Wrede och Thörnell

[image]

Wrede tjänstgjorde vid SJ Militärbyrå under kriget.

Bildtext:
Invigning av elektrifieringen linjen Långsele - Boden, den sista länken av norra stambanan. Hela sträckan Trelleborg - Riksgränsen är därmed färdigelektrifierad. General Thörnell och byråchef Wrede i restaurangvagnen.

Anmärkning:
Text på baksida: "Gen. Thörnell o brc Wrede på uppresan till Boden för invign. av elektrif. Långsele - Boden d. 28/2-42".
Text på kuvert: "Invign av elektrifieringen linjen Långsele - Boden 28/2/1942".
Text på omslag: "Banbyggnad - Elektrifiering SJ Arbetsbilder Strålkastare Invigning av elektrifierade linjen".

Om jag inte ser fel så är Wrede överstelöjtnant vid generalstabskåren också.

Historik: Olof Thörnell (1877-1977) blev 8 december 1939 utsedd till Sveriges förste Överbefälhavare och general från 1 januari 1940. Han innehade denna post fram till 1944. Henrik Wrede (1897-1962) verkade som officer i kavaleriet och armén från 1917-57. Han blev under 1942 utsedd till Överste. 1937-42 var han också verksam som byråchef vid Kungliga Järnvägsstyrelsen.

Källa: www.samlingsportalen.se .

M.v.h.
Niels

Sen avspeglas ju rangordningen rätt tydligt i kroppsspråk också.

Hej!

Som byråchef var han självfallet chef för militärbyrån som några år efter VK2 bytte namn till Försvarsbyrån och sedemera blev en gemensam funktion för SJ och Banverket (1988) under namnet Stab Försvar fram till år 1998 då verksamheten helt fördes över till BV.

Wrede är tillika militärassisten av 1.klassen vilket framgår av den särskilda beteckningen med vinghjul och vinklar han bär på vänster överärm. En milass av 2.kl hade en tjock och en tunn vinkel och var oftast majorer eller kaptener. Några enstaka löjtnanter förekom under tidigt nittionhundratal. Klasserna skall inte förväxlas med 1a och 2a militärassistent som var befattningar vid militärbyrån

Militärbyråns förste chef, Axel Leijonhufvud, var 1905-07 militärassistent vid Statens Jernvägar och från och med 1908 byrådirektör och chef för Militärbyrån.
Till sin hjälp hade chefen en andre militärassistent och från och med 1906 även tre ’regionala militärassistenter’.

1907 - 1908 ökade antalet regionala militärassistenter till fem. 1908 kompletteras de med ytterligare en militärassistent ansvarig för de enskilda järnvägarna. Även dessa militärassistenter var stationerade i Stockholm, vilket gällde de regionala militärassistenterna ända till 1950-talet då de stationerades vid respektive distrikt som chefer för försvarsenheter.

Källa: Historiska anteckningar förda vid BV Beredskapssektion 2002 i samband med milassfunktionens upphörande. (Bovin m.fl)

Anders S

Den förste ,som jag vet, var Per Gustaf Pontus Lagerberg, som var mil.ass. vid GDG 1910-12,
då han övergick till förvaltningen, först som byråassistent 1912 och sedan som,
först Trafikinspektör i Filipstad 1917-18 och i Göteborg 1919. Samma år blev han sedan Trafikdirektör, och kvarstod i den funktionen till sin pension 1944. Därefter var han Länstrafikledare med stationering i Vänersborg. Han var född 1878, och en hel del år bosatt i Prässebo.
Länstrafikledarna skulle under kriget och åren närmast efter i görligaste mån samordna transporterna inom sina områden. Länstrafikledarna fanns en i varje län och sorterade under Statens Trafikkommission. De fanns i alla fall kvar 1948 då de finns upptagna i 1948 års Jvgmatrikel.
Länstrafikledare i Västmanlands län var Förre Verkställande Direktören i S Sn J
Nils Bruce, som förekommit tidigare här i spalterna. Han hade varit Ti vid Kalmar Järnvägar Vd vid UVHJ och efter förstatligandet trafikledare för trafiken över Rovaniemi under kriget, innan han blev Vd vid S Sn J. Han var på senare år bosatt i Ulricehamn. :-) Sune.

Hej Sune!

Lagerberg var löjtnant vid Kgl Skaraborgs regemente och som sagt född 1878. Alltså på en sådan befattning ganska tidigt i karriären jämfört med andra som i senare tid ofta gick från milass-tjänsten till pension. I våra anteckningar anges hans ansvarsområde som BJ 1910-12, TGDG tillkom väl 1918?

Anders S

Ja, jag borde kanske skrivit att han var Mil. ass vid Trafikförvaltninigen Göteborg Stockholm Gävle TGSG, som existerade 1909-18. Han övergick i BJs tjänst 1912. 1918 fanns det en som hette Fornander. Denne var född 1884 och utbildad vid TGSG 1916-18 och Mil ass från 1918. Det fanns väl fler, men det får räcka för i kväll, med Nobelfest och allt annat. Jag nöjer mej med en kopp te, och 2 vörtmackor med leverpastej med saltgurka:-D :-D :-D Sune

Alltså på en sådan befattning ganska tidigt i karriären jämfört med andra som i senare tid ofta gick från milass-tjänsten till pension.

Åldrarna varierade nog in i modern tid. Under min tid vid Örebro
driftdistrikts-/trafikdistrikts-/marknadsregionkontor 1969-1988 tjänstgjorde fem milassar. Sådana fanns även vid t ex Posten och länsstyrelserna. Jag tror de utlånades från sina regementen på fyra år. De vid SJ i Ör handhade också banregionens försvarsfrågor och NBJ:s. Vem som svarade för TGOJ har jag glömt.

Milass skulle vara koordinator med övriga totalförsvaret och brukade vara
ambitiösa. Bara en av de fem tog (enligt egen utsago) uppdraget som "nedvarvning" inför pensionen. Efter återkomsten till regementet (I 3)
blev en av de andra personalchef och en stabschef. Den senare fick inte ens gå tiden ut vid SJ. Översten ansåg sig ha mer nytta av honom på regementet.

... Per Gustaf Pontus Lagerberg, som var mil.ass. vid GDG 1910-12, då han övergick till förvaltningen, först som byråassistent 1912 och sedan som, först Trafikinspektör i Filipstad 1917-18 och i Göteborg 1919...

Var det kanske den grevliga ätten Lagerberg? Kan i så fall P G P Lagerberg ha varit far till oss hobbyisters avhållne greve Sven Lagerberg - känd medlem i Stockholms Mj-klubb, ur-medlem i SJK och stor tillskyndare av ÖSLJ, alltså Lina- och Mariefredsbanorna...??!!

Död cirka 1981 /??/ - dessförinnan aktiv officer och bl a milass (= löjtnant?) på DONJ under kriget; pensionerad med kaptens grad. Skänkte oss i Mariefred sin trogna gamla VW-buss, som gjorde museibanan stora tjänster av logistisk art!!!

Nej! Det var nog "Sven I Helvete" som var far till denne Lagerberg.
Lagerberg donerade väl pluringar till en lokomotor eller vad det var som fanns på banan vid Lina i SJK s "barndom" Sven I H var väl en av Oscar II närmaste män vill jag minnas. Fordonet var väl också döpt till Greven vill jag minnas. Jag träffade Lagerberg på HFJ resan 1959, tror jag det var:-) Sune

Läs för övrigt om Sven Lagerberg på nätet. Han var greve, general och överkommendant för
Oscar den andres arme.Han var en mycket slagfärdig person. När Oscar den II vid Siams kungs statsbesök 1897 fick en elefant i gåva, och rådfrågade Lagerberg vad han skulle ge istället, det fick inte vara alltför futtigt och inte alltför värdefullt svarade Lagerberg; " Ge honom Norge ":-D Sverige och Norge var ju då i union.
Tillnamnet Sven i Helvete lär han ha fått då en yngre broder i tjänsten råkat tilltala honom med hans förnamn i stället för hans militära titel. Han lär då ha rutit " - Sven- i Helvete! :-D Han var född 1822 och avled 1905.

Stämmer alltihop - tack Sune. Loket är ÖSLJ lok 12 GREFVEN, f d Norsborgs vattenverk, O&K standardlok typ nånting fr 30-talet. (Nr 11 existerar ej mer - skrotad liten EWL-maskin, ca 8 hkr, urspr. tillhörande tegelbruket, som skar ihop efter ovarsam kallstart på Lina.)

Hej Kurt!

Två Sven Lagerberg har förekommit. Sannolikt avser du Sven C:son Lagerberg

Lagerberg, Sven kn K. Bohusläns Reg 1916
V:e distr 51-53 samt Försvarsbyrån 54-57

Lagerberg, Sven C:son kn K. Svea Lifgarde 1897
IV:e distr 38-41 och Militärbyrån 38- 42

Dock begränsade sig uppgifterna inte bara till DONJ
Anders S

Hej Kurt!

Två Sven Lagerberg har förekommit. Sannolikt avser du Sven C:son Lagerberg

Lagerberg, Sven kn K. Bohusläns Reg 1916
V:e distr 51-53 samt Försvarsbyrån 54-57

Lagerberg, Sven C:son kn K. Svea Lifgarde 1897
IV:e distr 38-41 och Militärbyrån 38- 42

Dock begränsade sig uppgifterna inte bara till DONJ
Anders S

Det handlar om Sven L. nummer två här, ja - tack, alla.

Kan du berätta ngt mer om "vår" Sven, kanske? Man kan ju förmoda att DONJ ansågs vara en inte oväsentlig bibana militärt, p g a bristen på vägar igenom storskogen...

Askoppstypen i förgrunden har jag hört en historia om från en gammal gasverkare:
Den tillverkades enligt honom av intagna på Tidaholmsanstalten. "Åk ner till Tidaholm och stansa askfat" var enligt vederbörande vedertagna skällsord.

Stämmer detta? Tillverkades askfatet på andra ställen också? Andra anstalter?

/Jepp

Anstalten i Tidaholm invigdes 1958 enligt nätuppgifter, så att de hade stansat den askkoppen som syns på bilden, är i varje fall inte rätt.:-) Sune

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Wrede och Thörnell (Järnväg allmänt)