Idkerberget - Rämshyttan - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Jag fick blodad tand för denna bana i veckan i samband med en tråd om malmtåg där. Gick dessa på slutet med T21 och Mas-vagnar? Ett utmnärkt MJ-koncept, då det numeera finns både T21 och Mas-vagnar på marknaden. Hur stora var dessa tåg? Hur långt körde man med T21? Med vad trafikerades denna bana under hela dess levnad? BJ litt N3? Hade den egna fordon eller var det BJ och senare SJ som bestod med dessa? På 1910- och -20-talet ska man ha haft en motorvagn. Vad hände med den? Jag vill se bilder på både den och den övriga banan. Som sagt, ett underbart uppslag för ett modellbygge.
Hälsningar, Uffe Landin

Det var BJ och senare SJ som skötte trafiken på banan och det var BJ som byggde den samt ägde den.
Idkerbergets gruvor hade ett eget växellok, först ånglok sedan lokomotor, uppe i Idkerberget för växling vid malmfickorna samt malmupplagen.
Motorvagnen som anskaffades för i första hand posttransporterna försvann då landsvägsbusstrafiken började i stor skala mot Ludvika och Borlänge.
Malmen gick först i BJ/GDJ malmvagnar, litt I med olika underlitt, främst till Domnarvet samt mycket lite på export via Gävle under BJ-tiden.
När SJ tog över så började man använda litt Ia- och Ibr-vagnar och i slutet av 1950-talet kom litt Mas-vagnar från malmbanan.
Loken för tågen mellan Rämshyttan och Idkerberget utgick som ensamt lok från Blg på morgonen och återgick på kvällen till Blg. Ofta kopplade man i ordinarie tomtåg och malmtåg för dessa lok-gångar.
På 1960-talet började man köra malm även ned till Oxelösund, både för export och för OJA, ett tåg per dag under olika perioder, i ett visst antal veckor/månader i stöten. Man började alltså via Malmbytesnämnden att byta olika malmkvaliteer mellan de olika Bergslagsgruvorna, dvs Gränges och Stora Kopparberg.
Dessa tomtåg och malmtåg drogs av TGOJ-lok till och från Rämshyttan, främst mult Bt-lok. Malmtågen kompletterades sedan på Grängesbergs Malmbangård så att fullt tåg erhölls till Oxelösund. Denna malm gick i TGOJ malmvagnar litt M4, M5, M30 och M31.
SJ Mas-tågset gick i omlopp mellan gruvorna i Grängesberg, Blötberget, Håksberg och Idkerberget och dessa omlopp, antalet tåg, gångdagar, lastningstider, mm fastlades en gång per år vid en s.k. Malmkonferens i Borlänge med representanter från Domnarvets järnverk, de olika gruvorna, SJ och TGOJ, där min fader var TGOJ representant.

BJ/SJ skötte även omsättningen av malmvagnar vid Tuna Hästbergs gruvor som hade ett stickspår från "huvudspåret".
Tidigare skötte BJ även omsättning av vagnar vid Rämshyttan som hade eget lastspår. Här växlades vagnar med träkol, malm och tackjern.

Jag hoppas detta ger lite "kött på benen"!

Tack Christer, det där var mycket kött på benen. Men mycket vill alltid ha mer. Nu undrar jag, vilket/vilka lok hade de som sitt eget uppe i Idkerberget? Var det någon f d BJ-häck? F d nr 4,5 eller 6? Var det BJ:s N3:or från Borlänge som tog ned tågen? Och vad blev det på SJ-tiden före T21:orna? Ja, frågorna blir fler och fler,skulle vi sedan kunna få se några bilder, sklulle det verkligen smaka fågel.
I synnerhet på motorvagnen. Och vem gjorde den? Hembygge?
Hälsningar och tack från Uffe

Under 1930-början på 50-talet var det som regel ånglok litt Y3/S7 från Ludvika som skötte den ordinarie tågtrafiken Rämshyttan-Idkerberget, med litt N3 från Borlänge vid behov. Malmtrafiken var ej så stor under dessa år. Denna Y3/S7-a från Ludvika skötte även malmtrafiken från Gräsberg, Källbotten och Håksberg, vars malmvagnar drogs ned till Ludvika för att gå i tåg upp till Domnarvet.

Då malmbrytningen ökade i Idkerberget och Tuna Hästberg så övertogs tågdragningen av litt N3-lok från Borlänge/Falun. Falun var ju den större lokstationen med flest stationerade lok. Dessa lok ersattes sedan av T21-lok från Borlänge som blev den stora lokstationen för el- och diesellok medan Falun behöll ångloken.
Malmtågen Rämshyttan-Domnarvet framfördes efter elektrifieringen av BJ uteslutande av litt Bk-lok, därefter lok litt Mg, Of2 ochsist mult Dk/Da fram till slutet för Domnarvets metallurgi.

Motorvagnen samt Idkerbergets egna växellok kan nog andra svara på bättre än jag kan i nuläget.

Motorvagnen samt Idkerbergets egna växellok kan nog andra svara på bättre än jag kan i nuläget.

a) Motorvagnen. Tillverkad av Vabis i Södertälje 1912, ny motor redan 1913.
Såld 1945 till Åmmebergs Järnväg, skrotad 1951.
b) Ångloket. F d SJ 236 litt Pa, namn ELGEN. Tillv. Beyer Peacock 1641/1876, inköpt 1911. Ny panna 1919. Skrotat 1961. Det "förgicks" på något sätt vid det
stora gruvraset i Idkerberget detta år.
c) Lokomotorn. KVAB 114/1954, inköpt fabriksny. Efter gruvdriftens nedläggning
såld 1977 till Svenska Träimpregnerings AB i Ludvika. Därifrån till GBBJ 1989.
d) MLJ-boken av 1989 säger, att MLJ 2 BELLEVUE (0-B-0, Nohab 318/1891) skulle ha sålts 1907 till Idkerberget. Uppgiften önskas bekräftad och skrotningsår angivet.

Hur var kopplingen mellan lokets slopning och det stora gruvraset 1961?

Detta ras skedde ju långt norr om järnvägsområdet inom bostadsområdet och dåvarande riksvägen.

Jag har detta ras i färskt minne, dels uppståndelsen efter och dels orsaken till raset.

d) MLJ-boken av 1989 säger, att MLJ 2 BELLEVUE (0-B-0, Nohab 318/1891) skulle ha sålts 1907 till Idkerberget. Uppgiften önskas bekräftad och skrotningsår angivet.

De uppgifter jag har (jag tror de kommer från en gammal sammanställning av Skånebanornas lok, men jag kan inte säkert gå i god för dem) är följande:

sålt 1907 till Rämshyttan
sålt 1908 till Arvika verkstäder
sålt 1917 till Svenska maskinverken, Södertälje
skrotat där ca 1948

Kan det vara så att Skåne-loket såldes till Rämshytte bruk/hytta/masugn som växellok för sidospåret Rämshyttans stn till Rämshytte bruk, men ansågs obehövlig pga för liten trafik, vilken BJ kunde själva ombesörja med egna tåglok?

Vet någon när spåret mellan Rämshyttans station och Rämshytte bruk anlades?
Detta spårs halva längd kom 1911 att utgöras av första delen av jvg Rämshyttan - Idkerberget.

Spåret till Tuna Hästbergs gruvor tillkom då de nya gruvanläggningarna vid Tuna Hästberg anlades och linbanan från de gamla gruvanläggningarna till Ulfshyttans station nedlades.

Kan det vara så att Skåne-loket såldes till Rämshytte bruk/hytta/masugn som växellok för sidospåret Rämshyttans stn till Rämshytte bruk, men ansågs obehövlig pga för liten trafik, vilken BJ kunde själva ombesörja med egna tåglok?

En ytterligare variant säger, att det 1907-1911 tillhörde Karlsdals bruk (Vid stationen med samma namn, SEJ huvudstation). Många bud!

Vet någon när spåret mellan Rämshyttans station och Rämshytte bruk anlades?
Detta spårs halva längd kom 1911 att utgöras av första delen av jvg Rämshyttan - Idkerberget.

BJ 50-årsskrift 1922 säger följande: Sträckan till Idkerberget öppnades 1912.
Efter framställning från Gruv AB Dalarne beslöt BJ 1916-12-04 att anlägga ett
spår till Rämshytte bruks anrikningsverk. Bruket medgavs 1920-03-01 att
ansluta stickspår från ett sågverk till Rämshytte bruks lastplats men detta
var 1922 inte utfört.

Spåret till Tuna Hästbergs gruvor tillkom då de nya gruvanläggningarna vid Tuna Hästberg anlades och linbanan från de gamla gruvanläggningarna till Ulfshyttans station nedlades.

Uppgiften om ELGENS slopning och gruvraset i Idkerberget kommer från en
relativt känd järnvägsskribent. Förstås kan det vara ett missförstånd och
det gemensamma årtalet vara en tillfällighet.