Hittade [link=http://www.tradera.com/item/270210/200741593/vgj-motorvagn-51]den här bilden på Tradera[/link].

Vem tillverkade VGJ morvagn 51? DEVA?

/undrar
Leif

Det är t.o.m ett lok. Tillverkat av NOHAB 1937, tillv nr 2030.

Det är t.o.m ett lok. Tillverkat av NOHAB 1937, tillv nr 2030.

Lok med godsutrymme? Eller går dörrarna till maskinrummet?

Det är ett lok med godsutrymme och fick littera Ä1p med nr 2 hos SJ som dock slopade loket istället för att märka om det. SJ Ä1 nr 1 var ett liknande men normalspårigt missfoster som byggdes av NoHAB för MTJ ungefär samtidigt som VGJ-loket.

Vet ngn varför BÅDA dessa rätt sena motorlok var så himla odugliga...? Märkligt. Jfr lok 50 på SRJ...

Vet ngn varför BÅDA dessa rätt sena motorlok var så himla odugliga...? Märkligt. Jfr lok 50 på SRJ...

Har diskuterats [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=47014]här[/link] och även på gamla forumet. SJ Ä1 1 användes trots allt i Skåne in på 1950-talet. Hittar ingen litteratur om detta, men någonstans har det väl skrivits om detta lok?

M.v.h.
Ola

MTJ-loket har för ganska många år sedan kortfattat beskrivits i ÖSJ-bladet av nu avlidne Göran Thomasson. Loket lär ha stått avställt under krigsåren men återkom i trafik i slutet av 40-talet, varvid det placerades i Kristianstad för huvudsaklig tjänstgöring på Kristianstad - Åhus. Användningen lär inte ha varit helt lyckad, bl a uppges loket ha fört sådant oväsen att hälsovårdsnämnden i Kristianstad förbjöd SJ att köra med loket efter ca 21.00, om nu nämnden verkligen hade dessa befogenheter. Av obekanta skäl kallades loket för "Hugo".
Hur länge loket var i trafik vet jag inte men det torde ha slopats när YBo6-rälsbussarna kom i mitten av 50-talet.
Christer Torgersson

Den valda motortypen var inte lämplig för lok-drift.
Hesselman-principen ger inte den dragkraft som önskas,
särskilt inte vid låga varv och stora motorer.
Jfr att man inte valde Hesselman som standard ens till HC-bussar även om
alternativet fanns.
Där var bensin huvudspåret ända till Scania införde direktinsprutade motorer.

Tack. Modifierades skåne-loket nånting - motorbyte eller...? Det användes ju faktiskt en tid i a f.

Den valda motortypen var inte lämplig för lok-drift.
Hesselman-principen ger inte den dragkraft som önskas,
särskilt inte vid låga varv och stora motorer.
Jfr att man inte valde Hesselman som standard ens till HC-bussar även om
alternativet fanns.
Där var bensin huvudspåret ända till Scania införde direktinsprutade motorer.

Fast SRJ Nohab-vagnar hade väl Hesselmanmotorer? De vagnarna höll väl ut tills SJ började dumpa stålrälsbussar i Rimbo..?

Jag har träffat förare som kört det tidigare MTJ-loket runt Kristianstad och så odugligt som det utmålats var det inte men däremot mycket otillförlitligt med många skador. När skada på loket inträffade behövdes två S10-lok för att dra hem dess tåg och det säger en del om lokets kraftresurser. Sista resan gick till Malmö där det skulle repareras då bara en motor fungerade men ute på slätten mellan Kristianstad och Eslöv blev det totalhaveri på den kvarvarande motorn och loket sändes senare till skrotning istället för att få de nya motorer som diskuterats.

Den valda motortypen var inte lämplig för lok-drift.
Hesselman-principen ger inte den dragkraft som önskas,
särskilt inte vid låga varv och stora motorer.
Jfr att man inte valde Hesselman som standard ens till HC-bussar även om
alternativet fanns.
Där var bensin huvudspåret ända till Scania införde direktinsprutade motorer.

Fast SRJ Nohab-vagnar hade väl Hesselmanmotorer? De vagnarna höll väl ut tills SJ började dumpa stålrälsbussar i Rimbo..?

Det sattes in modernare Scaniadieslar (D812 el. motsv.) i dessa efter ett tag, minns nu inte på rak arm när det anges ha skett.