Inspektionståg, men inte på Riksgränsbanan.

[image]
Bildtexten till detta foto lyder: Inspektionståg på Riksgränsbanan.
Riksgränsbanan bör väl var vid gränsen mot Norge.
Emellertid är kontaktledningsstolpen av nyare modell än den som användes vid elektrifieringen av Riksgränsbanan. Vidare är boggin revisionsmärkt 1923 och har dessutom rullagerboxar (inte kullagerboxar) av den första modellen.
[image]
Herrarna i främre ledet är väl de förnämsta? Kan herrarna namnges?
[image]
En kontinetalvagn som förirrat sig långt norrut.
[image]
Tydligen märktes en del vagnar med HARDYBROMS I i stället för det vanligare VAKUUMBROMS.
Boggivagnar byggda för SJ hade alltid ram av stålbalkar vilket tydligt framgår av ovanstående bild.
KPEV vagnar däremot hade underrede av träbjälkar vilket kan anas i bilden från Älmhult 1912.
[image]

Herrarna i främre ledet är väl de förnämsta? Kan herrarna namnges?

Mannen längst till vänster i främsta ledet torde vara Elektrotekniska byråns legendariske chef Ivan Öfverholm (1874 - 1961), anställd vid SJ 1904 som ingenjör och från 1908 byrådirektör vid Ebr fram till sin pensionering 1939.

Det stämmer mycket väl. Ivan har sina karakteristiska drag som gör det lätt att känna igen honom.

Inspektionsvagnen är en B7, två st 1167 och 1170 fanns, ombyggda från gamla f d VKB-vagnar.

1167 uppstod i bildens utförande år 1920, och försågs med boggier 1931. På bilden verkar vagnen vara tvåaxlig.

1170:s öden vet jag tyvärr inte men man kan förmoda något snarlikt, eftersom vagnarna är identiska i fönsterindelningen och rimligen bör ha byggts ungefär samtidigt.

Vagn 1167 var inredd med en kupé med soffa och hastighetsmätare i bildens hitre ände, därefter toalett (lilla enkelfönstret), sedan kontorsrum med skrivbord, fotölj och soffa (två parfönster), därefter en salong med soffa, "sammanträdesbord" och lösa stolar. Bäddbar till 6 sovplatser. Stora fönster även i gavlarna mot plattform i båda ändar.
Vagn 1170 var snarlikt inredd men utan hastighetsmätare, mindre "sammanträdesbord" men med fler lösa stolar utplacerade för att beundra utsikten genom gavelfönstren.

1170 var på slutet rastkoja för snöskottare i Tomteboda och/eller Centralstationen, innan den köptes av SÅS ca 1980(?) och såldes vidare till NJM ca 1990(?). Inget mer än vissa innerväggar och dörren till gavelkupén återstår tyvärr av inspektionsvagnsinredningen. Det är öppet för förslag om någon känner för en egen inspektionsvagn på tomten.

Observera att vagnen på bilden helt saknar broms, något som ännu gäller även efter att vagnen fått boggier.

****
Oj, vilka bilder!
Går det att se vilket Pa-lok det är? 27 eller 28?

HJP

Nej, jag vet ju inte - men eftersom det uppenbarligen är en "viktig händelse" år 1923 eller senare: invigning av elektrifieringen ner till Luleå? Men tåget är nordgående - matarledningen med sina höga stolpar gick alltid på norra/västra sidan om spåret (möjligen fanns det något undantag jag inte känner till).
Berra

"viktig händelse" år 1923 eller senare

Vad sägs om elektrifieringen av norska sidan?
Nordgående håller jag med om, solen står högt på himlen
och lyser på tåget från slutet av skuggorna att dömma.

/Anders

[image]

"viktig händelse" år 1923 eller senare

Vad sägs om elektrifieringen av norska sidan?
Nordgående håller jag med om, solen står högt på himlen
och lyser på tåget från slutet av skuggorna att dömma.

/Anders

Den viktigaste händelsen 1923 torde nog ha varit igångsättningen av elektrisk drift på Norska linjen till Narvik den 10 juli.

Kan detta möjligen vara det första genomgående elektriska tåget Boden - Narvik som gör ett uppehåll vid Polcirkeln? Jag antar att Polcirkeln även på den tiden var lite "speciell".

Kan det vara Gd Granholm som står längst till vänster i bakre ledet?
I så fall kanske några av de andra herrarna är från de Norska Statsbanornas ledning som kommit i sovvagn från Stockholm.

Kan det vara Gd Granholm som står längst till vänster i bakre ledet? I så fall kanske några av de andra herrarna är från de Norska Statsbanornas ledning som kommit i sovvagn från Stockholm.

Kan vara Granholm, ja - flertalet foton visar honom annars lite senare, så det är svårt att säja bestämt... 1923 var han alldeles nyutnämnd, eller hur? Och sen kvar till -38 nån gång. Rätt?

Granhom var GD 1913 - 31/12 1937.
Sedan jag har kollat bilder på Granholm från slutet 18 hundratalet och framåt så tvivlar jag på att han är med på bilden. Kan naturligtvis ha fel om bilden men inte om tiden.

människor viktigare en lok och vagnar:-D

Går det att se vilket Pa-lok det är? 27 eller 28?

Loket är Pa 27.

Kan det inte vara så att man är på väg till Gällivare för att därifrån anträda en invigningstur.Tidningsarkiven kan nog berätta om detta:-) Sune

Jag tycker mig skönja en 7:a sist i numret på B7:an. Det är V distriktets inspektionsvagn 897 som var likadan som 896, 1167 och 1170. Men de tillhörde andra distrikt.

Verkstaddirektören fick den 28 april 1930 en skrivelse från Huvudverkstaden i Örebro om ombyggnad av B7 897 till boggivagn. Vagnen kunde mottagas i juni för denna ombyggnad. Boggierna kunde inte bli av VKB modell enär vagnen hade KK-broms. Modell 91 gick att använda eller balansboggier enligt ritning 6907 efter ombyggnad.
Enligt skrivelse 7 juni 1930 blev det balansboggier, ritn 6907, tagna från de 10 som stod avställda i Örebro. Draginrättningen för tvåaxlig vagn behölls.

En kontinetalvagn som förirrat sig långt norrut.

Tycker mig se ett nummer som 1848 på denna vagn på orignalkopian jag har. Ao2a 1848 är en av de lite finare sovvagnarna som de höga herrarna helst använde.
På boggin ser man på fjäderlänkarna de snäckfjädrar som tydligen inte var helt bra då de senare byttes mot vanliga spiralfjädrar.
/tell

Oj, jag kände inte till 896-897. Jag har en "konstig anteckning" på en enklare vagnsritning över planlösningen i Bo7 1167 o 1170 där det står B7 898, 899. Är detta 1167-1170:s gamla nummer som B7 eller ytterligare två andra vagnar? På samma skiss står SJ 994, 953. Det har jag gissat vara de vagnar som ombyggdes till B7. Stämmer detta?

Oj, jag kände inte till 896-897. Jag har en "konstig anteckning" på en enklare vagnsritning över planlösningen i Bo7 1167 o 1170 där det står B7 898, 899. Är detta 1167-1170:s gamla nummer som B7 eller ytterligare två andra vagnar? På samma skiss står SJ 994, 953. Det har jag gissat vara de vagnar som ombyggdes till B7. Stämmer detta?

C1 896-899 och 1167-1173 var f.d. VKB-vagnar, med samma utseende, och sex av dem blev ombyggda till inspektionvagnar. C1 899 blev C2a 1903 och 898 1905 och bägge fick littra B7 1907. 896-897, 1167 samt 1170 blev B7 1920. Boggivagnar blev 897 och 1170 1930 samt 1167 1931.
Bo7 897 fick nytt nummer 3363 1939 då serien under 1000 frigjordes för E-vagnarna.

B1a 994 och B1c/a/b 953 passar inte in alls i detta sammanhang.
/tell

Oj, jag kände inte till 896-897. Jag har en "konstig anteckning" på en enklare vagnsritning över planlösningen i Bo7 1167 o 1170 där det står B7 898, 899. Är detta 1167-1170:s gamla nummer som B7 eller ytterligare två andra vagnar? På samma skiss står SJ 994, 953. Det har jag gissat vara de vagnar som ombyggdes till B7. Stämmer detta?

C1 896-899 och 1167-1173 var f.d. VKB-vagnar, med samma utseende, och sex av dem blev ombyggda till inspektionvagnar. C1 899 blev C2a 1903 och 898 1905 och bägge fick littra B7 1907. 896-897, 1167 samt 1170 blev B7 1920. Boggivagnar blev 897 och 1170 1930 samt 1167 1931.
Bo7 897 fick nytt nummer 3363 1939 då serien under 1000 frigjordes för E-vagnarna.

B1a 994 och B1c/a/b 953 passar inte in alls i detta sammanhang.
/tell

B1a 994 (senare B1b) på Mickes papper kan förklaras av att det är vår VKB-korg GHB B 612.

Om 1170 säger vår fordonskatalog;
Vagn 1170 byggdes år 1889 av Kockums i Malmö för Göteborg - Hallands Järnväg, som GHJ C 628. Vid leveransen var det en tvåaxlig tredjeklass personvagn.

GHJ ingick som en av många banor i Västkustbanorna, vilka förstatligades redan 1896. Hos SJ fick vagnen numret 1170 samt litterat C1. 1920 byggdes vagnen om från personvagn till inspektionsvagn litt B7 och 1930 byggdes den om ytterligare, då den förlängdes och försågs med boggier, ny littera blev Bo7. På 1960-talet slopades vagnen och blev bangårdsvagn. Den var i många år uppställd intill växlingstornet på Tomteboda bangård och användes där mest som matsalsvagn för snöröjningspersonal och växlare. 1977 inköptes vagnen av Stockholms Ånglokssällskap, SÅS, som 1984 sålde vagnen vidare till NJM.

Stämmer det att förlängningen gjordes i samband med boggiemontering eller förlängdes vagnen innan?

Om 897 alltid varit försedd med broms (även innan den fick boggier) så borde det väl vara 1167 som vi ser på bilden och efter 1920 samt före 1930 då den fick boggier?

Förlängdes korgarna på "VKB-tiden" eller senare? För de är väl inte ursprungligen så långa (14,2) vagnar?

Såg att AÖ redan besvarat min fråga innan jag ställt den..

Jaha, men jag har aldrig fattat att vagnarna har ett förflutet som sittvagnar med samma korgkonstruktion som B7 vad gäller fönsterindelningen, om det är rätt uppfattat? Trodde att korgarna byggdes om och förlängdes när B7-ombyggnad skedde, och att nytt vagnsnummer tilldelades då.

Har någon en skiss eller bild på C1 896-99 o 1167-73?

De omnämnda gavelfönstren saknas för övrigt på bilden, tillkom de vid Bo7-ombyggnad eller var det bara 1167 o 1170 som hade detta kanske?

Såg att AÖ redan besvarat min fråga innan jag ställt den..

Jaha, men jag har aldrig fattat att vagnarna har ett förflutet som sittvagnar med samma korgkonstruktion som B7 vad gäller fönsterindelningen, om det är rätt uppfattat? Trodde att korgarna byggdes om och förlängdes när B7-ombyggnad skedde, och att nytt vagnsnummer tilldelades då.

898 ombyggdes till B7 1905 o 899 1903, då med samma korg som i C1 utförandet men tydligen med igensatta fönster på en del ställen, 7 av 10 verkar vara kvar längs "icke" korridor/passage sida. Framgår inte tydligt att det är gavelfönster men det verkar troligt då arbetsplatserna är placeerade lika som i 1170.

Har någon en skiss eller bild på C1 896-99 o 1167-73?

De omnämnda gavelfönstren saknas för övrigt på bilden, tillkom de vid Bo7-ombyggnad eller var det bara 1167 o 1170 som hade detta kanske?

Jag tycker mig se ett fönster bakom den öppna dörren?

Hittade skisser i 1907 års förteckning.

Men B7 898-899 var kortare (lika som C1) än B7 på bilden, 5 fönsterpar, ca 10 meter löb, Vaakumbroms. De måste ha förlängts senare, kanske 1920? Övriga vagnar var ännu C1:or 1907. När blev de B7? (1167 år 1920 som sagt)

(Storckenfeldts värme, stearinljusbelysning, genomgångsledning för elektriskt lyse... Väldigt charmig vagn, C1)

Hittade skisser i 1907 års förteckning.

Men B7 898-899 var kortare (lika som C1) än B7 på bilden, 5 fönsterpar, ca 10 meter löb, Vaakumbroms. De måste ha förlängts senare, kanske 1920? Övriga vagnar var ännu C1:or 1907. När blev de B7? (1167 år 1920 som sagt)

(Storckenfeldts värme, stearinljusbelysning, genomgångsledning för elektriskt lyse... Väldigt charmig vagn, C1)

Tror bara det var 897, 1167 å 1170 som förlängdes. Som jag fattat det 1920 för att senare (1930/31) få boggier, om nu det är rätt.
Osäker på när de blev B7, vad skrev Tell?

El-lyse härstammar väl från VKBs batteribelysning?

B7 896, 897, 1167 och 1170 förlängdes 1920.
[image]

Mbr ritning 12696 från 22 mars 1919 visar hur vagnarna skulle se ut efter ombyggnad.
/tell

B7 898 och 899 såg ut så här 1907.

[image]

B7 899 förlängdes lite vid en senare ombyggnad.

[image]
/tell

Kommer särtryck på 1170 å dess bröder med?
(jag har det själv men en dålig kopia)

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Inspektionståg, men inte på Riksgränsbanan. (Bana)