbergska statsbanorna.
Det speciella med hans konstruktion var att vagnarna hade gemensam vridpunkt vid boggicentrum.

CC2 var 2 genom en Jakobsboggi ihopkopplade C3d eller C3e. CC2-vagnen till vänster ingick tidigare i en fyrkopplat vagnsätt litt CC4.
/tell

Men CC2 3281 var en CC4 fram till 1939 och om det är så här kan man inte se men jag tror inte CC4 gick till Strömstad. Se även här men fotot är nog från 1939-41.

Hur tänkte jag? CC2 3281 är ju en CC2 och kan inte var en CC4. Fotot är alltså från 1939-41.
/tell

Hur var gångegenskaperna på de två mittendelarna på en CC4? På ytterdelarna så stabiliserar enkelaxeln den delen. Hade man speciella stöd mot en Jacobsboggi för att stabilisera innerdelelarna?
PLj

Bilden är tagen på sommaren och badbåten Virgo eller Argo år på väg mot Alaska på Nord-Långö. Det finns många lustbåtar i hamnen och många har bara motor. Under kriget var det nästan tvunget med mast och segel eftersom brännolja inte fanns. Strömstad var spärrad under kriget med spärrar av vajer och stockar i många sund. SD33 Frank av Nordkoster vid piren har inte krigsmålning och jag hävdar att bilden är tagen efter kriget kanske 1947 och inte under 1939 eller 1940.
På kajen utanför varmbadhuset går det mycket badgäster. Tre motorbåtar är igång i hamnbassängen. Fotogenbrist, om det är en FM eller Sleipner, eller råoljebrist om det är Skandia eller Bolinder gör att det verkar otroligt att kortet är taget i krigets inledningsskede. 1946 eller 1947 är mer troligt. Träff har nummer på alla kort och det borde leda till rätt svar men jag har inte tillgång till detta register med årtal.

Bilden är tagen på sommaren och badbåten Virgo eller Argo år på väg mot Alaska på Nord-Långö. Det finns många lustbåtar i hamnen och många har bara motor. Under kriget var det nästan tvunget med mast och segel eftersom brännolja inte fanns. Strömstad var spärrad under kriget med spärrar av vajer och stockar i många sund. SD33 Frank av Nordkoster vid piren har inte krigsmålning och jag hävdar att bilden är tagen efter kriget kanske 1947 och inte under 1939 eller 1940.
På kajen utanför varmbadhuset går det mycket badgäster. Tre motorbåtar är igång i hamnbassängen. Fotogenbrist, om det är en FM eller Sleipner, eller råoljebrist om det är Skandia eller Bolinder gör att det verkar otroligt att kortet är taget i krigets inledningsskede. 1946 eller 1947 är mer troligt. Träff har nummer på alla kort och det borde leda till rätt svar men jag har inte tillgång till detta register med årtal.

Men det kan ju då vara sommaren 1939, då fanns inga vare sig ransoneringar, avspärrningar eller krigsmålningar, kriget statade ju 1 september. Det som Thomas Tell skrivit pekar ju på att det inte är senare än 1941, och kan det inte vara under kriget så låter väl sommaren 1939 troligt?

Efter 1941 hade tvåaxliga vagnar, som CC2 räknades till, inga klassiffror. Något år kanske de var kvar men inte efter kriget.
/tell

Då måste kortet vara taget sommaren 1939. Jag tycker mig kunna se någon norsk flagga på någon av segelbåtarna och det ligger några motorsnäckor med typiska norska kapell och norskt stuk vid kajen. Sommaren 1940 var det tämligen tvärstopp för norska turister i Strömstad. De som kom, kom under mörka regninga eller blåsiga nätter och lämnade svenskt vatten innan gryningen.
Det skulle vara intressant om någon kunde verifiera Träffs bildnummer men sommaren 1939 verkar med vad som kommit fram vara det mest troliga.