Jag hade några frågor om D-loken.

I en artikel i ’Ny Teknik’ med titeln:
’D-loket satte fart på Sverige’ hittade jag detta stycke.

’De två första loken levererades i maj 1925, men eftersom Västra stambanan ännu inte var elektrifierad forslades loken upp till Malmbanan, där de första proven genomfördes i juni mellan Luleå och Narvik. Dessa två var D-lok i snälltågsutförande och man kunde konstatera att konstruktionen med löpaxlar i stället för löphjulsboggier var en utmärkt lösning. Inga anmärkningar riktades mot loken. Senare togs även D-lok i godstågsutförande upp till Malmbanan. Proven med 950 ton vagnvikt gick utan problem. Snälltågslok betecknades Ds och godstågslok Dg’

Vilka var dessa två första Ds-lok?

Jag hittade ett svar I Lennart Wretmans bok ’Boken om D-lokens historia’ som anger att det var 101 och 105 (vilket var det första D-lok som levererades, några dagar före 101an).

Men... Vilka Dg-lok provkördes på malmbanan 1925?

Mvg

I boken Svenska ellok anges att det första godstågsloket från Nohab, nr 138, transporterades till Malmbanan för provkörning. Leveransdag för Dg 138 anges till 21 juli 1925. Samtliga D-lok vid Malmbanan förflyttades sedan till Stockholm våren 1926.

Micke

Samlingsportalen - Bildnummer: Jvm.KBDB00054: SJ Ds 101, på dess första provfärd, Ort/Driftplats Kiruna, Fototid: 1925-06.

M.v.h.
Niels

Samlingsportalen - Bildnummer: Jvm.KBDB00054: SJ Ds 101, på dess första provfärd, Ort/Driftplats Kiruna, Fototid: 1925-06.

M.v.h.
Niels

Väl så intressant vore att få fram namnen på personerna.

Vad är det för "skärmar" som sitter på strålkastarna? Är det röda slutsignaler eller avbländningsskärmar? Kan man tänka sig att tåget hade ett lok i var ände och att fotot är taget bakifrån efter en provkörning?
PLj

Bilden har ju diskuterats här förut.

Vad är det för "skärmar" som sitter på strålkastarna? Är det röda slutsignaler eller avbländningsskärmar? Kan man tänka sig att tåget hade ett lok i var ände och att fotot är taget bakifrån efter en provkörning?
PLj

Det är ju de vanliga slutsignalsglasen, som medföljde alla lok :-) Sune

Även på Toppstrålkastarna?

Även på Toppstrålkastarna?

Ja, Titta på leveransbilden av O 216. Om inte annat så finns den i boken om O loket eller vad den nu hette, i SJK skriftserie.
De sitter uppsatta i B ändan i detta fallet, fastän loket har inbyggd slutsignal. De användes när loket gick allena i mörker.:-) Sune

Även på Toppstrålkastarna?

Ja, Titta på leveransbilden av O 216. Om inte annat så finns den i boken om O loket eller vad den nu hette, i SJK skriftserie.
De sitter uppsatta i B ändan i detta fallet, fastän loket har inbyggd slutsignal. De användes när loket gick allena i mörker.:-) Sune

Samlingsportalen - Bildnr.: Jvm.KAGD00037: Bergslagernas Järnväg, BJ O 216, tillverkat av Nohab, Nydqvist och Holm AB. Fototid: 1939 E.

M.v.h.
Niels

Jo jag misstänkte detta. Men det som förvånade mig var att alla tre strålkastarna hade röda glas. De få gånger jag sett sådana användas har det bara använts en (eller möjligen två) röda skärmar och då på de nedre strålkastarna.
Det var därför som jag tänkte att det möjligen var mörkläggningsskärmar. Med det var ju inte kristider då (men det var ju inte så länge sedan 1:a Världskriget hade slutat).
Fanns det möjligen bestämmelser då att alla strålkastare skulle visa rött bakåt?
Eldriften var ju ny då. I alla fall på senare tid kunde man släcka toppstrålkastaren och bara använda de nedre. Om jag inte minns fel så lyste toppstrålkastaren på D-loken bara vid helljus.
PLj

En bra fråga, din...

Jag har tyvärr inget svar på din fråga, jag kan däremot bidra med några personliga reflektioner/erfarenheter/nostalgi och om Du-loken och om någon är intresserad.

1985 fick jag den stora äran att framföra Du 415 som lok och till ett dag-godståg Tomteboda-HallsbergRGB

Just detta lok, 415, hade tydligen tidigare används som ett experimentlok inför att höja sth:n vid järnvägsnätet.

Om jag inte har helt fel så hade just detta lok skrämts upp och till den hisnande hastigheten av 165 km/t. Hualigen... Jag hade nog inte viljat varit med då... Några koppelstänger som riskerade att komma upp genom golvet... Inte otänkbart vid denna hastighet...
De var modiga på den tiden,"maskinavdelningen".

Min personliga resa till HRBG med Du 415 och med daggodståget året 1985 gick däremot alldeles utmärkt och i ett betydligt lugnare tempo och med en max sth på 100km/t. Koppelstängerna satt kvar på sina platser vid ankomsten.

Jag är även tämligen säker på att jag innehar det (in-officiella hastighetsrekordet, det svenska hastighetsrekordet)och att med ett godståg backa. Om jag inte minns alltför galet så nådde vi 115 km/t vid backning.

Om någon är intresserad så berättar jag gärna mer.

Tills dess/Fd lokf.Gusse

415 ja! Det var väl den maskinen som gick under smeknamnet Gunder Hägg?:-) Sune

Samlingsportalen - Bildnummer: Jvm.KBDB00138: SJ Dr 415. Fototid: 1936 E.

M.v.h.
Niels

I slutet av 1970-talet fick jag en del information från en f.d. lokförare om D 415 och hastighetsproven.
Enligt hans hågkomster företogs vid ett tillfälle under 1940 prov med D 415 på sträckan mellan Hässleholm och Tjörnarp, och enligt honom registrerades som högst 174 km/h.
Vid körning som ensamt lok, nord Sösdala i riktning Sandåkra, noterades över en längre sträcka en snittfart om 160 km/h.