[img]http://i265.photobucket.com/albums/ii238/mrflipper/PA120163.jpg[/img]

Den fd VGJ-pråmen liggandes vid Sillfarsholmen i Göteborgs södra skärgård, fotograferad idag den 12 Oktober.

Hur många sådana hade man i trafik? Hade VGJ någonsin nån egen bogserare?

Om vi jämför med andra länder så varierade det - på en del håll fanns gott om "freight car floats", som jänkarna kallade dem, på andra ställen fanns inga alls. I Sverige TROR jag att Göteborg var ensamma om detta - är det fel...?

Ed. - Jag får erkänna att jag inte vet om pråmsystemet bara tillämpades av VGJ. Hade BJ ngt i samma stil?

I USA däremot så kryllade det av dessa hjälpmedel. I varje fall i alla större hamnar på östkusten.

"The Greater New York City Area" kan ha varit ett särfall genom sin till ytan oerhörda utsträckning OCH det stora antalet anslutande järnvägar från nästan alla väderstreck, varav bara några hade "direkt" spåranslutning in till Manhattan Island - via bro eller tunnel.

Det var m a o ett allmänt intresse att alla möjligheter att avlasta de stora godsbangårdarna RUNT området och överföra lastning/lossning/omlstning till annan plats, kunde tillvaratagas - inte minst ren transport av tomvagnar från femtio olika ställen/kajer till femtio andra ställen/kajer...! Att alla större järnvägsbolag med slutstation New York hade egna bogserbåtar och ett antal "floats" där, var närmast en självklarhet.

Hur mycket OMLASTNING som de facto kunde företagas "till sjöss", från kustångare direkt till godsfinka, eller v v, på den ibland rätt väl svallande Hudson River, törs jag inte uttala mej om. Blotta faktum att tusentals vagnslaster i veckan (t ex kol) kunde köras direkt till en av oräkneliga vagnsramper på Greater New Yorks ändlösa kajer, var dock en stor lättnad. Många större industrier hade därför egna växellok, bara för att snabbt kunna dra i land dessa...

Kan man inte ta rätt på vraket? Inte ska väl ni göteborgare vara sämre än oss i Stockholm, visserligen är ju vårt vrak från 1600-talet, men iallafall...:-)
Hälsningar, Uffe

[img]http://farm9.staticflickr.com/8259/10233020115_3a1d25285e_b.jpg[/img]
Saltvatten och vågor bryter ner pråmen. Så här såg den ut vid lågvatten 1991.

Intressant. På den här bilden ser spåret ut att hålla 891 mm spårvidd, medan det på Lars P´s bild ser (betydligt) bredare ut. En synvilla kanske?

/ L G

Plåtskrov ?

Tack för den bilden! Den visar hur det verkligen såg ut ovanpå en vagnpråm.

Så långt jag har fått fram så var det bara VGJ som nyttjade det här konceptet att skeppa vagnar på pråm runt i Göteborgs hamn. Orsaken lär ha bl a ha varit att man behövde kunna skeppa öl och porter från Carnegie Porterbryggeri längst söderut i hamnen till västgötarna. Eftersom det bara fanns normalspår i hamnen utom ikring Gullbergsvass så kom man på denna geniala idé.

Pråmarna var alltså smalspåriga 891 mm och på rätt många bilder ser man järnvägsvagnar på utsidan av fartyg vid kaj, en lite udda upplevelse då vagnarna syntes rulla på vattnet. Det hade också fördelen att man kunde lossa/lasta även fartyg som låg på svaj vid någon av dykdalberna ute i älven, något som var svårt annars.

De drogs ofta(st) av hamnbogserarna vid Stormking-bolaget vilket är lätt urskiljbart på skorstensmärket som bestod av lodräta "remsor" ömsom vita ömsom ljusblå.

På bilden nedan av S Johansson tagen på mina modeller av dels en vagnpråm och dels en frilansmodell av Storm Princess från just Stormkingbolaget. En syn som var vanlig ända tills VGJ lades ner.
[link=http://farm8.staticflickr.com/7307/9335610943_49ee3c2789_b.jpg]Vagnpråm[/link]

Det kunde vara upp till tre vagnar av kort modell på pråmen, men vangligen bara två som det synts på bilderna.

Just pråmen vid Sillfarsholmen även kallad Aeolusön har jag trampat mycket vid ett antal tillfällen under sommarkurser i segling hos GKSS. Synd att naturen har tagit tillbaka den. I det skick den är nu är det nog ingen idé att ge sig på den. Det vore bättre att som med Götheborg III bygga en ny eftersom ritningarna finns kvar.

/Peter

Yes, plåtskrov. Troligen sammansatt på något av varven tvärs över älven.

(/Peter

Mycket snygg modell.
Foderhamnen,Lindholmshamnen, där Ostasiatarna lade till, som låg mellan Götaverken och Lindholmens varv, var ett ställe där det låg många VGJ pråmar med vagnar för lossning och lastning av spannmål.
I boken Hamnen, Hamnbilder från Gbg Wezäta,1981, finns på sid. 81 en bild av pråmsläp på älven, och på sid 84, Gasverkskajen, en bild som visar pråmar vid Gasverkskajen och själva pråmläget, sett från älven.
Boken är f.ö. späckad med flygbilder, och andra också, med hamnspår, och
andra också, så den kan jag rekommendera till den intresserade.
:-) Sune

Fanns det bara en-spåriga pråmar?

Sune borde veta svaret på vad jag undrade: Hade även BJ sånt här i gång ngn tid?

VGJ pråmar har behandlats tidigare i Järnvägshistoriskt Forum:

http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=78431

Sune borde veta svaret på vad jag undrade: Hade även BJ sånt här i gång ngn tid?

Tack för förtroendet att få svara på frågan:-D. Nej, de hade ju ingen anledning. Det var ju VGJ som hade färjeläget och kunde skeppa vagnar,
för att kunna nå ut till båtar som låg i hamnen. De lär ha kallats Nilssons ekor, efter Ti Nilsson som kläckt idén.
VGJ hade ju också ett antal normalspåriga vagnar av N typ för samma ändamål, att
kunna nå ut till de andra bangårdarna i Göteborg.
Boken jag talade om heter Hamnbilder från Göteborg Björn Olsson/ Curt Svensson.
:-) Sune

[link=http://www.historiskt.nu/diverse/film/film.html]Här[/link] på historiskt.nu visas pråmar samt rampning från dessa. Klicka på den femte filmsekvensen.

I ett tidigare inlägg hänvisas till engelsmannen Sinclair som tog bilder i Sverige på 60-talet.

Fin bild på tre VGJ-pråmar i Göteborgs Hamn. (se länk) Mvh/Alex

http://www.narrow-gauge.co.uk/gallery/show.php?image_id=2392&cat_id=169

Stort tack, alla!!

Vet sen någon om detta förekommit även i andra svenska hamnar?

Uddevalla t ex?

Intressant och trevligt. Men meterspår är det ju inte. Och kan bilden vara tagen så sent som 1964? hade inte "pråmtrafiken" upphört då?

/ L G

1954 snarare:-) Sune

Ursäkta det var ju fyra pråmar inte tre som jag skrev.

Hittade också en liten filmsnutt på Historiskt.nu

Mvh/Alex

http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_film.html

I AGJs tidskrift Jernvägsnytt finns några artiklar om pråmarna.

En kortare i nr 2/3 2011, och en längre i nr 3/2012.

Det anges i den senare artikeln att man startade med tre träpråmar strax efter banans invigning. Efter en tid framtogs ytterligare tre träpråmar av större format, 21 m långa och 5,1 m breda.

Under 1920-talet blev dessa träpråmar alltmer utslitna, och ersattes med 10 järnpråmar, byggda av Götaverken och levererade under perioden 1920-1928. Längden hade nu ökats till 22,5 m.

Pråmverksamheten nedlades den 28 maj 1961.