Byggnader SOEJ - SlRJ (Byggnad)

av Ola Almquist, Wednesday, October 01, 2008, 19:17 (5998 dagar sedan)

Jag kände till att det fanns stationshus på SOEJ som liknade dem på SlRJ, men när jag började granska håll- och lastplatser insåg jag att även byggnaderna på dessa verkar vara uppförda efter samma ritningar.

Vad jag kan komma fram till så var Hököns första stationshus, Duvhult, Gylsboda, Östafors och Barnakälla uppförda efter samma ritningar som Gotlands Hesselby och Bäl.
Kärraboda, Esseboda, Axeltorp (senare tillbyggt) och Håkanryd var uppförda efter samma ritningar som Tule, Simunde, Larsarve m.fl. Jag är osäker på Fälhult.

Duvhult revs tydligen redan 1955 och Gylsboda brann ned 1954 enligt uppgift. Kan någon bekräfta?

Fanns det fler byggnader som var uppförda efter samma ritningar hos båda bolagen? Det kanske t.o.m. har skrivits i Spårstumpen om detta? Vad säger våra gotländska vänner?

SOEJ-film

M.v.h.
Ola

Tule

av Rasmus Axelsson, Wednesday, October 01, 2008, 20:27 (5998 dagar sedan) @ Ola Almquist

Jag kände till att det fanns stationshus på SOEJ som liknade dem på SlRJ, men när jag började granska håll- och lastplatser insåg jag att även byggnaderna på dessa verkar vara uppförda efter samma ritningar.

Ser man på banvaktstugorna, är inte fenomenet okänt med »spridda« ritningar... frågan är vad som låg bakom - jag skulle gärna vilja undersöka om Svenska järnvägföreningen möjligtvis hade ett finger med i spelet.

Vad jag kan komma fram till så var Hököns första stationshus, Duvhult, Gylsboda, Östafors och Barnakälla uppförda efter samma ritningar som Gotlands Hesselby och Bäl.

Kärraboda, Esseboda, Axeltorp (senare tillbyggt) och Håkanryd var uppförda efter samma ritningar som Tule, Simunde, Larsarve m.fl. Jag är osäker på Fälhult.

Hur SOEJ-husen såg ut vet jag inte men den typ som byggdes i Tule skulle kunna vara byggd som en kombinerad banvaktstuga och hållplats. Vrider man [link=http://www.gotlandstaget.se/tule.htm]Tule stationshus[/link] 90 grader så att väntsalen hamnar utåt banan och »kapar« av väntsalen så har man en banvaktstuga av klassisk »SJ-modell 1872« fast lite större i volym.

Hur de två »rena« banvaktstugorna längs SlRJ såg ut kan man se lite av på [link=http://www.rauk.nu/Gane/Gane.html]sidan om Gane anhalt[/link] men jag vet inte exakt hur SOEJ-stugorna såg ut från början... de enda ritningar jag har fotat är utbyggnadsritningar.

[link=http://www.oktv.se/hemsida/jamse/taget2.html]SOEJ-film (rättad länk)[/link]

Sockrets inverkan?

av Rasmus Axelsson, Friday, October 03, 2008, 11:25 (5996 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Jag talade precis med Christer Ahlberg i Nässjö (medlem i bl.a. GHJ) om saken. Han sa att bara Gotlands järnväg hade varit medlem i Svenska järnvägsföreningen men han nämnde samtidigt Roma sockerbolags aktieinnehav i SlRJ och något om ett sockerbruk i Sölvesborg. Kan »sockret« ha haft inflytande på något sätt - typ att sockerbolagen utbytte erfarenheter i två banor som de på var sin kant kanske haft intresse i?

Förstår inte...

av kurt möller, Friday, October 03, 2008, 11:43 (5996 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

...Både GJ, KlRJ och SOEJ var medlemmar i föreningen! Titta på minnesskriften 1926!!

SlRJ?

av Rasmus Axelsson, Friday, October 03, 2008, 14:28 (5996 dagar sedan) @ kurt möller

...Både GJ, KlRJ och SOEJ var medlemmar i föreningen! Titta på minnesskriften 1926!!

Eftersom jag hänvisade till herr Ahlbergs uppgift vet jag inte mer än så och jag har inte minnesskriften tillgänglig just nu. Hur var det då isåfall med SlRJ?

SlRJ?

av Ante Svensson, Friday, October 03, 2008, 14:38 (5996 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

...Både GJ, KlRJ och SOEJ var medlemmar i föreningen! Titta på minnesskriften 1926!!


Eftersom jag hänvisade till herr Ahlbergs uppgift vet jag inte mer än så och jag har inte minnesskriften tillgänglig just nu. Hur var det då isåfall med SlRJ?

Medlemmar även de. I princip alla var det. Se mitt svar nedan.

Ante

SlRJ - Ståhle?

av kurt möller, Friday, October 03, 2008, 15:11 (5996 dagar sedan) @ Ante Svensson

Kan boken "Ensk. järnv.s Entreprenörer o Arbetschefer" av Ståhle ge några tips om gubbarnas kontakter, kanske??

SlRJ - Ståhle?

av Ola Almquist, Friday, October 03, 2008, 18:56 (5996 dagar sedan) @ kurt möller

Kan boken "Ensk. järnv.s Entreprenörer o Arbetschefer" av Ståhle ge några tips om gubbarnas kontakter, kanske??

Bra förslag! Har den tyvärr inte tillgänglig just nu. Någon annan? Om jag inte minns fel kan man bl.a. se att VGJ och VSJ byggdes av samma entreprenörer, Lagergren och Malmstedt, vilket medförde att stationshuset i Spångenäs uppfördes i typisk Västgötamodell. Husen i Hällerum och Slättfall var närbesläktade men utan direkt motsvarighet. TNJ:s hus byggdes lika några av VGJ:s modeller och dessa var väl ritade av Adrian Crispin - Petersson och Hans Crispin. TNJ byggdes dock av danskarna Saabye & Lerche.

M.v.h.
Ola

Inte jag heller!

av Ante Svensson, Friday, October 03, 2008, 14:34 (5996 dagar sedan) @ kurt möller

...Både GJ, KlRJ och SOEJ var medlemmar i föreningen! Titta på minnesskriften 1926!!

...liksom även SlRJ. Svenska Järnvägsföreningen har knappast varit någon länk men det faktum att SOEJ och SlRJ byggdes vid nästan samma tid kan ha påverkat. GJ lär knappast ha varit inblandade alls i detta, tvärtom var de rätt tjuriga både till KlRJ:s och SlRJ:s etableringar. Kan folk från bygget av SOEJ ha flyttat över till Gotland och byggt vidare där? Det skulle kunna förklara att ritningar på byggnader fördes över. Annars hade i o f s SlRJ starka sockerintressen. RSAB, dvs Roma sockerbruk var aktivt vid bygget av banan på ett sätt som det inte hade varit tidigare. Bruket hade representanter i SlRJ:s styrelse. Men det gällde ju även bygget av Ronehamn - Hemse ett par år senare och där avviker stationshusen från SlRJ (och SOEJ). Så den kopplingen känns inte självklar.

Ante

Sockrets inverkan!

av Staffan Granath, Friday, October 03, 2008, 20:16 (5996 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson

Kan »sockret« ha haft inflytande på något sätt - typ att sockerbolagen utbytte erfarenheter i två banor som de på var sin kant kanske haft intresse i?

mycket troligt, det 1907 bildade svenska sockermonopolet hade som huvuduppgift att minska importen av sockerprodukter genom riktade inköp och gynnande av svenska odlare.
i gengäld för att de fick monopol åtog sig å andra sidan SM att utveckla b.la transporter av betor och råvaror genom att stödja ex. järnvägsbyggande.
jag vill minnas att jag läst i "teknisk tidskrift" från någonstans kring 1930 en utredning eller redovisning av insatser som gjorts inom järnvägsbyggandet.
hoppas nu bara att jag kan hitta det, men det ingick även en försvarsplan att skapa självförsörjning för utsatta områden i ofred vilket väl tyvärr gotland ansågs vara :-(

tänkes det i horndal långt från odlingsbara områden för socker :-)

(javisst ja, att få kontroll på socker var även av intresse för folk-nykterheten som ju kan påverkas av förmycket destilerat socker)
1724 införde jonas ahlströmer potatisen i sverige, 1772 fick man förbjuda hembränningen så vi är läraktiga i landet :-D

Visserligen...

av Rasmus Axelsson, Friday, October 03, 2008, 22:30 (5996 dagar sedan) @ Staffan Granath

Kan »sockret« ha haft inflytande på något sätt - typ att sockerbolagen utbytte erfarenheter i två banor som de på var sin kant kanske haft intresse i?

mycket troligt, det 1907 bildade svenska sockermonopolet hade som huvuduppgift att minska importen av sockerprodukter genom riktade inköp och gynnande av svenska odlare.

SSA bildades 1907 men SOEJ invigdes redan 1901 och SlRJ 1902... visserligen bör man ha haft samarbeten dessförinnan. Monopolet blev inte fullständigt förrän 1936 då SSA köpte upp de tre tidigare kvarvarande fristående brukens Mellersta Sveriges Sockerfabriksaktiebolag (MSA).

Hursomhelst var sockerindustrin mycket mäktig under perioder av 1900-talet och under någon period var SSA landets största enskilda arbetsgivare har jag för mig.

Lite sockerhistoria [link=http://www.brakulturmiljo.se/sockersilon.pdf]finns att läsa i denna 1.7 mb stora pdf-fil om sockersilon i Visby hamn[/link].

"möjligen" snarare

av Staffan Granath, Friday, October 03, 2008, 23:18 (5996 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson


SSA bildades 1907 men SOEJ invigdes redan 1901 och SlRJ 1902... visserligen bör man ha haft samarbeten dessförinnan. Monopolet blev inte fullständigt förrän 1936 då SSA köpte upp de tre tidigare kvarvarande fristående brukens Mellersta Sveriges Sockerfabriksaktiebolag (MSA).

Hursomhelst var sockerindustrin mycket mäktig under perioder av 1900-talet och under någon period var SSA landets största enskilda arbetsgivare har jag för mig.

riktigt att de var, jag skall försöka att läsa igenom och se vad det stod i föredragningen om b.la järnvägar.

jag kan dock inte säga om sirj mm. ingick därav valet "mycket möjligt"
den sträckte sig från omkr 1890 till 193? och beskrev de banor mm som SM (och de bildande bolagen innan 1907) agerade i eller hade aktieposter i.
har för mig att det var en redovisning till Arbetskommisionen men minns inte anledningen, men då det var under depressionsåren bör det ha varit om möjligheten att få tillgång till nödarbeten.

skall väl tilläggas att ordet "monopolet" nog inte hade samma negativa klang som idag, utan sågs mer som b.la kvalitetsgaranti

Lite sockerhistoria [link=http://www.brakulturmiljo.se/sockersilon.pdf]finns att läsa i denna 1.7 mb stora pdf-fil om sockersilon i Visby hamn[/link].

mycket bra avhandling men skall läsa den grundligare, vart bedömningen MVG månde ! ;-)

"möjligen" snarare

av Ante Svensson, Saturday, October 04, 2008, 18:26 (5995 dagar sedan) @ Staffan Granath

Har tittat lite i minnesskriften från 1926. Enligt denna så är det industrin kring svart granit som är viktig kring peojekteringen av SOEJ, några sockerintressenter nämns överhuvudtaget inte, vare sig bland de större aktietecknarna, personer som förekommit i begynnelsen eller som godskunder. Alltså tror jag man kan avföra koppling kring socker.
Jag tittade även på dem som projekterat banan (SOEJ) och där framkommer att den som projekterat husen inte nämns med namn. Det är nämligen en kapten som projekterat banan utom husbyggnaderna. På SlRJ leds arbetet av en ingenjör E Andersson som sedermera var trafikchef 1902 - 1921. Nu vet jag att denne kom till bygget av SlRJ från fastlandet men jag minns inte varifrån. SOEJ? Det nämns att Andersson ledde arbetet som gick fram mycket snabbt. Kan han ha haft med sig ritningar etc från ett tidigare bygge som bara var att använda? Det återstår lite att rota i med andra ord...

Ante

Byggnader SOEJ - SlRJ

av Jonny Saljefeldt, Wednesday, October 01, 2008, 20:36 (5998 dagar sedan) @ Ola Almquist

Duvhult revs tydligen redan 1955 och Gylsboda brann ned 1954 enligt uppgift. Kan någon bekräfta?

Enligt boken "Järnvägsbyggnader i Kristianstads län" (mfÖSJ 1991) så revs stationshuset i Gylsboda efter brand i början av 1930-talet. Det dåvarande godsmagasinet byggdes om till stationshus och revs på 1970-talet.

Om Duvhult står att huset revs 1955.

Byggnader SOEJ - SlRJ

av Jöran Johansson, Wednesday, October 01, 2008, 22:06 (5998 dagar sedan) @ Jonny Saljefeldt

Om man ska vara petig så var det uthuset som byggdes om till stationshus och revs på 70-talet. Godsmagasinet fanns kvar då boken skrevs 1991.

/Jöran

Byggnader SOEJ - SlRJ

av Ola Almquist, Thursday, October 02, 2008, 22:13 (5997 dagar sedan) @ Jöran Johansson

Det ursprungliga stationshuset i Gylsboda fanns kvar när filmen spelades in 1944 (tack för rättelsen av länken, Rasmus!) och dessutom när Sveriges Järnvägsstationer (Orbis) III D gavs ut i slutet av 1940-talet. Därav anser jag att årtalet 1933 är fel. Frågan är var jag fått 1954 ifrån?

Anledningen till att jag tog upp ämnet var att jag såg en ritning på Barnakälla station för några veckor sedan. Visst var det på en vägg på museet i Gävle?!

M.v.h.
Ola

Byggnader SOEJ - SlRJ

av Ante Svensson, Wednesday, October 01, 2008, 21:57 (5998 dagar sedan) @ Ola Almquist

Jag kände till att det fanns stationshus på SOEJ som liknade dem på SlRJ, men när jag började granska håll- och lastplatser insåg jag att även byggnaderna på dessa verkar vara uppförda efter samma ritningar.

Vad jag kan komma fram till så var Hököns första stationshus, Duvhult, Gylsboda, Östafors och Barnakälla uppförda efter samma ritningar som Gotlands Hesselby och Bäl.
Kärraboda, Esseboda, Axeltorp (senare tillbyggt) och Håkanryd var uppförda efter samma ritningar som Tule, Simunde, Larsarve m.fl. Jag är osäker på Fälhult.

Duvhult revs tydligen redan 1955 och Gylsboda brann ned 1954 enligt uppgift. Kan någon bekräfta?

Fanns det fler byggnader som var uppförda efter samma ritningar hos båda bolagen? Det kanske t.o.m. har skrivits i Spårstumpen om detta? Vad säger våra gotländska vänner?

[link=http://http://www.oktv.se/hemsida/jamse/taget2.html]SOEJ-film[/link]

M.v.h.
Ola

Jo, jag har gjort samma iaktagelser och även konstaterat att stationshusen på SOEJ som är snäppet större än ovan nämnda troligen är byggda enligt samma ritningar som Slite. Det som man kan se på stationerna av "Hesselby-modell" är att de sammanfaller nästan helt med SOEJ-varianten, den skillnad jag sett är endast en detalj som fönsterindelning på fönstret ovanför dörrarna mot plattformen. SOEJ-husen verkar ha varit röda med vita knutar. Invändigt har jag ingen aning om hur de sammanfaller med SlRJ:s. Det jag också undrat över men inte hunnit kolla är om uthusen är likadana? Helt klart något att forska i.
Ante

Byggnader SOEJ - SlRJ

av Ola Almquist, Thursday, October 02, 2008, 22:27 (5997 dagar sedan) @ Ante Svensson

Jo, jag har gjort samma iaktagelser och även konstaterat att stationshusen på SOEJ som är snäppet större än ovan nämnda troligen är byggda enligt samma ritningar som Slite. Det som man kan se på stationerna av "Hesselby-modell" är att de sammanfaller nästan helt med SOEJ-varianten, den skillnad jag sett är endast en detalj som fönsterindelning på fönstret ovanför dörrarna mot plattformen. SOEJ-husen verkar ha varit röda med vita knutar. Invändigt har jag ingen aning om hur de sammanfaller med SlRJ:s. Det jag också undrat över men inte hunnit kolla är om uthusen är likadana? Helt klart något att forska i.
Ante

Om du med "snäppet större" menar Lönsboda, Vilshult m.fl. så har de vissa likheter, men är absolut inte identiska med Slites stationshus. Se denna länk:
[link=http://bildarkiv.olofstrom.se/user?category=5d710f901df2c5831c64ddf75c7364da]Olofströms kommuns bildarkiv[/link]
Åtminstone Olofströms (gamla) stationshus verkar dock något större, med en L-formad plan. Var något av de andra byggt så?

M.v.h.
Ola

Byggnader SOEJ - SlRJ

av Ante Svensson, Thursday, October 02, 2008, 23:50 (5997 dagar sedan) @ Ola Almquist

Jag sitter med Slites ritning framför mig och tittar på Vilshult och Olofström. Förutom utbyggnaden på Olofström som ger L-form ÄR de i det närmaste identiska med Slite. Det som skiljer som jag kan bedöma är spröjsindelning på vissa fönster. Jag tror att utbyggnaden på Olofström inte är ursprunglig utan en förändring. Jag vet (utan att minnas några exempel) att vissa av stationerna av SlRJ-typ på SOEJ byggdes ut med åren och förändrades rätt kraftigt. Visserligen ser man inte husens baksida på mer än ett foto från Olofström så det är naturligtvis möjligt att de var L-formade men av arkitekturens stuk så är detta förmodligen inte så, husen var med största säkerhet motsvarande Slite från begynnelsen på samma sätt som man hittar de mindre SLRJ-stationerna längs banan.

Ante

Byggnader SOEJ - SlRJ

av Ola Almquist, Friday, October 03, 2008, 11:39 (5996 dagar sedan) @ Ante Svensson

Ursäkta, men nu är jag inte riktigt med. Menar du att ritningen föreställer [link=http://www.gotlandstaget.se/historia/slrj.htm]denna byggnad[/link]?
Varken fönsterindelning eller byggnadsarea överensstämmer.

Däremot instämmer jag i att Olofströms stationshus kan ha byggts till i tidigt skede. Axeltorp och uppenbarligen också Fälhult av den mindre modellen byggdes till och förändrades därmed kraftigt. Det sistnämnda reveterades också.

M.v.h.
Ola

Byggnader SOEJ - SlRJ, FEL av mig!

av Ante Svensson, Friday, October 03, 2008, 14:36 (5996 dagar sedan) @ Ola Almquist

Ursäkta, men nu är jag inte riktigt med. Menar du att ritningen föreställer [link=http://www.gotlandstaget.se/historia/slrj.htm]denna byggnad[/link]?
Varken fönsterindelning eller byggnadsarea överensstämmer.

Däremot instämmer jag i att Olofströms stationshus kan ha byggts till i tidigt skede. Axeltorp och uppenbarligen också Fälhult av den mindre modellen byggdes till och förändrades därmed kraftigt. Det sistnämnda reveterades också.

M.v.h.
Ola

Förlåt, fel ritning! Ibland går det fort, MEN den ritning jag hade i handen är uppenbarligen en förslagsritning till Slite som helt överensstämmer med Olofström. Tydligen valde SlRJ att bygga ett annat hus. Man kan undra varför i så fall.

Ante

Byggnader SOEJ - SlRJ, FEL av mig!

av Ola Almquist, Friday, October 03, 2008, 18:52 (5996 dagar sedan) @ Ante Svensson

Det är lugnt. Jag misstänkte att det rörde sig om något sådant. Det var tydligen inte ovanligt att styrelsen refuserade förslag till stationsbyggnader. T.ex. har jag för mig att Tuna ursprunglingen föreslogs byggas av samma modell som Verkebäck och Jenny. Vad man föreslog till stationshus i Ankarsrum vet jag inte, denna ritning finns tydligen inte bevarad. Man bestämde sig för att uppföra ett hus likt Finspångs i stället.
Apropå detta finns i Rasmus examensarbete en ritning till dubbel banvaktstuga vid HWJ, men någon sådan uppfördes mig veterligt inte.

M.v.h.
Ola

Byggnader ULB-SGGJ

av Johan Olsson, Thursday, October 02, 2008, 15:44 (5997 dagar sedan) @ Ola Almquist

Finns fler exempel, ULB och SGGJ hade tex. likadana stationshus.

/Johan