I Norge finnes en slektning av de svenske Ge-vognene. Når disse vognenes historie skal formidles kan det være et poeng å ta med.

I Norge ble det i 1956 anskaffet 35 vogner av en ny type basert på retningslinjer fastsatt av UIC. Vognene tilsvarte i stor grad de svenske Ge-vognene. Det viste seg at den nye vogntypen ikke ble så godt mottatt. I forhold til tidligere leverte godsvogner syntes man dørene på 1,8m var for smale. NSB lot derfor bygge 373 vogner av en forbedret type med 2,0m brede dører. Deretter kom en serie på 200 vogner med dører som var 2,5m brede.

Vognene fikk hos NSB litra G5 der 5-tallet angir 18 tonns akseltrykk, type 1, 2 og 3.Senere fikk de litra Gs 120 0xxx,120 1xxx og 1202xxx. Senere ble typen videreutviklet der sideveggene var to eller tre skyvedører, G5 type 4, senere His 210 2xxx. Disse ble det bygd i 1002 eksemplarer.

Det vil bli bevart en G5/Gs av hver type for ettertiden. Vognen nedenfor er av den første typen bygd etter mønster av de svenske Ge-vognene

Beste hilsen Henrik B.

G5 43006 /Gs 120 0006-7 på Kløftefoss - Krøderbanen

Foto 1957

Foto 1959

Då tar vi vagn litt Ge, senare Gs-u, också. Vagnen finns beskriven i boken "Svenska godsvagnar, normalspår 1856-1956".

I korthet har det byggs 3875 vagnar för SJ, 50 för TGOJ och 8 från ASG med början 1954.

Några vagnar är bevarade. SJVM, NJ, GBBJ, MBv kommer jag på på rak arm. Så frågorna lyder då:

1) Vad ska en representativ vagn ha för utrustning?

2) Finns det något som "normalt" saknas på bevarade vagnar idag, och som man bör eftersträva att återställa?

3) Vilken tid bör en vagn representera?

4) Bör det finnas flera vagnar säkrade? Argument? Skillnader på dem?

5) Finns det någon serie (eller individ) av dessa vagnar som är speciellt intressant mht storlek, tillverkare eller annat?

6) Finns det någon bevarad vagn som är en bättre kandidat än andra? Skäl?

7) Från 1959 fick vagnana masonitklädsel. Vet någon från vilket nummer?

8) Många vagnar hade genomgngsledning för tågvärme. Hur vanligt var detta? Var denna vagnstypen mer vanlig än andra att koppla in i persontåg, eller med kylvagnar bakom?

9) Hur länge tillverkades vagnstypen?

Mvh Henrik Reuterdahl, SJVM
Bilderna kommer från samlingsportalen. Därav de vita fälten ovanför och under.

Jag har kommentarer till några av punkterna:

5) ASG:s vagnar är unika både att de ägdes av en speditionsfirma och att de tillverkades av Christian Olsson i Falkenberg som denna firmas enda G-vagnar.
De 1750 första vagnarna hade smalare dörrar, 1.8 m mot senare vagnar 2.0 m.

7) Vagnarna från ASJ Arlöv hade masonitväggar. Första vagn var 48276.

8) Något mindre än hälften av vagnarna hade elektrisk genomgångsledning.

9) Sista vagn var 49910 som levererades från ASJ Arlöv 1961.

Några vagnar är bevarade. SJVM, NJ, GBBJ, MBv kommer jag på på rak arm.

TJF har Ge 47558.

M.v.h.
Ola

Et dansk perspektiv. DSB byggede G-vogne fra 1954 efter europæiske retningslinjer med ståltag og det nye tysk-opfundne akselophæng med 5,7 m akselafstand. SJ's vogne var med trætag og 8 m akselafstand. Trætaget og 8 m akselafstand er en særlig svensk variant som blev kopieret af DSB i 1958 med 200 hvide vogne (litra I). Årsagen til trætaget var iflg samtidig DSB-artikel problemet med kondens på undersiden af ståltaget som særligt SJ frygtede.

2,0 døren blev indført af UIC i 1957 og går igen i alle UIC-G-vogne og er ikke et særligt svensk træk.

Svenske Ge-vogne blev i øvrigt udlejet til DSB i 1950'erne.

Som europæisk standard er den bevaringsværdig i både dansk og svensk variant. masonitbeklædningen vil blive repræsenteret med en Gre-vogn og man kan argumentere at 1,8 m døren er interessant idet det viser noget om hvilke hensyn (ingen tanke på maskinel lastning i 1954) man tog da vognen blev konstrueret.