Hej!
Vi har idag bestämt följande angående våra T43-lok.

T43 235 tas i december upp från Ängelholm till Gävle. Samtidigt kommer T43 239 komma ned till Ängelholm istället, där den stationeras tills vidare.

T43 235 kommer under vintern få en del plåtjobb genomförda. Sandboxar kommer att byggas på boggierna och räcket i A-änden tas bort. Kjolarna på detta loket har aldrig tagits bort.

Under 2014 kommer 235 att lackeras som tricolor-lok igen och märkas upp som loket såg ut när det var nytt. Förhoppningsvis kan loket vara klart till nästa höst.

Vi har också inlett en diskussion med Green Cargo om att bevara en av de T44:or som inte byggts om med radiostyrning mm. Om den diskussionen blir framgångsrik kan det bli så att T43 239 avyttras den dag en T44 blir tillgänglig.

Mvh Henrik Reuterdahl, SJVM

Att en T 43:a ska ha sin plats i museets samlingar är givet. Att loket kan återställas i leveransutförande höjer givetvis värdet. Extra kul vore om loket kunde visas i museets grundutställning, idag saknas diesellok i utställningen. Ett så epokgörande lok måste få en värdig plats inomhus.
Epokgörande, javisst så här skrev NOHAB i sin reklam 1962;
" Ånglokepoken slut...med dessa lok försvinner ångloken definitivt ur den ordinarie SJ-tabellen och dyrbar elektrifiering kan undvikas", kan det sägas bättre!?!

Kommer man att ge loket rätt typsnitt på siffror och rätt färg på SJ-emblemet (till skillnad mot 222)?

Kommer man att ge loket rätt typsnitt på siffror och rätt färg på SJ-emblemet (till skillnad mot 222)?

Ja, så klart!

Mvh Henrik R

Ah, en T44 ur första serien, med två vita band, grå överdel, svart märkning på hyttsidan, och målade framändeskärmar, det skulle jag vilja se (igen)!

Ah, en T44 ur första serien, med två vita band, grå överdel, svart märkning på hyttsidan, och målade framändeskärmar, det skulle jag vilja se (igen)!

329 - 368 var väl andra serien T44, saknar bland annat smådörrarna längst fram i b-huvsgaveln och hade batterikontaktor i stället för knivar.

Ah, en T44 ur första serien, med två vita band, grå överdel, svart märkning på hyttsidan, och målade framändeskärmar, det skulle jag vilja se (igen)!

329 - 368 var väl andra serien T44, saknar bland annat smådörrarna längst fram i b-huvsgaveln och hade batterikontaktor i stället för knivar.

Men det finns väl T44 ur första serien kvar som inte byggts om? Man har kanske inte klart med någon individ ännu.

Lite fråga till HP:
LKAB/Malmtrafik förvärvade T44 i två exemplar. Är det möjligt att förvärva dessa om nu LKAB istället vill ha moderniserade diesellok /Td ?
Trots allt har LKAB betydligt bättre ekonomi än GC.
Enligt äldre anteckning (troligen 2010) hade GC T44 260,263,268,274,277,280,320 och 323 utan radiostyrning med följande växlingssteg.
T44 261 är jag osäker på.
Ev användes några av ovan på Malmbanan och någon i växling i Trelleborg.Tidigare gick någon på Haparandabanan.
T44R har radiostyrning
T44RD har SSAB radiostyrning och sedan finns det någon T44RT,281, ev fler vilket innebär radiostyrning och tornstyrning.

Vad har T44 259 för utrustning och tjänstgöring nu för tiden?

Vad har T44 259 för utrustning och tjänstgöring nu för tiden?

Har radiostyrningsutrustning och rullar just nu i Stockholmsområdet, i skrivande stund är loket i Nykvarn.

/Måns

Enligt äldre anteckning (troligen 2010) hade GC T44 260,263,268,274,277,280,320 och 323 utan radiostyrning med följande växlingssteg.
T44 261 är jag osäker på.

T44 260, 261, 263, 268, 274, 277, 280 saknar radiostyrning.

/Måns

Enligt äldre anteckning (troligen 2010) hade GC T44 260,263,268,274,277,280,320 och 323 utan radiostyrning med följande växlingssteg.
T44 261 är jag osäker på.

T44 260, 261, 263, 268, 274, 277, 280 saknar radiostyrning.

/Måns

Vilka av dessa är orangea?

Mvh Henrik R

268 är det i alla fall. Enligt verkstaden i Gävle ett "bra lok" som de tyckte var synd att det så sällan fick några turer, men det var få turer där radio inte behövdes så det användes ganska sällan av den anledningen. Man ska visst undvika att multa 200 med 3/400-lok, vet inte varför men något skiljer de äldsta från de nyare tydligen. Det gjorde att 268 inte heller kunde gå som andralok i de multar som Gävle skickade ut, förutom det som hindrade där multar delades under dagen och gick vidare på "radiouppdrag" på varsitt håll.

Sedan hamnade det i Hallsberg (2011?), vet inte om det är kvar där.

268 är det i alla fall. Enligt verkstaden i Gävle ett "bra lok" som de tyckte var synd att det så sällan fick några turer, men det var få turer där radio inte behövdes så det användes ganska sällan av den anledningen. Man ska visst undvika att multa 200 med 3/400-lok, vet inte varför men något skiljer de äldsta från de nyare tydligen. Det gjorde att 268 inte heller kunde gå som andralok i de multar som Gävle skickade ut, förutom det som hindrade där multar delades under dagen och gick vidare på "radiouppdrag" på varsitt håll.

Sedan hamnade det i Hallsberg (2011?), vet inte om det är kvar där.

Loket får sin tillsyn i Hallsberg, men används i tåg 6449 Tomteboda-Södertälje, växling där och sedan tåg 6454 åter till Tomteboda.

Verkligen "Gå över ån efter vatten" då Hagalund ligger vägg i vägg med Tomteboda där loket utgår.

268 är det i alla fall. Enligt verkstaden i Gävle ett "bra lok" som de tyckte var synd att det så sällan fick några turer, men det var få turer där radio inte behövdes så det användes ganska sällan av den anledningen. Man ska visst undvika att multa 200 med 3/400-lok, vet inte varför men något skiljer de äldsta från de nyare tydligen. Det gjorde att 268 inte heller kunde gå som andralok i de multar som Gävle skickade ut, förutom det som hindrade där multar delades under dagen och gick vidare på "radiouppdrag" på varsitt håll.

I Boden har vi då multat hej vilt mellan 200-serien och 300-serien utan problem, men tidigare skulle man inte multa dessa, men det byggdes bort med tiden.

Apropå tidigare inlägg om vilka som inte var radiostyrda, så har jag för mig att 280 har fått radiostyrning inmonterad samtidigt som 320 fick det.

280 gjorde jag förövrigt min T44-utbildning på,ett väldigt bra lok, då det aldrig strulat (bortsett från en punkt) under den tiden som loket var i Boden. Det som strulade, var att loket slukade kylarvatten. Under vissa perioder fick vi fylla på vatten i Haparanda innan återfärd till Boden. Som värst höll den inte inne vattnet ens hela färden till Haparanda, och jag kan bekräfta att det inte är kul när det sker med ett extratåg en söndag, c:a 200m kvar till sista backkrönet för att sen klara sig med bara ett lok, när man har 1398ton vagnar (max 700ton per T44 på Hp-banan) och det är -30 ute...

Ja,Martin T44 är ganske lyckade som konstruktion. Men vad berättas för mig från Boden var att de första T44 (273-275, ev även 272)där fick problem med kablarna mellan korgen och boggierna. Kraftigare dimensionerade kablar fick monteras.
När skulle T44 280 fått radiostyrning ? 320 och 323 fick de radiostyrning när de fick centralkoppel ? Kanske tidigare? ( 5 T44 skall användas på Malmbanan eu i ÅW, tillsammans med 6 Rm och 5 Rc4)(T44 är möjligen 318,320-323 ?)

Vilken T44 skall väljas för museiändamål ?
Lätt återställa till ursprungligt skick ? Det spelar kanske inte så stor roll om radiostyrning finns eller inte. Troligan monteras denna bort. Fotstegen då ?
LKAB T44 skall de bytas mot Td ? Kanske kan Jvm överta dessa ?
Om nu ett eventuellt förvärv av T44 är nära förestående kanske T44 260 vara ett bra val.

Det finns en annan hemsida som har foton på T44
http://www.jernbane.net/bo/subpage.php?s=3&t=258

Ja,Martin T44 är ganske lyckade som konstruktion. Men vad berättas för mig från Boden var att de första T44 (273-275, ev även 272)där fick problem med kablarna mellan korgen och boggierna. Kraftigare dimensionerade kablar fick monteras.
När skulle T44 280 fått radiostyrning ? 320 och 323 fick de radiostyrning när de fick centralkoppel ? Kanske tidigare? ( 5 T44 skall användas på Malmbanan eu i ÅW, tillsammans med 6 Rm och 5 Rc4)(T44 är möjligen 318,320-323 ?)

Vilken T44 skall väljas för museiändamål ?
Lätt återställa till ursprungligt skick ? Det spelar kanske inte så stor roll om radiostyrning finns eller inte. Troligan monteras denna bort. Fotstegen då ?
LKAB T44 skall de bytas mot Td ? Kanske kan Jvm överta dessa ?
Om nu ett eventuellt förvärv av T44 är nära förestående kanske T44 260 vara ett bra val.

Det finns en annan hemsida som har foton på T44
http://www.jernbane.net/bo/subpage.php?s=3&t=258

Jag skulle inte riktigt påstå att T44 är lyckad som konstruktion, speciellt inte gångegenskaperna.

323 har länge haft radiostyrning, åtminstonne sen jag började köra den på växlingen i Boden kring 2008. De T44 som har utrustats med centralkoppel hade redan radiostyrning sen tidigare. 320 och 280 skulle ha fått sin radiostyrning samtidigt, denna togs från de två som krockade med varrandra på hamnbanan i Göteborg.

Vars kommer uppgiften att LKAB ska byta till Td? Det är i alla fall inget jag har hört. Ganska nyligen byggdes den röda T44:an hos LKAB om till datorövervakad körning, så den är verkligen inte ens i närheten av original. Ratten m.m. är borttagen.

...320 och 280 skulle ha fått sin radiostyrning samtidigt, denna togs från de två som krockade med varrandra på hamnbanan i Göteborg.

Enligt Platå är 280 inte radiostyrd. Maskinen går f.n. hos DVVJ Mellerud-Billingsfors.

/Måns

En tanke bara, hur kommer det för växlingen så viktiga fenomenet radiostyrning att bevaras i framtiden?

Finns det några Theimeg kvar att rädda över huvud taget, om någon skulle vilja spara på eländet?

Åkerström med SJ design är fortfarande vanlig men jag undrar hur länge till. Den första generationen (den som kan kodas in på långt håll) är väl bara kvar i enstaka exemplar?

Kanske en orange T44 byggd för radiostyrning vore något att bevara ändå?

Ibland när man "gräver" i faktamateriel så får man uppgifter. Därav att jag lite frågande nämnde LKAB T44. Kanske det är detta med att T46 är ombyggda och att T44 hos LKAB är äldre. Mer än en fråga är det inte.
Micke C har rätt i att radiostyrningen måste bevaras. Hoppas detta görs. Men då kanske det vore bra att ha en T44 i någorlunda originalskick och en i nuvarande skick. Eventuellt då i skick som för 5-10 års sedan. Men då erfordras två T44 till Jvm. Ekonomin kanske inte tillåter detta ? Kanske kan jvm skaffa en T44 i dugligt skick för att senare skaffa en som byggs om till originalskick.
Men det är värt att bvevara en T44. Sedan kanske jag gärna ville bevara T44 416 också. Kanske,kanske för den är ju Td nu. Det är inte lätt att ha åsikter och då beakta framtid,musealt värde och liknande. T44 416 och Rc6 1422 är de sista loken byggda i Sverige.Det går att räkna X2 2043 som sista också, men denna räknas som motorvagn. Det var en gång ett land ,Sverige,som tillverkade lok. Sedan kom det olika problem och så flyttades det mesta bort till andra länder.
Jvm bör också bevara Z65 och även varianten Z70. Båda håller troligen på att försvinna.
Lycka till HP !