Slipersfråga (Bana)
Du får säkert flera initierade svar här, men det finns två typer av impregnering av träslipers; kreosot och tryckimpregnering, varvid kopparn i lösningen ger den gröna färgen i den sistnämnda. Men det finns även två sorters träslipers, furu och bok. förr även ek främst till växlar.
Kreosotslipers håller längst, kanske ända upp till 60 år. Det som avgör livslängden är fuktighet som gynnar mikroorgansismer som knaprar i sig slipern, och belastning. Banverket kör med grovt tvättad grus/makadam, vilket gör att slipern alltid är så gott som torr. Lera och sand är det värsta. Vilket tror du det finns mest av på våra JM-banvallar? Just det.
Underläggsplattor mellan rälen och slipern gör att rälen inte skaver ner i slipern lika lätt-längre livslängd.
Betongslipers övervägdes när GHJ skulle bygga helt ny bana på 320 m. Men det är inte ekonomiskt försvarbart på så kort byggsträcka. Då även specialmaskiner måste rekvireras. Sedan är det trist med betongslipers, men livslängden med det låga axeltrycket och den lilla tågtrafiken så skulle nog hållbarheten gå mot det oändliga, 100 år minst? Men priset skulle ändå bli så högt att det då är billigare att byta träslipers något oftare. Betongslipers kräver även noggrannare utfört banunderbyggnad för att inte spricka. Känslig miljö var ett av skälen att det blev vanlig tryckt slipers istället för kreosot. Hur länge våra tryckta slipers som ligger i kalkstensmakadam håller är svårt att säga men min gissning är minst 30 år. Ante Svensson, projektledaren för utbyggnaden kanske kan ge mer detaljerad information. En fördel med kalkgruset är att det är bättre än sand och det höga ph-värdet motverkar mossbildning, som i sin tur binder fukt.
nicke