Dvärgsignaler (Signaler/säkerhet)
Varför har dvärgsignaler rak kant på vänster sida och en radie på höger sida? Kan det vara för att få bättre benutrymme för växlingspersonal när dom åker på fotsteget? Någon som vet?
Rolf
av Rolf Sand, Sunday, September 21, 2008, 17:28 (5940 dagar sedan)
Varför har dvärgsignaler rak kant på vänster sida och en radie på höger sida? Kan det vara för att få bättre benutrymme för växlingspersonal när dom åker på fotsteget? Någon som vet?
Rolf
av Leif B, Sunday, September 21, 2008, 17:45 (5940 dagar sedan) @ Rolf Sand
Jag tror att dvärgsiganlerna "härstammar" från senaforer, d v s vågrätt, snett vänster och lodrätt är ett sett att avbilda en semafors tre lägen, utan rörliga delar. "Tre lägen??" Jo, i USA har semaforer oftast tre lägen, med betydelse ungeför "stopp", "kör varsamt, vänta stopp" resp "stopp". Snett höger tror jag har tillkommit senare.
I högertrafikländer brukar dvärgsignaler f ö vara spegelvända med rak höger sida.
Kanske någon av våra signalhistoriker kan bekräfta eller dementera min teori?
/Leif
av Lars-Henrik Eriksson, Sunday, September 21, 2008, 18:25 (5940 dagar sedan) @ Leif B
Jag tror att dvärgsiganlerna "härstammar" från senaforer, d v s vågrätt, snett vänster och lodrätt är ett sett att avbilda en semafors tre lägen, utan rörliga delar. "Tre lägen??" Jo, i USA har semaforer oftast tre lägen, med betydelse ungeför "stopp", "kör varsamt, vänta stopp" resp "stopp". Snett höger tror jag har tillkommit senare.
I högertrafikländer brukar dvärgsignaler f ö vara spegelvända med rak höger sida.
Kanske någon av våra signalhistoriker kan bekräfta eller dementera min teori?
/Leif
Ulf Pålsson vet (Tack till Tydals postvagnssökning)
av Kurt G. Möller , Sthlm, Monday, June 08, 2009, 13:41 (5680 dagar sedan) @ Lars-Henrik Eriksson
Det vore intressant att få veta när de allra första "dvärgsignalerna" egentligen kom till...?!
Jag kikade häromdagen i en gammal amerikansk katalog över signalmateriel, utgiven ca 1910. Denna innehöll ännu inga rena dvärg-ljussignaler, däremot starkt förminskade semaforer, avsedda att placeras tätt intill marken eller på korta ståndare nära marken. Dessa kallades i katalogen dwarf signals.
av Överkörmästaren, Sunday, September 21, 2008, 18:27 (5940 dagar sedan) @ Leif B
Jag undrar om man inte snarare ska titta på de skivsignaler (eller vad de nu heter) för växling som väl fortfarande är vanliga i bl a Storbritannien?
Dvärgsignalen kan sägas motsvara den övre vänstra fjärdedelen av en sådan signal, där "snett vänster" åstadkoms genom att vrida skivan 45 grader medurs runt sin mittpunkt, liksom dvärgsignalens två sken vrids 45 grader runt det inre, fasta skenet. Lodrätt åstadkoms genom ytterligare 45 graders vridning.
Signalbilden "snett höger" är i sammanhanget en främmande fågel, jag brukar illustrera det för mina elever som att skenen ligger "huller om buller" liksom växlar och spårspärrar kan göra när denna signalbild visas. Min förmodan är att den tillkommit senare. Jag vet inte om jag egentligen har vattentät historisk täckning för detta påstående, men det kanske vi strax får reda på?
av Överkörmästaren, Sunday, September 21, 2008, 18:34 (5940 dagar sedan) @ Överkörmästaren
Äh, jag hade tydligen fel. Men någon kan kanske berätta mer om "snett höger"? Hur kommer det sig att denna signalbild inte fanns med från början? Var det helt enkelt så att man inte använde dvärgsignaler så mycket för växlingsändamål från början?
av Per Ljungberg, Monday, September 22, 2008, 07:20 (5939 dagar sedan) @ Överkörmästaren
Kan det inte vara så att snett höger kom till när man kommit så långt i tekniken att man kunde frige vissa delar av en bangård för växling. Mitt minne från Alingsås är att i det gamla elmekaniska ställverket kunde man bara ge snett vänster. Men när det nya helelektriska ställverket kom i slutet av 50-talet gick det att frige delar av bangården för lokal manövrering av växlarna. Då fick man också snett höger i dvärgsignalerna.
PLj
av Lars-Henrik Eriksson, Monday, September 22, 2008, 09:19 (5939 dagar sedan) @ Per Ljungberg
Kan det inte vara så att snett höger kom till när man kommit så långt i tekniken att man kunde frige vissa delar av en bangård för växling. Mitt minne från Alingsås är att i det gamla elmekaniska ställverket kunde man bara ge snett vänster. Men när det nya helelektriska ställverket kom i slutet av 50-talet gick det att frige delar av bangården för lokal manövrering av växlarna. Då fick man också snett höger i dvärgsignalerna.
PLj
Snett höger infördes i säo redan 1929. Läs gärna Ulf Pålssons utmärkta inlägg som jag länkade till ovan.
av Ökm, Monday, September 22, 2008, 10:49 (5939 dagar sedan) @ Lars-Henrik Eriksson
Kan det inte vara så att snett höger kom till när man kommit så långt i tekniken att man kunde frige vissa delar av en bangård för växling. Mitt minne från Alingsås är att i det gamla elmekaniska ställverket kunde man bara ge snett vänster. Men när det nya helelektriska ställverket kom i slutet av 50-talet gick det att frige delar av bangården för lokal manövrering av växlarna. Då fick man också snett höger i dvärgsignalerna.
PLj
Snett höger infördes i säo redan 1929. Läs gärna Ulf Pålssons utmärkta inlägg som jag länkade till ovan.
Men vad jag inte förstår är vad snett vänster användes till innan snett höger fanns. Lokalfrigivning måste väl rimligtvis ha funnits långt före låsta växlingsvägar?
av Stora Borås , Borgstena, Monday, September 22, 2008, 11:18 (5939 dagar sedan) @ Ökm
Kan det inte vara så att snett höger kom till när man kommit så långt i tekniken att man kunde frige vissa delar av en bangård för växling. Mitt minne från Alingsås är att i det gamla elmekaniska ställverket kunde man bara ge snett vänster. Men när det nya helelektriska ställverket kom i slutet av 50-talet gick det att frige delar av bangården för lokal manövrering av växlarna. Då fick man också snett höger i dvärgsignalerna.
PLj
Snett höger infördes i säo redan 1929. Läs gärna Ulf Pålssons utmärkta inlägg som jag länkade till ovan.
Men vad jag inte förstår är vad snett vänster användes till innan snett höger fanns. Lokalfrigivning måste väl rimligtvis ha funnits långt före låsta växlingsvägar?
Mycket enkelt. Snett vänster används för att ge ett restriktivt besked. "Rörelse tillåten, fordon finns på signalsträckan". Detta gäller vid låsta växlingsvägar. För tåg kan naturligtvis inte denna signalbild förekomma, eftersom tidigare huvudljussignal då har visat "stopp". Stora Borås.
av Ökm, Monday, September 22, 2008, 11:48 (5939 dagar sedan) @ Stora Borås
Kan det inte vara så att snett höger kom till när man kommit så långt i tekniken att man kunde frige vissa delar av en bangård för växling. Mitt minne från Alingsås är att i det gamla elmekaniska ställverket kunde man bara ge snett vänster. Men när det nya helelektriska ställverket kom i slutet av 50-talet gick det att frige delar av bangården för lokal manövrering av växlarna. Då fick man också snett höger i dvärgsignalerna.
PLj
Snett höger infördes i säo redan 1929. Läs gärna Ulf Pålssons utmärkta inlägg som jag länkade till ovan.
Men vad jag inte förstår är vad snett vänster användes till innan snett höger fanns. Lokalfrigivning måste väl rimligtvis ha funnits långt före låsta växlingsvägar?
Mycket enkelt. Snett vänster används för att ge ett restriktivt besked. "Rörelse tillåten, fordon finns på signalsträckan". Detta gäller vid låsta växlingsvägar. För tåg kan naturligtvis inte denna signalbild förekomma, eftersom tidigare huvudljussignal då har visat "stopp". Stora Borås.
Jo, jag vet, men förekom det verkligen låsta växlingsvägar före 1929?
av Gunnar Ekeving, Monday, September 22, 2008, 22:20 (5939 dagar sedan) @ Ökm
Mycket enkelt. Snett vänster används för att ge ett restriktivt besked. "Rörelse tillåten, fordon finns på signalsträckan". Detta gäller vid låsta växlingsvägar. För tåg kan naturligtvis inte denna signalbild förekomma, eftersom tidigare huvudljussignal då har visat "stopp". Stora Borås.
Jo, jag vet, men förekom det verkligen låsta växlingsvägar före 1929?
Låsta växlingsvägar infördes i stor skala vid Malmö C i samband med bangårdsombyggnaden 1925. Ett nytt ställverk av Westinghouse typ K togs då i bruk. De tidigare installerade ställverken av tysk typ var inte avsedda för låsta växlingsvägar i någon större omfattning. I Storbritannien har det dock sedan länge varit praxis att låta även växlingsrörelser ske på låsta rörelsevägar och styrt av fasta signaler, så det var väl därför man valde ett engelskt ställverk för Malmö.
http://www.ekeving.se/p/m/kstlv/k-stlv.html
Lokalfrigivning av växlar vid elektriska ställverk tycks ha förekommit redan under första halvan av 1920-talet, men det dröjde alltså till 1929 innan en särskild signalbild infördes.
av Kjell Friberg, Tuesday, September 23, 2008, 08:37 (5938 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
Låsta växlingsvägar är inte så ovanligt som det kan tyckas verka av den ursprungliga frågan då (i princip) varje rörelse inom en station som inte är tågrörelse är växling. Kan denna rörelse ske utan den extra uppsikt som kontroll av växlar innebär är det en positiv säkerhetsfaktor. För ovrigt fanns tidigare en dvärgsignal vid utfarten från lokstationen i Linköping som inte kunde visa "lodrätt" men däremot 45 grader både höger och vänster (förmodligen har signaltypen funnits på flera håll). Denna signal reglerade fordonsrörelser från lokstationens oreglerade värld till mera ordnade förhållanden på bangården i övrigt.