Min mormors far var i slutet av 1800-talet vagnslyftare i Långsele. Jag antar att han arbetade för SJ.

Två frågor:

1) vad gjorde en vagnslyftare?

2) när togs yrkesbeteckningen ur bruk? För att ersättas med vilken?

Ifall någon har bilder av stationen i Långsele från 1800-talet, vorte jag tacklsam för att få ta del av dem.

Hälsningar

Jan-Anders Enegren

Arbetet gick precis ut på det som titeln anger. Vagnslyftarna hade till uppgift att med handvevade domkrafter och balkar lyfta vagnarna så att axlar och hjul kunde tagas ut för byte av axlar, inspektion eller revision av lager.
Arbetet finns fortfarande kvar men numera mer mekaniserat och nu kallas personerna förmodligen för verkstadsarbetare.

Roland Hansson

Hej Roland,

Tack för snabbt och proffsigt svar. Råkar du ytterligare veta på vilka stationer arbetet utfördes. Man kan väl tänka sig att arbetet utfördes endast på vissa (knut)stationer? Känner du till något om Långsele station och statsionssamhälle?

Hälsningar

J-A

Det finns inte så många bilder från vagnslyftarnas arbete men här är i alla fall en. Troligen pågår utbyte av ett överhettat glidlager.
Bilden är tagen i Ånge, utanför driftverlstaden i slutet av 1940-talet. Fotot kommer från Ånge Kommuns bildarkiv.

Hej Rolf,

Tack för intressant bild, som åskådliggör vad roland H hade att berätta.

Ifall du råkar ha bilder från Långsele station och samhälle samt uppgifter om själva stationen kring sekelskiftet 1800/1900, vore jag tacksam för att få ta del av materialet.

Hälsningar

J-A

Jag roade mig med att titta i BJ personalförteckning 1932. Där finns 21 st vagnslyftare och 58 st vagnslyfthantlangare bland vst personalen i Ål Gbg och Fln.De flesta var väl verksamma i Åmål, men det är ju blåögt att tro att varmgång bara skedde där, utan man fick nog rycka ut till alla småstationer också,närhelst en varmgång inträffade.:-) Sune

Tack Sune för uppgifterna.

Kunde du kolla i någon personalkatalog från skiftet 1800/1900 hur många vagnslyftare SJ hade i sin tjänst?

Hälsn.

J-A

Man ska nog inte hänga upp sej alltför mycket på just benämningen "vagnslyftare".

På dom stora huvudverkstäderna var KANSKE arbetsuppgifterna såpass specialiserade att man (helst) tog "arbetslag fem" till lyften - dom hade störst vana o jobbade därför snabbast... Annars var det mest blandade jobb över hela linjen i fråga om vagnar (utom betr. kvalificerat smide o gjutning, måleri, personvagnssnickeri, glasmästeri och sadelmakeri /klädslar o d/; dessa grenar ansågs i regel kräva yrkesutbildning).

I övrigt var det "verkstadsarbetare" /"vsta"/ som gjorde det mesta... Dessa hade från början inte fast anställning utan fick förordnanden på viss tid eller timlön.

OBS att vi här talar om REVISIONER, alltså periodiskt underhåll, samt reparationer efter uppkomna akuta skador, t ex varmgångar, som sagt!

NYBYGGNADER däremot var nånting annat (SJ nybyggde/tillverkade en hel del grejor själva; massor av halvfabrikat och specialdetaljer till lok och vagnar som INTE fanns att få på öppna marknaden - i v f inte just dom varianter som SJ hade bestämt att man ABSOLUT skulle ha. T ex en duktig svarvare eller smed kunde tjäna bra med pengar; nästan alla lok- och vagnsdetaljer var nämligen ackordssatta.

Hej ! Nej dessvärre har jag ingen sådan.När jag nämnde vagnslyfthantlangare så tänkte jag ,hur många lokhantlangare finns det? De var 41 st.Bl a sedermera lokmästaren Skogsberg. Det skulle vara något för våra museibanor det.Här fanns också hela metall och trähantverksyrkeskåren representerad,plus en del udda ,som List och metallputsare,lagerhusrensare,natt och portvakt,tapetserare - klädde om soffor-, presenningsreparatör,Städare, vagns dito, grovarbetare, panneldare,vagnelektriker,murare, dito hantlangare -murade nog eldstadsvalv- kranskötare - skötte nog de stora traverserna i lokverkstaden- , skräddare,svetsare, plus ordningsman på verkstadsbangården.
Totalt rörde det sig runt 500 man inkl förmän.
När vi talade om vagnslyftare får jag väl flika in att det fanns ett 40 tal vagnstillsyningsmän spridda över hela linjen.Även på mindre anslutningstn t.ex Ställdalen , Grythyttan och Alvhem.De bistod nog även med att lyfta varmgågna vagnar. :-) Sune

Var denna befattning och arbetsuppgifter kopplad till de vagnsstationer (jfr lokstationer) som fanns "förr"? Vad gjorde man på dessa vagnsstationer, lättare reparationer och underhåll?

/Johan

Hej Johan,

Det vore intressant att veta, menn skulle anta att så var fallet.

Råkar någon veta vilket "status" Långsele station hade? Och som jag efterlyst tidigare: foton, foton.....

Hälsningar

J-A

Den här bilden är ett gränsfall om du vill ha 1800-talsbilder. Den är tagen senast 1903.

/Jöran

Var det vagntillsyningsmännen Du menade så inspekterade de alla tåg efter en viss uppgjord plan.Dels kollade de för varmgång på tåg som gjorde uppehåll,att det fanns olja i lagerboxarna, och inte minst gick längs tåget och med sin hammare med långt skaft,slog på hjulringarna.På klangen kunde en van person avgöra om hjulringen var lös ,hade spricka e.d. på samma sätt,som man i en porslinsaffär avgör om en kopp är sprucken eller ej:-) Sune

Hej Sune,

Tack för kommentarer. Jag avsåg faktiskt vagnslyftare. Ifall du råkar ha en gammal bild av dylika i arbete, vore jag tacksam för att få ta del av den.

Från min ungdom (f. 1941) minns jag gubbarna med lång hammare som slog på hjulen. I Finland låg vi ju långt efter i utvecklingen av gäller modernisering och elektrifiering av järnvägarna.

Hälsningar

J-A

Hur var nu den där skrönan om åldermannen på bangården i Nässjö som gick i pension. Vid avtackningen sade han: "Jag har nu gått här ett helt liv och slagit på hjulringar med min hammare, men jag har aldrig förstått varför jag skulle göra så!"

Hej! Nej dessvärre har jag inga bilder på dylika. Jag minns bara dessa gubbar i sina nedoljade blåblusar och dito byxor. De kröp ju in under vagnarna på inkommande tåg och donade. 1949 åkte jag med HTs extratåg till Vasaloppet tillsammans med över 800 andra. De flesta sov på resan.Jag hängde mest halvvägs utanför fönstret och kollade signaler tunnlar och bangårdar.När vi vid 3 tiden på natten gjorde uppehåll i Daglösen gick det en sån där gubbe med handlykta och slog på hjulen ; Klang och så gick han vidare.:-) Sune

.När vi vid 3 tiden på natten gjorde uppehåll i Daglösen gick det en sån där gubbe med handlykta och slog på hjulen ; Klang och så gick han vidare.:-) Sune

nu när det är "på tråden" kommer jag ihåg att farfar berättade om olika sysslor längs järnvägen bla ringknackarna.
sen kom pappa och han på varför arbetet försvann mer eller mindre, men som han menade var det samma hjul som tidigare :-|

nu är han salig sen många år och får inte höra svaret, men kan någon här berätta varför och ev. när det nobla yrket dog ut :-)

f,ö var det tydligen ett lite "finare" sysselsättning inom personalhierarkin ansåg farfar, själv stationsmästare.

undrar staffan i horndal