Det här med var och ens ålder! - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Då och då förekommer här i forumet trådar där det efterfrågas folks ålder. Senast nu i tråden om 'dadelaskar och ostar' kommer frågan på tal. Personligen tycker jag att det i massmedierna oftast är överflödigt med alla Kalle Karlsson, 53 år, eller Anna Andersson, 27 år etc. eftersom det ofta - men inte alltid - är helt irrelevant för nyhetsartikeln. Det viktiga är vanligen inte vederbörandes ålder!

Dock kan det finnas en poäng i att veta folks ungefärliga ålder här i ett Järnvägshistoriskt Forum eftersom det ger en antydan om skribentens eventuella personliga erfarenhet av saker som genomgångsdörrarna på Y6-8-sätten när det begav sig en gång i tiden. Kort sagt så är det rimligt att anta att en person som upplevde dessa rälsbussar i skarpt läge på exempelvis Inlandsbanan på 50-talet kan tillföra personliga erfarenheter som en 20-årig tämligen oerfaren järnvägsentusiast av förklarliga skäl inte kan!

Därför tycker jag att det vore bra med åtminstone en ungefärlig ålder angiven på forumskribenterna i presentationerna på forumets användarsidor. Jag skulle då kunna gå in och kolla om Kalle är 65+ medan Anna endast är 25 år gammal. Det behövs alltså inga exakta födelsedata men det underlättar att veta vilken åldersgeneration en enskild forumskribent tillhör för att lättare förstå gjorda inlägg! :-)

PS. Och det ska naturligtvis vara helt frivilligt att bjuda på denna åldersuppgift. Dock tror jag att flertalet gärna avslöjar sin ungefärliga ålder. Själv är jag alltså 65+ och har också gått mellan vagnarna i ett rälsbusståg på Inlandsbanan på väg mellan Östersund-Ulriksfors (-Strömsund) på det hemtrevliga 50-talets slut. ;-)

Kan det vara mig som är aktuell. I hvartfall är + 70 och 364 dagar.
Jag är född in i järnvägsfamiljen någon gång.
Min farfar arbetade på HNJ men under kriget var ansvarig på en torvmosse och dess transporter av torv för lastning på HNJ. Detta var innan krigsslutet och jag sökt efter minnesbilder i nutid.
Min pappa var tågklarerare på HNJ station: Tidigt lärde jag mig att söka efter nya ting.
Alla lokförare kände man till för att inte prata om konduktörer. De kom från Landeryd med namn som Klang, Stolts, Modig.
Under kriget kom rälsbussarna HC vagnarna, där var förarna Wiig, Krook, Byström, Melander och flera snabbvagnsförare. En som ännu lever Erik är nu 93 och var instruktionsförare.
En dag gick jag och kompisen Rolf till Greta i Kinnarp. Hon blev ansvarig för Kinnarps station som ung tjej om det var 16 eller 18.
Hennes bröder Sven och Elmer och Sven skrev böckerna om Eldaren och Lokomotivföraren.
I Kinnarp minns jag fortfarande när vi träffade grundaren av Kinnarps Kontorsmöbler
Så hade jag en farbror 1 som var tågkl på HNJ förstås.
men farbror 2 var den som var mest spännande, han blev rälsbussförare 48. och 1.stopp på sin gärning var Varberg: Då var man med som "hjälpreda"
Då fick man se Grimeton och Ullared där Fille var stationsmästare.
Resa på Falkensbergsbanan som korsade över Varberg-Kinnaredsbanan.
Det var 1950
Så fick farbrodern förflyttning till Mönsteråa och där var han placerade på MÅJ
Resa till Fagerhult med övernattning och flera resor via Skoghult
Så jag fick med mig ånglok från Värnamo till Kalmar. Resa med färja till Öland och Färjestadens station och senare med de grönvita vagnarna på KBJ och Sandbäckshult och till slutstation Mönsterås och flera dagar på MÅJ.
Vad gjorde jag där ja det kan Ni få gissa på året var 1953 i okt månad.

Kan det vara mig som är aktuell. I hvartfall är + 70 och 364 dagar.
Jag är född in i järnvägsfamiljen någon gång.
Min farfar arbetade på HNJ men under kriget var ansvarig på en torvmosse och dess transporter av torv för lastning på HNJ. Detta var innan krigsslutet och jag sökt efter minnesbilder i nutid.
Min pappa var tågklarerare på HNJ station: Tidigt lärde jag mig att söka efter nya ting.
Alla lokförare kände man till för att inte prata om konduktörer. De kom från Landeryd med namn som Klang, Stolts, Modig.
Under kriget kom rälsbussarna HC vagnarna, där var förarna Wiig, Krook, Byström, Melander och flera snabbvagnsförare. En som ännu lever Erik är nu 93 och var instruktionsförare.
En dag gick jag och kompisen Rolf till Greta i Kinnarp. Hon blev ansvarig för Kinnarps station som ung tjej om det var 16 eller 18.
Hennes bröder Sven och Elmer och Sven skrev böckerna om Eldaren och Lokomotivföraren.
I Kinnarp minns jag fortfarande när vi träffade grundaren av Kinnarps Kontorsmöbler
Så hade jag en farbror 1 som var tågkl på HNJ förstås.
men farbror 2 var den som var mest spännande, han blev rälsbussförare 48. och 1.stopp på sin gärning var Varberg: Då var man med som "hjälpreda"
Då fick man se Grimeton och Ullared där Fille var stationsmästare.
Resa på Falkensbergsbanan som korsade över Varberg-Kinnaredsbanan.
Det var 1950
Så fick farbrodern förflyttning till Mönsteråa och där var han placerade på MÅJ
Resa till Fagerhult med övernattning och flera resor via Skoghult
Så jag fick med mig ånglok från Värnamo till Kalmar. Resa med färja till Öland och Färjestadens station och senare med de grönvita vagnarna på KBJ och Sandbäckshult och till slutstation Mönsterås och flera dagar på MÅJ.
Vad gjorde jag där ja det kan Ni få gissa på året var 1953 i okt månad.

Ja där blev man nästan lite "sotis" måste jag säga om dessa äventyr. När du gjorde dessa resor, som jag gärna hade velat vara med på så var jag tyvärr inte ens påtänkt.

Det var nog jag som började med mitt gamla anställningsnummer från RB 1972.