Noteras bör (vilket delvis framgått av diskussionen), att en hel del förkortningar under årens lopp dels ändrats, dels fått annan betydelse.

Inte minst station - driftplats - hållplats! Etc.

Ja, det blev en cirkus. Gemensam term för alla slags platser var länge
driftplats (dpl): En översättning av tyska Betriebsstelle, med ungefär samma
betydelse. Det berättas att gd Lars Peterson personligen ville ändra begreppet i manuset till 1973 års Säo (Förutom två andra saker).

Glosan "trafikplats" hade just blivit ledig. Tidigare hade den haft två skilda
betydelser: Före 1964 års omorganisation var en tpl en "station light". Den
fungerade som en vanlig station, men föreståndaren var inte stationsmästare
eller stins p g a låga trafiksiffror. I stället kontorist eller trafikbiträde (SJ)/stationskarl (privatbanorna). Vissa sådana, t ex DONJ, använde termen kommersiellt närmast motsvarande håll- och lastplats (hlp). Det nappade SJ på vid 1964 års omorganisation och alla dess hlp blev kommersiellt tpl. Vid nästa stora omorganisation (1972-73) blev alla platser kommersiellt "stationer", men med olika trafikuppgifter. Infrastrukturellt behölls dock den gamla uppdelningen, då trafikledning och trafiksäkerhet berördes.

Den dubbla innebörden av termen "station" blev med tiden irriterande. T ex
var en ren tågmötesplats station infrastrukturellt men inget alls kommersiellt. Stationsbegreppets gamla organisatoriska och redovisningstekniska innebörd hade försvunnit vid trafikområdesdriften i 1964 års organisation.

Framförallt SJ AB ville ha en klar åtskillnad mellan infrastruktur och trafik och "paxade" för stationsbegreppet. Uttrycket "driftplats" hade varit oanvänt sedan 1973 men dammades nu av 2009 i JTF och infördes i dagens betydelse (´infrastrukturell station´). GC kallar sina platser kommersiellt för taxepunkter. De privata godstågsbolagen klarar sig utan sådant begrepp genom sin enkla trafikstruktur.