Hej!

FInns det någpn som kan lägga ut en spårplan för Rö station på RB runt 1960?
Om det finns någon som har någon bild därifrån vore trevligt också!
Har stått på stationen och sett när tåg har växlat där!
Förresten varför växlades det där, fanns det någon industri?

Göran S

Tyvärr har jag inga spårplaner men en sak kan jag hjälpa dig med. Man lastade mycket tegel i Rö. Som kuriosa kan nämnas att lok SRJ 53, SJ 3253 även kallat Hitler krockade med en lastbil lastad med just tegel inte så långt från Rö. Loket skrotades sedan och reparerades aldrig. Om jag inte minns fel var det 1967. Jag har något minne av timmervagnar också. Men tegel vet jag med bestämdhet.
/Roffe

FInns det någpn som kan lägga ut en spårplan för Rö station på RB runt 1960?
Om det finns någon som har någon bild därifrån vore trevligt också!
Har stått på stationen och sett när tåg har växlat där!
Förresten varför växlades det där, fanns det någon industri?

det lär ha förekommit leveranser av slagg och koksrester från gasverket i värtan till b,la Rö så troligen tillverkades det antagligen s.k slaggsten (ungefär som dagens Leca-sten) på platsen.
en tidigare problematisk restprodukt blev plötsligt ett eftertraktat råämne :-)

råkade hitta denna länk hoppas att det hjälper dig http://www.kamphavet.se/Ro/Historia.html under gamla bilder

hälsas från horndal, alldeles invid banan med samma spårvidd

Hej!

Järvägsentusiaster härifrån har ökat vårt besöksantal på hemsidan med 100 om dagen. Tackar! Har ni förresten sett bilden (färglagt fotografi) från hållplatsen Sparren (hållplatsen före Rö station)? Den ligger också under Gamla bilder, men dessutom kan man läsa om de banvakter som bott där under Platser.

Hälsningar Ann Britt

Mycket trevlig hemsida, särskilt plus för de bilder där namnen på personerna kommer upp när man för pekaren över. Snitsigt!

rnd

Hmmmm. Jag vill minnas att det var 1971 som loket krockade. Och med ett pasståg mot Rimbo. Stämmer året torde det inte kunna vara fråga om nåt annat då godstrafiken söder om Rimbo lagts ned 1969. Ja, en "vut" eller tjänstetåg då kanske, om man av nån anledning blivit tvungen att genomföra transporten (nåt låg i vägen, typ). "Hitler" övertogs ju oreparerad av landstingsägda "RB" 1972, men skrotades året efter utan att ha tagits i bruk av dem.

/ L G

Jag har för mig att lastbilen var lastad med grus.

/Christer

Rätt! Min poäng var att tåget krockade med en lastbil lastad med tegel! Inte att diskutera loket Hitlers hädangång, men tärningen är ju kastad........
/Roffe

Hursom...man lastade ändå tegel i Rö.
Det här med slaggen från gasverket intresserar mig. Det låg slagg utmed banan mot Rimbo här och var på 70-talet.
Jag frågade runt lite och fick följande svar:
1. Slagg från loken änvändes som ballast framför allt i bankroppen.
2. Slagg och fint kol från sållningen användes som fyllning i perrongerna
3. Ibland (sällan) tvingades man slagga loken på linjen.
Men slaggen låg ofta i banvallssluttningen dock inte i sådan mängd att den skulle användas vid sidtippning och som ballast utan mera här och var. Detta satte lite myror i huvudet. Men här kommer vår vän från Horndal med en rimlig förklaring. Någon som vet mer?
Tilläggas kan att man använde slagg som ballast mellan km 30 och 31. Det gick ju senare under namnet "kolbotten". Det är inte den biten jag tänker på.
Å andra sidan kan det knappast gått så mycket lokslagg från Rimbo så hela banan "gödslades" ner.
/Roffe

Hallo!

bvar låg detta tegelbruk?
Bilder?

Göran S

Hej!

Järvägsentusiaster härifrån har ökat vårt besöksantal på hemsidan med 100 om dagen. Tackar! Har ni förresten sett bilden (färglagt fotografi) från hållplatsen Sparren (hållplatsen före Rö station)? Den ligger också under Gamla bilder, men dessutom kan man läsa om de banvakter som bott där under Platser.

Hälsningar Ann Britt

Tackar för hemsidan med de fina gmla bildernn!

Apropå bilden från Sparren, så kan vi nog ringa in årtalet lite bättre. Elektrifieringen Frösunda - Rimbo invigdes 1946, så bilden kan tidigast vara tagen då.

/Leif

Hej, Ann-Britt! Trevlig hemsida, som sagt.

Datering av "rallarbilden": Är med all sannolikhet tagen SENARE än vid byggnaden 1884-85. Obs. att arbetsledarn/banvakten (med silverblank uniformsplåt i mössan) står t v i bild, och lokförarn uppe t h - i full uniform!!! Sånt förekom inte under grundarbetena. Detta är trol. grusning i samband med ett större slipersbyte. Dessutom verkar fronten på loket vara misstänkt lik lok 5, som inte byggdes förrän 1887. Säj alltså snarare dato ca 1900!!

Har ni hundraårsboken? Alltså "Roslagsbanan 100 År", utgiven 1985, nu utsåld. Om inte kan jag skaffa ett ex. åt er. kurt_moller@hotmail.tabort.com

. Någon som vet mer?

det enda vidare jag kan läsa är att slaggleveranserna pågick till 1974 då spaltning av gas från kol ersattes med dito ur oljeprodukter.

skeppning av slagg etc skedde med båt eller järnväg samt i viss utsträckning lastbil.

efter 1954 fick inte slagg transporteras på lastbil genom staden pga dammet så en större del kom att gå på järnväg.
ett antal tegelbruk gick ihop och bildade ett pelletsverk på en angränsande tomt för att förädla produkten till något som liknade leca-kulor, dessa var tillåtna att frakta genom stockholm.
anläggningen hade låg kapacitet och klarade knappt brukens egna behov, rö som inte ingick i konsortiet kunde inte påräkna sig något annat än slagg.
efter att kolet försvunnit -72 upphör ju av naturliga skäl slaggproduktionen, men tydligen fanns det slagg kvar ända till -74.
det nämns bara att slagget transporterades i resp. bruks egna kärl (ingen volym anges..

tydligen gick det mesta således på järnväg och jag antar att man ställde kärlen på godsvagnar helt enkelt.

det får mig att tänka på att när jag besökte värtan i arbetet under andra hälften av 1980-talet fanns det ett tre-skens system fortfarande synligt bitvis, men jag tog aldrig reda på om det var för några interna verkstads-trallor mellan byggnaderna eller om det var för smalspårs-tåg.
hade roslagsbanan anslutning till värtan ?:-| verkar osannolikt men ni som körde tågen där vet nog om det var så.
inte mycket att tillföra ämnet men det kanske ger ledtrådar ;-)

Vidare; tidigare i en tråd var det uppe om loken i värtan och jag hänvisade till ett tryckluftsdrivet lok i boken.
det var åt h-e, hon som skrev boken var mer entusiastisk än kunnig.
bilden visar entydigt ett av ackumulatorloken, det som tas för tryckluftsanslutningar är bromsuttagen som tydligen satt mycket högt upp på loken med en lång slang av för mig okänd anledning.
det verkar f.ö vara trästockar i.s.f buffertar, antagligen för att undvika gnistbildning

Hej Leif!

Någon påtalade detta, så årtalet är nu ändrat!

Ann Britt

Hej Kurt!

Ni är så himla duktiga här! Bilden är från runt 1900 alltså? Vi ändrar detta också! Det ska ju vara så rätt som möjligt på sajten.

Jo, då Roslagsbanan 100 år har vi. Vi bor ju precis vid gamla järnvägen, så den intresserar oss förstås. Tack ändå!

Ann Britt

Säj alltså snarare dato ca 1900!!

verkar troligt.

jag har förstorat bilden så mycket jag kan ,och om man tittar på isolatorena på telefonstolpen till vå. om tåget verkar det vara av den typ som togs fram 1899.
den gjordes tydligt vit med enbart en "ring" runt för att avvika från 500v-isolatorn som hade tre.

det hände alltför ofta att montörena klev upp i fel stolpe och skapade sig en del i statisiken.

f.ö verkar det vara så att de nedersta är för el och de översta för tele vilket var standard vid samdragning på stolpe.
troligen är det väl srj,s egna stolpar och ni kännare av banan kan väl det bättre !?:-|

Hej på er Kurt och Staffan!

Vad tycker ni om bildtexten under Rallarna nu då?

Ann Britt

det verkar f.ö vara trästockar i.s.f buffertar, antagligen för att undvika gnistbildning.

Måste ha varit väldigt länge sen, isåfall - man kanske var mera skraja för gasläckor då?

Just ja. Läste lite snabbt innan jag svarade :-) F ö vill jag minnas att det var Birger Ekeberg som körde tåget. Han stannade ju kvar hos SJ i Rimbo efter 1972, varför han då fick köra de sista årens överföringst... "vut:ar" Uppsala Ö- Rimbo- Hallstavik. Inklusive de absolut sista tå..vut:arna på linjen 1977 (Hallstavik- Uppsala i april och Rimbo- Uppsala i juni).

/ L G

Jag kollar just Ann-Britts hemsidesbilder igen: OBS endast tre /??/ spår ca 1957. Samt vevställverk m endast fyra vevar [b]detta år[/b] (trol. = ljussignaler + omläggning + låsning för vxl sp 2; övriga ev vxl trol låsta m hänglås/K-lås...) Rätt?

Trevlig skåning, ja - körde mycket åt oss på Lännakatten oxå. Började på ÖSJ, tror jag han sa; jag eldade rätt ofta åt honom fram till -77. Nyligen avliden, stod det nånstans, vill jag minnas. Ekberg, inte Ekeberg.

Jag kollar just Ann-Britts hemsidesbilder igen: OBS endast tre /??/ spår ca 1957. Samt vevställverk m endast fyra vevar [b]detta år[/b] (trol. = ljussignaler + omläggning + låsning för vxl sp 2; övriga ev vxl trol låsta m hänglås/K-lås...) Rätt?

Vi ser en vevapparat med fyra vevar och sammanlagt 8 k-lås varav 3 st med kontaktanordning (troligen för beroende till ett närbeleläget vägskydd).

De fyra vevarna är förmodligen 2 signalvevar och 2 växelvevar.

Vevställverk som har byggts om med ljussignaler har signalvevarna bortttagna, vilket vi inte ser på bilden.

Semaforerna och signalvevarna var kvar åtminstone till 1961 (signalvevarna omnämns i tdt 61) och eftersom stationen blev hållplats kort därefter
(1964 enl. Ann-Britts hemsida) så blev det nog aldrig ljussigneler i Rö.

/Daniel

det verkar f.ö vara trästockar i.s.f buffertar, antagligen för att undvika gnistbildning.

Måste ha varit väldigt länge sen, isåfall - man kanske var mera skraja för gasläckor då?

Verkar konstigt att man skulle varit mer rädd för läckor då. Det var mycket låga tryck i anläggningen och gasen väger inte ens hälften av vad luft gör så den sticker snabbt uppåt. Man brukade läcksöka med lunta... Nuförtiden finns ju nafta och gasol på gasverket vars gaser är tyngre än luft och dessutom under betydligt högre tryck.
Man brukade låna in vanliga ånglok emellanåt när ångackumulatorloken inte räckte till.

Eder gasmästare
Jepp

Tack. Men... växelvevar utan sep. LÅSvevar fanns väl inte???

Tack. Men... växelvevar utan sep. LÅSvevar fanns väl inte???

På enklare stationer kunde väl växellåsningen skötas med signalsnöret?

Det var Birger Ekberg som körde. Egentligen skulle det vara Ingvar Berg men han var ledig pga av politiskt uppdrag. Birger kommenterade det hela med: Hade Ingvar kört hade Hitler varit kvar. Han körde alltid långsammare än jag.
/Roffe

Det gick/går en väg över bangården (i norr) mellan "Rimbo-vägen" och Rö kyrka i stora drag.
Du har helt rätt om vägen.
/Roffe

Tack. Men... växelvevar utan sep. LÅSvevar fanns väl inte???

På enklare stationer kunde väl växellåsningen skötas med signalsnöret?

Hr Ökm synes hava en något raljant inställning till säkerhetstjänst å jernväg.

Tack. Men... växelvevar utan sep. LÅSvevar fanns väl inte???

På enklare stationer kunde väl växellåsningen skötas med signalsnöret?

Hr Ökm synes hava en något raljant inställning till säkerhetstjänst å jernväg.

Jag kunde inte bestämma mig för om det hette ledning eller lina, så därför skrev jag snöre. I övrigt står jag helt och hållet för min förmodan! :-)

Tack. Men... växelvevar utan sep. LÅSvevar fanns väl inte???

Kontrollförregling var enligt banläran endast nödvändig för motväxlar i tågväg och för skyddsväxlar med möjlighet till lokal omläggning.

På mindre stationer anordnades som noterat ovan i regel förregling av motväxlar med genomgående förreglingshjul på semaforens ledning.

/Daniel